Amelia
Trådstartare
Har skummat igenom forumet och tror mig hitta NH fantaster och "vanliga hästmänniskor" härinne. För egen del så sållar jag mig till de senares skara. Jag vill ha en positiv relation med mitt djur och att det ska trivas med mig och vice versa. den ska visa mig respekt och jag den. Använder mig av vanliga situationer i hanteringen för att nå dit jag vill och inga "övningar".Mer än så kräver jag inte. Har ej haft en drös med hästar men några stycken. Den största utmaningen var ett 8årigt helt ohanterat enögt sto som blev mitt hjärta och helt fantastisk i hanteringen. Och som lärde mig massor!! De övriga var mindre komplicerade men med mycket nerv. Har aldrig haft bestående problem med någon. dock vill jag inte utmåla mig som superhorsewoman, för visst har jag gjort mycket korkat men även bra saker. Annars hade det inte gått så bra. Nu har jag efter ett års uppehåll köpt mig en ny häst vars bakgrund är mycket oklar. Pga jobb har hon inte hanterats än av mig utan går i stor flock på bete sedan några dagar tillbaks då ksg tog hem henne. Har märkt att det är nerv i henne och hon är ranghög. Men tankarna går ändå på mig. Och jag är av någon anledning rädd för att misslyckas.. Som jag inte har känt innan. Varför vet jag inte. Mitt förnuft säger att gå varsamt fram om än bestämt o vänligt. Men hjärtat bultar!!