Man får ju skriva om vad som helst, såklart. Allt handledaren säger är bara råd.
Men om man ska se det från lärarperspektiv, så är det normalt så att när man har en student som inte får ihop sin uppsats och har haft det jättekämpigt, på nivån att man måste börja om, då försöker man ju råda till ett så enkelt ämne man kan komma på. För man vill såklart att studenten ska komma igenom.
Likaså om det är ett ämne där man förhand kan se att det kommer bli nästan omöjligt, t ex att skriva om konsekvenserna av en lag som precis införts där det inte finns några domar än, så kan ju den konsekvensutredningen av nödtvång inte bli annat än spekulation, och då blir det otroligt svårt att bli godkänd, eftersom en av de sakerna man examinerar med en uppsats är studentens förmåga att skilja på vad man kan veta något om, och vad man bara kan spekulera om. En uppsats ska handla om något man kan veta något om.
Att som handledare inte säga till när en student föreslår en uppsatsfråga man inser är i princip omöjlig att besvara är bara elakt, eller slött, i min värld.
