Min första häst köpte jag fast jag bara sett en liten dia-bild på henne där hon stod i hagen. Vi hade ingen projektor, så jag höll alltså upp dia-bilden mot fönstret för att se bilden… Såg en brun fläck och en massa grönt gräs. Men det var en kompis till min syster som ägde hästen och hade det inte funkat, så hade det nog inte varit några problem att lämna tillbaka henne. (Troligen! Ung och dum och givetvis inget skrivet kontrakt ang prövotid). Fungerade ok, inte världens roligaste häst, men bra som första häst, aldrig sjuk eller något, starkt psyke så det spelade inte så stor roll om man gjorde något fel, okomplicerad i hantering om än fruktansvärt envis, men det är ju jag också! Hade henne ett par år innan jag bytte till en yngre och roligare häst, den hade jag i 16 år.
Nuvarande häst såg jag en huvud-bild på och en kort video där han springer i hagen. PRE-valack, 2,5 år och inte inriden, så kunde ju inte provrida och han stod dessutom långt bort. Väldigt lågt pris pga ”skuggor” på röntgen på bakknäna vid 2 års ålder och veterinären kunde inte säga säkert vad det berodde på eller om det skulle ha någon betydelse för användbarheten. Satte in handpenning direkt och åkte och hämtade honom helgen efter. En helt fantastisk häst! Så otroligt snäll, glad, social och personlig, alla som träffar honom blir kära! Skitrolig att rida, man sitter allt som oftast med ett stort fån-leende från öra till öra! Energisk och har ofta idéer och ”kommer med förslag” när man är ute och rider, men aldrig dum eller elak på något sätt. Nu är han 6 år och vi har börjat jobba med piaffen, han har inte haft några som helst problem med bakknäna! Jag kan fortfarande inte fatta att jag har haft en sådan otrolig tur! Snacka om vinstlott!