Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

[bitch1]

Nu tänker jag skicka tillbaks ponnystoet alltså!!! Va f...n... INTE EN SEKUND att connemaran får vara ifred för den... ponnyn!!! Den stackarn får bara gå/springa undan, så fort ponnyn ser henne! Och hon biter, o biter o biter henne!!! Alltså, jag kan BARA se negativa tendenser...REDAN! Dels att hon är så elak i hagen (Jag är tyvärr "allergisk" mot sådana hästar!) och att hon reser sig i tid och otid... Alltså; Det borde väl finnas snällare unghästar än den här bestämda damen?! Iof så är jag ju faktiskt en nybörjare när det gäller unghästar. MEN, med tanke på att jag tänkt AVLA på mina hästar när de blir stora, så KRÄVER jag att det ska vara ett snällt, lugnt och harmoniskt sto! Och jag känner att denna lilla damen har alla odds mot sig?! Och connemaran som är hur snäll som helst alltså! OM jag skickar tillbacks ponnyn (som planerat) kan jag då låta connemaran gå tillsammans med mitt fullblodssto och hennes föl (18 dagar)?! För hon har BARA visat sig snäll,lugn o harmonisk från början!!! (De enda gångerna hon sprallat, så har det varit för att komma undan ponnyns tänder!) HJÄLP!!! Tycker ni jag ska lämna tillbaks ponnyn, så connemaran får vara ifred? BÖR jag avla på en ponny som REDAN visar sådant häftigt temprament? Finns det något "hopp" för ponnyn, eller kommer det "alltid" vara lite översittartypen från hennes sida? SNÄLLA kom med tips och råd, omgående!!! Jag står och tittar på dem från köket och nästan "skakar" av ilska, när jag ser hur illa behandlad connemaran blir!!! OBS. Jag har svårt för att få tag på en häst, som kan "läxa upp" den lilla!!! Och frågan är om det överhuvudtaget är någon idé att behålla henne, me tanke på mina avelsplaner?!!

 

[Sablar22]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Går det inte att göra två hagar istället?

Unghästar busar och är allmänt odrägliga tills någon lär dom
hur dom ska uppföra sig!
Om du vill ha ett lugnt och harmoniskt sto så får du nog ta och
fundera på hur du ska gå tillväga för att få henne lugn och harmonisk.

 

[Liquid Diamond]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Ta inte illa upp men det verkar lite dåligt planerat det hela...

För det första så ska ju unghästar ha någon/några äldre häst/hästar att gå med för att dom ska få lära sig hur man betér sig. Det skulle du kanske ha tänkt på innan du skaffade tjejerna...
Det blir en onaturlig uppväxt om unghästar får gå helt själva utan en äldre häst som visar vad man får och inte får göra. Dessutom blir det en hel del mer jobb för ägaren som då måste ta allt ansvar för uppfostringen.

Har den mindre ponnyn alltid varit så "vild" som hon verkar? Jag tänkte, när du köpte henne, var du och hälsade på och fick ett bra intryck av henne då? Eller berättade uppfödaren hur hon var i temperamentet så du har något att jämföra med?

Situationen låter ju inte harmonisk precis och om du inte kan lösa det med en extramamma/pappa till ungstona så kanske det bästa (för alla parter) är att lämna tillbaka den lilla ponnytjejen...

- Miria

 

[BJÖRKIS]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Jadu, unghästar finns det av alla de sorter. Och i mina öron låter hon bara som en ouppfostrad unghäst som inte lärt sig sin plats. Själv föredrar jag att skaffa unghästar, just för att jag gå kan forma dem precis som jag vill ha dem. Har just nu 3 hästar, de är 2,3 och 4 år gamla. 2-åringen är en herre med MKT egen vilja och dominans, han kräver ordentligt fast hand och konsekvens för att inte ta över, men det är en del av hans charm, och det som gör att jag tror mycket på honom som tävlingsindivid, det behöver INTE vara negativt med en häst som har mkt vilja, det gäller istället att utnyttja den viljan, på rätt sätt. Min unga herre testar mig varje vecka, och varje vecka är det han som får se sig slagen, för jag ger mig inte, han kommer ALDRIG att bestämma över mig, att han sen försöker är en annan sak. Jag älskar min egenkära 2-åring!!!

 

[Jempa]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Jag tycker att du borde ha tagit reda på hur unghästar fungerar innan du skaffade dem. Du skriver att du är nybörjare och en erfaren person hade kunnat berätta för dig att unghästar behöver en äldre, vuxen häst som håller reda på dem, lär dem regler och sätter gränser.

Du ska inte ge upp redan nu, det låter ju som om det "bara" är unghäststrots. Se om du kan få tag i en äldre häst som sällskap, eller dela i nödfall av hagen. Jag tror inte att du ska vara rädd för att humöret hästen har i dag nedärvs till avkommorna, bara du får bukt på bråkigheterna nu.

Lycka till!

 

[Liquid Diamond]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Dela av hagen tror jag är en ganska dålig idé... Ja, det kan ju fungera som nödlösning för en kort period (vecka eller så) men det är inte schysst mot hästarna i längden tycker jag.

Hoppas det löser sig.

 

[Ideaal]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Ger du dom fri tillgång på grovfoder? Brist på grovfoder kan ju få den snällaste häst att bli tossig.

 

[bitch1]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Jajjemen, de har självklart fri tillgång till grovfoder i hagen OCH i boxarna! Mmmm...Jag VET att jag gav mig in på något lite "hastigt o lustigt". Men det gjorde jag även med stoet när hon blev med (min första) fölis (som nu är 18 dar) och det har funkat kanonbra, hittills! MKT tack vare tips/råd från er underbara vänner på buke!!! Jag har hållt på med alla möjliga sortes hästar i 20 år. Har haft en unghäst förrut, som dock skulle fylla 4 år-men knappt hunnit bli inriden. (en fjording) Så honom har jag lärt upp helt själv och han blev världens snällaste/underbaraste häst, som alla älskade!!! Så HELT nytt är det inte för mig! För trots sina knappt 4 år som han var, när jag köpte honom, så var han en liten "bebis"!!! :smirk: Jag är sådan att jag lär medans jag håller på! Jag anser att INGEN kan allt om hästar! Inte ens den allra erfarnaste! Vi lär oss av hästarna och av andra, hela vårt liv! Mmmm...Dela på hagar är nog INGEN bra idé. Då rymmer nog den lilla busponnyn direkt! Men. Det enda är som sagt att FÖRSÖKA få tag på nån som kan tänka sig hyra in sin häst här... Annars vette fåglarna hur det blir... Vill jue INTE att min fina connemarakorsning ska bli söndertuggad, både i kropp och själ... PS.Hur länge bör de ha en vuxen som uppfostrar dem? Ända tills de blir fullvuxna?! DS.

 

[Ideaal]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Hur länge bör de ha en vuxen som uppfostrar dem? Ända tills de blir fullvuxna?! DS.[/QUOTE]

Jag tycker att unghästar ska ha en vuxen häst att gå med tills de är vuxna själva precis som du säger.

 

[corzette]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Allvarligt...

Så tycker jag du gör helt rätt som inser din begränsning å vill lämna tillbaka den ena unghästen ...

Har man tagit sej över huvvet e de tyvärr bara å bita i de "sura" äpplet... Visst kan du säkert efter mkt slit få även den att funka men är det inte för att du ska tycka det är KUL me hästar som du har dem ?

Lycka till

 

[bitch1]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Dagen efter jag hade köpt pållarna (söndagen den 17/4), kom det ut en man från försäkringsbolaget. Han skulle chippa ponnyn. (connemaran var redan chippad) Givetvis blev den stackars ponnyn jätteskärrad/skrämd, när vi främmande folk började krångla, hålla i henne och att det gjorde så ont! Hon kastade/reste sig samtidigt som han "sprutade in" chippet. Och inte nog med det; Sen kom den otäcka nya matte och drog strån från hennes svans också! Så efter det har jag knappt fått röra henne, som normalt! Hon litar inte på mig riktigt... Idag när jag skulle leda in hästarna (jag har lett dem samtidigt, hittills) vägrade ponnyn komma när jag skulle ta in henne. Så fort jag försökte närma mig henne, så gick hon undan. Då tog jag in connemaran själv! Ponnyn blev helt hysterisk och började springa runt i hagen och gnägga efter kompisen. Jag gick tillbaks till hagen, så fort jag släppt in den andra hästen i boxen. Försökte locka till mig lillponnyn-utan resultat! Hon bara irrade runt i vild galopp och gnäggade. Då väntade jag en stund, tills hon irrat klart. Lockade på henne hela tiden. Till slut tog jag fram en hink me havre. Då hade hon lugnat ner sig lite och kom fram och åt ur hinken. Jag knäppte fast henne, lät henne äta en liten stund och gav henne MKT beröm och klappar! Kan det ha "skärt sig" mellan oss från början pga det otäcka som hände med "sprutan", dagen efter hon kom?!! HUR ska jag göra för att få hennes förtroende?!!

 

[Liquid Diamond]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Där tror jag verkligen du har hittat en röd tråd.

Jag tror säkert att du kommer på hur du ska få tillbaka hennes tillit. Give her a chance

- Miria

 

[Snuffsan]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Nu har jag läst dina trådar här, på NH, på avel och på hund. Och jag undrar om du inte ska börja tänka efter INNAN du skaffar djur? Du köper en hund som du kommer på efter ett tag att du nog inte är intresserad av och vill avliva/sälja. Du har ett sto som du får ett föl på som du har 1000 frågor kring (jag har aldrig hållt på med avel, men kan bra myckat mer än vad du verkar kunna). Nu har du köpt två unghästar som du redan efter några dagar vill skicka tillbaka den ena?! Man gör inte så. Du skriver att ditt nya, stora intresse är avel, och för detta köper du två korsningsponnysar på ca 11 månader? Vad är det du ska avla fram?

Skaffa kunskap innan du skaffar djuren. På detta sättet är det inte konstigt att det blir katastrof.

Nu är det som Corzette skriver nog bäst att du inser din begränsning och gör dig av med en del av de djur du inte klarar av. Att som du säger "lära sig allt eftersom" är inte just mot djuren. En del basic-kunskap bör man ha.

 

[EmblaAsk]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Var bor du någon stans??? jag har mycket bussig märr, som är duktigt på att sätta andra på plats...
Hon är en riktig boss.
Men hon är snäll och rättvis, bara dom lär sig att hålla sig undan..

Jag tycker inte att du ska ge upp än!
Om du inte får tag i någon vuxen häst, så kanske du kan släppa iväg dom på unghästbete, så att dom får gå i en större flock, det brukar oxå göra folk av dem.

Häls Embla

 

[bitch1]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Hej snuffsan!
Aja...Jag är faktiskt ingen "bitch" på riktigt! :smirk:

Min älskade vovve tänker jag inte under några omständigheter avliva! Kommer ALDRIG på fråga!!! Hade hoppats på att han skulle funka som sällskapshund och att han EV skulle bli "sugen på att jaga" är en sak som jag hade i beräkningen...

När jag köpte honom hade jag även en sambo, som skulle ta jägarexamen och bli jägare! Och JAG har gevär, jaktmark ect. Det var alldeles nyligen som jag "rannsakat" mig själv och kommit fram till att jag inte har tillräckligt stort intresse/tid för detta me jakt! Så ska jag lägga ner allt som har med jakt att göra, sälja mina bössor och säga upp jaktarrendet! (Jag separerade runt nyår; Sambon flyttade till en liten lägenhet, så vovven fick stanna hos mig ute på landet!)

SÅÅÅ...OM ingen vill köpa min hund, så tänker jag behålla honom TROTS hans sug efter att söka/jaga! Trots hans saknad efter det, så trivs han trots allt med oss och vi med han! För underbarare hund har jag ALDRIG sett maken till!!! (Är uppväxt med hundar/avel sen jag var liten.)

Över till PÅLLARNA!

Du säger att jag inget föl/unghäst ska ha, pga min oerfarenhet. Jag återgår till det jag nämnde en gång förrut:

För några år sen köpte jag en fjording (min allra första unghäst) som var 3 år (nästan 4). Han var lite hanterad, nyss inkörd/inriden, var dålig på att ledas, hade knappt bliviot riden i skogen, aldrig varit i en paddock förrut m.m... Han var en riktig bebis när han kom till stallet, där jag hyrde in honom. Det tog sin lilla tid innan han lärde känna mig, lita på mig, lära sig alla nya saker, tillridas bättre (Hade INGEN erfarenhet av tillridning heller!) m.m...

RESULTATET efter några år: En helt UNDERBART lugn och duktig häst, med KANONPSYKE, som ALLA älskade!!!!!!!!

OBS: Ska även tillägga att jag var ute och KÖRDE med honom efter ett par år, TROTS min oerfarenhet (första gången jag körde en häst, var med honom)! Fick dock lite hjälp av en äldre erfaren man, första gången! Och jag skulle ALDRIG ha satt mig i en kärra bakom min älskade pålle, om vi inte hade litat till 100% på varandra!!! :smirk:

Så JAG anser att jag KAN lära mig dels av hästen/andra hästar/andra erfarna/genom böcker m.m... Det mesta jag lärt min dåvarande pålle, kom från sunda förnuftet/hjärtat (och givetvis fakta som jag läst på)!!! Fick bl.a beröm av fd. ägarinnan som kom och tittade på när jag arbetade honom från marken (strax efter jag hade köpt honom). Hon var VÄLDIGT imponerad av hur lugn och sansad jag var när vi höll på! Men sådan har jag ALTID varit när jag har hanterat mina hästar!!! :smirk:

OCH till de NYA pållarna, var det ja:

Jag ÖVERREAGERADE när jag sa att jag tänkte lämna tillbaks ponnyn!

Jag har ALLTID varit sådan som oroar mig lite för mkt "i onödan"! Jag VET att hästarna hunnit lugnat ner sig/vant sig vid nya stället på ca 1 vecka. (Har som sagt haft flertalet hästar under årens lopp.)

Och GIVETVIS: Redan IGÅR såg jag att connemaran helt plötsligt börjat sparka ifrån, när ponnyn kommer farandes med tänderna i högsta hugg! OCH ponnyn kom fram UTAN PROBLEM när jag skulle leda in dem igår kväll!

IDAG har det gått exakt 1 vecka (den "magiska" gränsen) sen unghästarna kom och gissa vad: För det första: Jag stod och borstade ponnyn (det var ett par dar sen sist) gosade och berömde henne. Jag provade att bara ta upp alla fyra hovarna, bara en liten bit från marken. INGA PROBLEM!!! Hon fick JÄTTEMKT gos o beröm av mig!!! Och sen när de kom ut i hagen: Samma sak igen: Ponnyn surade till sig och gick till attack. MEN då vände connemaran rumpan till och markerade att NU får du ge dig! (*HEJA gumman!*) Och sen under dagen har jag kikat ut genom köksfönstret me jämna mellanrum och: De går helt fridfullt och tuggar gräs där ute!!! Ponnyn har lugnat ner sig och connemaran har äntligen börjat säga ifrån!!!

Jag vet hur man ska ta hand om unghästar LITEGRANN iallafall!!! Och sen att jag blir så upprörd och ber om hjälp i onödan: Ber tusen gånger om ursäkt om jag besvärar... Men det är en VÄLDIGT negativ sak med mig: Att jag oroar mig alldeles i onödan!!! Detsamma gäller stoet med fölet. Allt har flutit på KANONBRA, trots att ja är en riktig "hönsmamma"!!!

PS: Även om jag inte är lika perfekt människa som Du, Snuffsan; Så hoppas jag verkligen att jag kommer bli det en dag!!! DS.

 

[Jaag_001]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Ta inte illa upp men det verkar lite dåligt planerat det hela...

- Miria

Precis ..

 

[Alexandra_W]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Du säger att jag inget föl/unghäst ska ha, pga min oerfarenhet. Jag återgår till det jag nämnde en gång förrut:

För några år sen köpte jag en fjording (min allra första unghäst) som var 3 år (nästan 4). Han var lite hanterad, nyss inkörd/inriden, var dålig på att ledas, hade knappt bliviot riden i skogen, aldrig varit i en paddock förrut m.m... Han var en riktig bebis när han kom till stallet, där jag hyrde in honom. Det tog sin lilla tid innan han lärde känna mig, lita på mig, lära sig alla nya saker, tillridas bättre (Hade INGEN erfarenhet av tillridning heller!) m.m...

RESULTATET efter några år: En helt UNDERBART lugn och duktig häst, med KANONPSYKE, som ALLA älskade!!!!!!!! .

En liiten varning bara. En gång är ingen gång finns det ju ett gammalt talesätt som lyder. Det är förvisso inte helt sant, men faktum är att det som går finfint med en häst går käpprätt åt helvete med nästa. Det är ofta det som ger en människa tituleringen erfaren, att han/hon sett såpass många OLIKA hästar att han/hon lärt sig dels känna ige, dels läsa, och dels välja rätt sätt för varje häst.

Någonstans lär man alltid börja, det är alltid en första gång, men det är ett litet steg, och beroend epå vad man då 'får' för typ av häst så kan det gå jättebra, eller helt åt skogen.

Min lilla hade t ex inte blivit någon trevlig häst hos en oerfaren person, hon var/är alldeles för tuff för det och hade blivit rent farlig. Men med rätt hantering och uppfostran blev det en jättetrevlig individ. Och det kommer ju en första gång för det där med, dvs när man inser att 'hjälp, det här gick inte som tänkt', och då är man VÄLDIGT hjälpt om det finns en mentor i närheten som kan hjälpa en igenom den första erfarenheten av det. Und so weiter.

Så fortsätt ha öppet sinne, och minns att alla svar finns inte i böckerna utan de måste läras in..

 

[bitch1]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Så fortsätt ha öppet sinne, och minns att alla svar finns inte i böckerna utan de måste läras in..

Jajjemensan! Det ska jag! Jag har även erfarna vänner som jag känner, som håller på med hästavel. Så jag har alltid någon att vända mig till vid behov! Jag har alltid och kommer även fortsätta be (och ge) om tips/råd här på bukafalos! För det är väldigt intressant/läraktigt att få olika människors åsikter! En sak som jag varit på några gånger och som jag tänkt fortsätta med, är NH-kurser! Det är det mest intressanta och givande kurser jag varit på någon gång!!! Så till hösten har jag tänkt ta med mina nya pållar på ett "återbesök"! (Det var ett par år sen jag var där nu...) Så jag hoppas inte ni ser mig som en riktig som skaffar unghästar, TROTS min ringa erfarenhet... Jag anser att man lär, så länge man lever! Och än har jag några år kvar att lära av mitt största intresse: HÄSTAR!!!

 

[Snuffsan]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Men vad är det du ska avla fram med en korsning shettis-russ och en connemara-tinker? Vad är det för hästar du vill få fram? Har du tänkt igenom det?

 

[legolaspiggelin]

Sv: Nu FÅr Det Tusan Va Nog!!!

Jag skulle gärna ha en korsning shettis/russ till mina barn...