NU är det bestämt...

[hemliga_jag]

Nu har jag bestämt mig, det blir abort. Fast egentligen hade jag inget att välja på, för pappan ville inte ha barnet, och jag skulle aldrig i mitt liv föda ett barn med en far jag träffat i 3 månader som inte vill ha barnet jätte super gärna. Det känns väldigt tungt och jobbigt

Men på något sätt känns det också skönt, även om jag kommer att bli ledsen varje gång jag ser/läser om gravida/bäbisar och dessutom kommer jag tänka mycket på det runt den 15 december då BF är (var)...

Ja, enda jag ville med den här tråden var väl att skriva av mig, för jag har upptäckt att ju fler jag berättar det för, desto bättre känns det...

Har någon av er gjort abort? (piller abort?) Hur kändes det före/efter/under?

 

[Ann]

Sv: NU är det bestämt...

Hej

Starkt av dej att berätta och du har nog rätt i att det blir lättare att bära om ens nära vet om det.
Jag har resonerat som dej att det är ens skyldighet att hitta en bra far till sina barn. Det är ändå de som ska hålla kontakten om föräldrarna väljer att inte leva tillsammans.
Så är jag också 30+ när jag får barn för första gången, även om jag hade hoppats på att det skulle bli tidigare...

 

[Roheryn]

Sv: NU är det bestämt...

Ja, jag har gjort abort. Jag var då 21 och pluggade, och visste att jag inte ville fortsätta leva med den man som var far till barnet. Han hade nog kunnat leva med att både behålla barnet och att inte göra det, men för mig fanns aldrig något annat än abort. Jag ville inte ha barn då och inte med den mannen, så det blev abort.

Innan var jag rastlös och irriterad - ville bara få det gjort. Efteråt kände jag en stor lättnad, och jag kan ärligt säga att jag aldrig ångrat den där aborten. Anledningen till att jag aldrig ångrat det är nog att jag själv verkligen INTE VILLE ha barn - det var inte bara omständigheterna som var fel.

Aborten gjordes under narkos - jag tror att man använde en vakuumsug för att ta ut fostret. Jag mådde hyfsat efteråt - något groggy av narkosen hela den dagen, men fick gå hem ett par timmar efter ingreppet. Dagarna efteråt hade jag ont - som mensvärk fast aningen värre, och blödningar (också som något värre mens). Men, som sagt, känslomässigt mådde jag faktiskt väldigt bra efteråt - en enorm lättnadskänsla över att det var gjort.

Lycka till!!!

 

[hellas]

Sv: NU är det bestämt...

Jag gjorde abort i höstas eftersom varken jag eller min pojkvän vill ha barn just nu. Jag kände ingen tvekan före och har inte ångrat mig för en sekund efteråt. Tvärtom tyckte jag att det var en stor lättnad när det var gjort.

Själva aborten gjordes med tabletter. Först fick jag ta några tabletter som stoppade graviditeten. Dem kände jag inget av. Ett par dagar senare fick jag komma till sjukhuset för vaginaltabletter som skulle se till att det kom igång en ordentlig blödning. De första timmarna gjorde det ordentligt ont, som mensvärk gånger fem typ. När blödningen väl hade kommit igång gick smärtan över. Blödningen höll i sig i ca en månad, vilket såklart var lite jobbigt, särskilt som man inte får använda tampong p g a infektionsrisken. Annars var nog det jobbigaste att man inte fick ha sex efteråt, eftersom min kropp kom i någon sorts brunst och bara ville hela tiden

 

[lizzard]

Sv: NU är det bestämt...

hej jag blev kär för första gången den 21 aug 02 flyttade ihop den 22 aug en dag efter och förlovade oss och rensade en fyra .sedan den 28 aug 02 gifte vi oss och runt den 20 sep blev med barn och flickan föddes den 14 juni 03 en tvilling dog. Vi är lika kära som då så vill du ha det här barnet så är det ditt val det finns inget som heter såbara för att du känt honom bara 3 månader känns det bra då behåller du det.. Vet du hur pappan känner det annars sätt er ned och prata om det lycka till kram

 

[ullo]

Sv: NU är det bestämt...

Efter tråden är över ett år gammal så är det definitivt försent för samtal.

Låser denna också.


/moderatorn