Noll apport...

[vivendi]

Okej, jag ger upp och behöver hjälp. Hur jag än tränar och vinklar det fungerar inte apporteringen för oss, vilket betyder att vi inte kommer vidare alls.

Problemet är min 2-åriga welsh som inte vill apportera/inte visar det minsta förståelse för att hämta eller bära... ja, apportblock, dummies, fågelvingar, bollar, pinnar.. you name it.

Grundlydnaden sitter bra och jag skulle säga att hon är glad och samarbetsvillig av sig. Själva sökmönstret och stötandet inom jakten är inget problem som helst, det har hon naturligt för sig. Likaså älskar hon att simma, och det är i vattnet jag har fått bäst "resultat" med apporten.

Hon kastar sig glatt i vattnet och hämtar dummien, vänder och kommer till mig. På slutet vill hon gira av, men står jag så långt i vattnet att hon inte bottnar ger hon mig apporten. Rör hon i bottnen tappar hon den och visar inget intresse av att ta upp den igen, jag har försökt att bara ta ett steg bakåt, försökt vända och skynda iväg eller inkallning, men hon bara spottar ut dummien och kommer kvickt själv. Kastar jag apporten i "längsmed" vattenbrynet kan det hända att hon rusar fram till den men vill inte ta upp den. Och även om hon är taggad på just den dummy vi brukar använda i vattnet visar hon noll intresse av den på land, oberoende av miljö, inte ens inne i köket om jag bara rullar den längsmed golvet.

Tvång med att stoppa in grejer i munnen fungerar inte alls på henne, hon blir väldigt illa berörd. Klick fungerar inte, vi har aldrig kommit så långt som att hon ens vill nosa på dummiejäveln...)

Urk, det känns hopplöst... Visst är det väl mitt egna fel, jag som aldrig kastat pinne eller boll med henne, för att undvika bolltokighet. Hon liksom inte fattar varför hon ska bära eller hämta alls. Det som gör det så dumt är att hon gärna tuggar på sina egna leksaker, gärna dragkampar, så jag ser inte det som att hon skulle ha noll förremålsintresse.

Jag tar tacksamt emot alla tips. Hade det funnits någon kunnig tränare eller fågeljägare i trakten hade jag kunnat vända mig dit, men det finns det inte...

 

[Blandrastik]

Sv: Noll apport...

Som allt annat, när det inte fungerar, backa i träningen.

Det finns ju otaliga sätt att börja med apportträning, själv delar jag upp momentet i delar och tränar varje del för sig, baklänges, sen kedjar jag ihop. Jag föredrar klicker då tajmingen alltid är viktig när du lär in nya saker. Skulle jag börja från ruta noll gör jag så här:

Dummie i en hand, godis i den andra, så fort hunden så mycket som sneglar åt dummie-handen och inte åt godishanden så får hunden godisen. Sen är det bara att gå vidare, låt dummie-handen backa, hunden följer efter, klick godis. Motivationen ska vara så hög att hunden ska se dummien som en magnet som den måste efter. Sen jobbar jag vidare med gripande och släppande på kommando. När detta funkar då kan du börja kasta den ifrån dig.

 

[Roxer]

Sv: Noll apport...

Jag hade nog jobbat genom att dela upp apportmomentet. "Montera" in apporten i munnen på hunden (kommando "apport") och sen låta den hålla. Ge uppmuntran (smeka hunden på bringan - lugnt beröm). Det ska vara trevligt att hålla i saker. Sen när hunden kan hålla utan att lägga ifrån sig så skulle jag gå vidare till att låta den bära. Dvs du monterar in apporten ("apport") och ger sen ett fotkommando. Mycket beröm när den bär. Sen när hunden är bekväm med det så går man vidare till gripandet. Dra saken IFRÅN hunden, direkt när den griper så "apport" och beröm. När hunden förstår det så kan man sen jobba vidare med att hålla apporten framför och begära apport. Nästa steg är att lägga apporten en bit ifrån och säga apport. Sen kommer vi till kastande osv.

Viktigt är att inte hetsa fram apporten. Vissa hundar tycker inte att det är världens roligaste och då är det bara nöta grundstegen - hålla, bära, gripa. Fall inte för frestelsen att kasta saker osv för tidigt. Det kommer.

 

[Myrten]

Sv: Noll apport...

Jag hade liknande problem med en av mina cockrar. Cockern jag hade innan lärde sig blixtsnabbt genom att använda klicker, men det gick inte med den här. Stoppa in saker i munnen kan man glömma, då blir hon bara låg. Jag var väldigt frustrerad till en av mina vänner (som har flat) knöt ett snöre i dummyn. Min hund har nämligen excellent markeringsförmåga så hon skenade alltid fram till dummyn och markerade den, men ta upp den - NEJ. Men när den plötsligt rycktes undan när hon kom fram blev det hela mer intressant och hon kastade sig efter och tog dummyn. Min väninna gav lite lagom motstånd med snöret och fick på så sätt hunden att hålla hela vägen in.

En annan grej som var bra var en bollkastare:

Av någon anledning blir tennisbollar MYCKET roligare när man kastar iväg dem med en sådan. Jag lät henne knallapportera bollarna bara för att få upp glädje och intresse.

 

[vivendi]

Sv: Noll apport...

Tack snälla för er input

Det kan nog vara att jag hastat iväg, är van med hundar som haft en naturlig apport, så det har i princip bara varit att kasta, mest jobb har det varit med överlämnandet. Nu sitter jag här med en hund som man kan avbryta den vildaste dragkamp (inte med dummyn! belöningstrasa!) genom att mumla "loss" - hon släpper som om hon fått elstöt...

Jag ska definitivt testa med dummyn i snöre, eftersom hon tycker det är hur kul som helst när man drar runt hennes leksaker på golvet, för att ens få upp intresset. Problemet med leksakerna är ju att hon tar dem med tassarna, som en katt, sällan med munnen. Sen blir det väl att faktist klicka in henne bättre om hon går med på att titta på den ens...

Jag har försökt montera in dummyn i munnen på henne, men hon blir så låg och olustig. Vänder bort huvudet, kniper ihop käften, slickar sig om mun... vill gå iväg och gömma sig. Känns lite som om apportkommandot blir väldigt, väldigt negativt betingat om jag tvingar henne med det. Eller är jag för mesig?

Och ni som har apporterande fågelhund - ni kasta alltså boll med dem? Jag har i alla tider fått veta att det är big no-no, men kanske det inte är så skadligt då?

 

[Roxer]

Sv: Noll apport...

Alltså.. Du ska ju inte bli arg på hunden. Sätt dig på golvet och så in med apporten. Montera in och låt henne hålla den i tv-soffan. Fokusera på att det är trevligt att hålla något i munnen. Låt bli att göra det i "lydnads"-situationer i början utan ta det lugnt och håll på med det hemma utan för mycket stimuli. Som sagt, när du själv tittar på tv är perfekt. In med apporten och sen sitter ni och har trevligt. De kan se lite låga ut i början, men det brukar gå över efter ett tag när de inser att det är rätt trevligt att hålla grejer. Inte bli arg eller irriterad, utan avbryt om du känner dig frustrerad. Håll undan läpparna noggrant också så att de inte kommer i kläm när hunden får apporten i munnen.

Klicker kan vara en väg om du kan få upp intresset för apporten om hunden är inklickad.

Angående kasta boll så brukar vi göra det - min erfarenhet är att de flesta hundar kan hålla isär det från apporten. Dock bör du vara uppmärksam på om hunden börjar tugga på föremålen eftersom det är svårt att få bort..

 

[Myrten]

Sv: Noll apport...

Och ni som har apporterande fågelhund - ni kasta alltså boll med dem? Jag har i alla tider fått veta att det är big no-no, men kanske det inte är så skadligt då?

Jag är verkligen ingen stjärna själv, men förmånen att av och till vara med och få se när några riktigt duktiga spanielmänniskor tränar och även få en hel del hjälp av ett par av dem.

I princip så går det hela ut på att att hitta en individuell väg som funkar. Funkar metoden för den hunden så är det bra och så går man vidare därefter (men naturligtvis är det viktigt att ha en helhetssyn och analysera så att man inte lär in något som kan ställa till problem senare). En historia jag fick berättat för mig var om en tränare i UK som hade en mycket talangfull hund, men som vägrade apportera något annat än hans hårborste. Så då tränade han med hårborsten till det lossnade.

Säkert finns det andra som inte håller med, men för mig är det tilltalande.

Beträffande bollar var jag för några år sedan med på en träning med Andy Robinson (engelsk cockeruppfödare, kennel Whaupley) och han visade hur han använde just tennisbollar för att träna valpar. Han satt med valpen framför sig, kastade en boll och släppte så valpen ganska direkt. På så sätt fick han upp intresset, stadgeträningen kom senare.

Här är en video som egentligen är en försäljningsvideo för några cockrar, men som jag faktiskt tycker man kan hitta ganska mycket bra träningstips i också. Det är unga hundar och som synes används en del bollar i den inledande apporterings- och stadgeträningen.

När jag höll på med min hund var det helt enkelt så att hon föredrog bollar och framför allt när jag använde bollkastare. För att få henne komma hela vägen in lät jag henne knalla, för motivationen var mycket bättre om hon verkligen fick dra på bollen. Sedan, när jag fått ordning på det tränade jag bort det.

När jag fick nytt jobb för några år sedan lade jag ner träningen och jag har aldrig riktigt kommit igen. Fortfarande har vi apporteringsproblem, men nu bara när man apporterar i samband med skott i fältarbetet. Då väljer hon att susa omkring och göra annat istället efter att ha markerat dummyn. Jag inser just nu att jag faktiskt ska testa göra på samma sätt - d.v.s. rigga dummyn med ett snöre, men jag behöver nog några medhjälpare tror jag... Att både gå med hunden, skjuta och dra i snöret blir lite mycket. Men det vore kul att komma igång och få ordning på det där problemet och har jag kommit så långt att gå från apportvägran till hund som villigt apporterar i många situationer så SKA det väl gå!

 

[Myrten]

Sv: Noll apport...

Att stoppa in apporten på det sättet skulle aldrig funka på en hund som min (mycket känslig cocker spaniel). Visst, hunden kanske lär sig hålla där och då, men det är inte säkert att den apporterar spontant för det när väl kommer ut i en annan situation.

Om hunden blir låg skulle jag definitivt undvika att arbeta så. Många spaniels är väldigt känsliga och man kan lätt förstöra förtroendet och det är inte alltid lätt att bygga upp det igen.

En TV-soffaövning jag tycker är bra är att lägga ut en massa apporterbara grejor och berömma så fort hunden gör det man tänkt. Inledningsvis när den nosar på grejorna, därefter när den tar upp, så när den vänder sig mot en, kommer mot en etc.

 

[Blandrastik]

Sv: Noll apport...

Jag håller med, tror inte heller på montageövningar på hundar som lätt blir låga, risken för ett för dåligt gripande är stort. Det blir svårt att "laga" om det hänt.

Ang kasta bollar, så tror jag hundar är bredare mellan öronen än vad vi tror, de ser skillnad på en tennisboll och en ripa. Sen finns naturligtvis stressmomentet i bollkanstande vilket kan göra det onödigt.

Tv-övningen tycker jag också är bra. Man ska inte krångla till det, utan leta efter varje antydan till blick mot apporten, leksaken eller vad det nu är. Sen belöna på så sätt att motivationen att göra rätt en gång till ökar.

 

[Vicks]

Sv: Noll apport...

Att kasta iväg föremålet triggar igång jaktlusten, springa efter och hämta tycker de flesta hundar är kul.
Plocka upp från marken stillastående och gripa på kommando, det är desto tråkigare.

Sedan handlar det mesta om att få hunden att förstå. Vad är det matte vill att jag ska göra, och vad tjänar jag på att göra det?

Själv tycker jag klickerprincipen är överlägsen vad gäller inlärningen av apporteringsmomenten. Själv har jag en hund som bär ALLT, precis allt, och älskar det. Han greppade en 1-liters ståltermos full i kaffe som 9-veckorsvalp och bar den med stolta steg (termosen var inte mycket mindre i storlek än han själv!) och jag har utnyttjat hans kamplust mycket för att få till apporten ordentligt. Har haft lite problem med just det du beskriver, de "tråkiga momenten", men det är löst nu med klickerträning.

I den här ordningen går jag till väga:

1. Hålla (utan att släppa eller tugga, börja med 2 sekunder - öka tills hunden verkligen förstår och kan hålla kvar den tills du säger "loss")

2. Loss-kommando

3. Gripa (börja med handen, öka avståndet, för att sedan kunna förflytta apporten/dummyn till marken, flera meter bort och slutligen kan den gömmas bortom synhåll)

Först när allt detta fungerar kan man börja med det riktigt roliga - apportsöket, hämta i vatten, kasta föremålet osv.

Jag har lyckats göra apporteringen rolig, när det väl lossnar är det hur kul som helst för både förare och hund. Kom ihåg att hitta en tillräckligt motiverande belöning, vi pratar inga torra Frolics här utan rejäl motivation.

 

[Vicks]

Sv: Noll apport...

Ang kasta bollar, så tror jag hundar är bredare mellan öronen än vad vi tror, de ser skillnad på en tennisboll och en ripa. Sen finns naturligtvis stressmomentet i bollkanstande vilket kan göra det onödigt.

Håller med. Min vorsteh tränas i rätt kravfylld apportering, men han tillåts helt fritt att leka med pinnar och annat tjafs i skogen under vanliga promenader. Han tuggar och flisar så veden sprutar ibland.
Kasta pinnar gör jag aldrig själv pga just stressen det skapar, men det händer att andra människor tycker det är roligt, och får kasta några stycken.

Hunden är helt på det klara när det är seriös träning eller "fritid".

 

[Myrten]

Sv: Noll apport...

Själv tycker jag klickerprincipen är överlägsen vad gäller inlärningen av apporteringsmomenten. Själv har jag en hund som bär ALLT, precis allt, och älskar det. Han greppade en 1-liters ståltermos full i kaffe som 9-veckorsvalp och bar den med stolta steg (termosen var inte mycket mindre i storlek än han själv!) och jag har utnyttjat hans kamplust mycket för att få till apporten ordentligt. Har haft lite problem med just det du beskriver, de "tråkiga momenten", men det är löst nu med klickerträning.

Klicker funkade suveränt på min förra cocker, men hon var som din hund. En spontanapportör som outtröttligt bar på allt från den dag hon kom hem.

Med min nuvarande hund, som inte alls har samma apporteringslust, har samma klickerövningar inte fungerat alls utan jag har fått välja andra vägar.

Om "moment": Jag tror inte TS talar om apporteringsmoment på lydnadsplanen utan apportering i en jaktlig situation (för spaniel). Det innebär att det inte är en momentinlärning utan att hunden måste lära sig att apportera och vilja göra det i alla möjliga situationer som inte går att förutse.

 

[Myrten]

Sv: Noll apport...

Ang kasta bollar, så tror jag hundar är bredare mellan öronen än vad vi tror, de ser skillnad på en tennisboll och en ripa. Sen finns naturligtvis stressmomentet i bollkanstande vilket kan göra det onödigt.

Naturligtvis ser de skillnad på en tennisboll och en... fasan, men ändå är bollar ett viktigt inslag i den inledande apporteringsträningen för många spaniels. Det är inte mer "skadligt" att kasta en tennisboll än en dummy om det görs på samma sätt. Däremot är en tennisboll lättare att bära och få med sig vilket kan vara positivt för en hund som behöver lyckas för att öka apporteringslust och självförtroende. Bollen är ett träningsredskap och en belöning i ett och samma för många hundar.

Sedan ska man naturligtvis inte slänga bollar och pinnar hysteriskt omkring sig. Jag har en träningsväska med våra "riktiga" grejor och det vet hundarna. Sedan finns det en massa plojgrejor liggande i hemmet man kan göra vad man vill med, men de "riktiga" stoppas noga undan efter varje pass.

 

[vivendi]

Sv: Noll apport...

*delvis knapp*

Tack igen för era tankar. Guld för mig som sitter här ensam i obygden med min ack så ovanliga spaniel

Jag uttryckte mig flummigt, men det är all apportering vi har fel på - både jaktapporten som "hör till jobbet", och lydnaden på plan. Känns aningen surt där också att inte komma vidare pga apportproblemet när det andra sitter.

Bollen har jag undvikit mest för att låta bli att skapa stress, har i min omgivning en fågelhund som är totalt sönderstressad på det, men nu verkar det som om jag får släppa den farhågan och testa lite bollande, naturligtvis med grejor som plockas bort sedan, hon har inte tillgång till ddummyn eller bollar själv.

Nu blir det alltså tv-soffan för oss