Ni som inte fått barn än...

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Ni som inte fått barn än...

Nu har jag aldrig svimmat av smärta men:

Mina foglossningar har kommit tillbaka igen (trots att barnet är fött!!! :( ) och jag konstaterade nyss att det faktiskt gör lika ont som förlossningssmärta, skillnaden är ju bara att fogarna inte gör ont ifall man är stilla eller om man går på ett sånt sätt att man inte får ont (haltar, ja jag vet att det inte är bra att halta).

En fördel däremot med förlossningssmärta är ju däremot att värkarna går över emellanåt, att det finns pauser, som är längre än själva värkarna (nåja, kanske inte mot slutet då...) och då har man ju inte det minsta ont utan kan skoja och prata som vanligt. Det hade nog varit mycket värre om det hade varit en konstant smärta, då hade man kanske svimmat... :D

Det jag tyckte var jobbigast under de delar av förlossningen när jag hade ont (fick ju ryggmärgsbedövning vilket var supertoppen!!!) var att man skulle andas. Det var ju jättejobbigt att andas!!! Min ryggbedövning fylldes på maximalt antal gånger under dagen jag låg på förlossningen, så en timma innan krystvärkarna (då man slapp andas och istället skulle hålla andan - jippi!?!) var enda smärtlindringen just andning, och fy sjutton vad jobbigt det var. :eek:
 
Sv: Ni som inte fått barn än...

Knapp lån

Jag kan i nuläget inte tänka mig en värre fysisk smärta än den som infann sig när min dotter föddes, men när jag har diverse andra problem som tex när min Colon Irritable sätter fart och tjocktarmen är så inflammerad och den smärtan överskuggar just då all annan smärta. Och när läkaren mumlar något om stomi om jag inte ser till att sköta mig, så är detta den värsta smärtan jag har upplevt... just då i det ögonblicket.

Men jag tror att det är så att förlossnings smärtan är bland den värsta fysiska smärta man som kvinna kan ha, men eftersom vi skall föra människosläktet vidare genom att vara gravida och föda fram barnen så finns det något i kvinnor i allmänhet som gör det nästan omöjligt att sekunden efter man fött sitt lilla barn att ens minnas exakt den smärtan man precis genomgått (ta tex när huvudet skall pressa vaginan till det yttersta, jag vet att jag tänkte att det kändes som om huden på huvudet var gjort i grovt sandpappar).
Har man dessutom fått den allra minsta bedövning (allt från alvedon till EDA) så är smärtminnet visserligen korrekt utifrån den erfarenheten men den är ju lite naggad i kanten (har hade allt jag bara fick ta, jag krävde min rätt:angel: ) .

Jag tror att kvinnor helt enkelt inte får ha detta smärtminne inprogramerat i huvudet, för då skulle kanske mänskligheten inte växa på som den gör.

Men självklart är det så olika för oss alla, det finns kvinnor som aldrig mer skall föda barn när smärtminnet är som starkast och har hållt det.
Och det finns kvinnor som säger... detta var väl inget... det kan jag göra igen när som helst (Madde avundsjuk).

Jag själv hade en 36 timmars förlossing... och den var svår, mycket svår och jag stannar nog vid ett barn.
 
Sv: Ni som inte fått barn än...

ulda skrev:
En fördel däremot med förlossningssmärta är ju däremot att värkarna går över emellanåt, att det finns pauser, som är längre än själva värkarna (nåja, kanske inte mot slutet då...) och då har man ju inte det minsta ont utan kan skoja och prata som vanligt. Det hade nog varit mycket värre om det hade varit en konstant smärta, då hade man kanske svimmat... :D
:eek: Vaddå går över???? Jag har blivit igångsatt med alla mina tre och har redan från start haft värkar som är längre och kommer så tätt så vilorna varit 1/3 av värkarna.
 
Sv: Ni som inte fått barn än...

För mig var nog vilan 3/1 istället... Fast på slutet var det nästan ingen vila alls (men så höll jag på i 21 timmar å andra sidan så jag har nog provat alla former...)
 
Sv: Ni som inte fått barn än...

Jag tror att även om förlossningssmärtan är mycket stark, är det värre att ha en massa brutna ben eller så, det är liksom ingen positivt i det smärtan och man ser inte slutet framför sig på samma sätt:)
 
Sv: Ni som inte fått barn än...

Min förlossning var oxå en helt normal en. Jag hade lustgas i mitten men i slutet av utdrivningsfasen gjorde det så djävla ont i fogarna att jag inte klarade av att andas i masken alls, bara skrek. Stackars de som hörde mig....
Krystningen var inget alls mot det.
Trots att det gjorde så outhärdligt ont har jag inget speciellt negativt minne av det och skulle göra om det utan att blinka. Det är trots allt en kort tid och som någon skrev, det är pauser emellan, man vet att det kommer ta slut och att det för med sig något positivt.

Förutom förlossningen har jag brutit armen, men det är inte alls jämförbart. Den smärtan var på ett helt annat vis, konstant och inte så intensiv. Fast det gjorde oxå rejält ont men inte så att jag skrek eller så.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Anonymt nick, om någon vet vem jag är så säg ingenting. Nu tror jag inte att någon känner mig då jag varit rätt anonym här tidigare...
2
Svar
25
· Visningar
7 225
Gravid - 1år Innan ni läser, mitt tangetbrd är krångligt, så det finns en hel del stavfel!!! so, here we go..... Fredag 20/11...
2
Svar
37
· Visningar
5 237
Senast: sweet_extraa
·
Övr. Barn Skulle för ca tre veckor sedan sätta in en hormonapiral, det var lite mindre än 4 månader efter att jag fått barn. Har en till på ca 18...
Svar
8
· Visningar
2 421
Gravid - 1år Lite bakgrund: http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=957339 Jag var på Aurora-samtal och blev lovad lustgas under alla...
2
Svar
28
· Visningar
3 302

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp