Ni som har flera barn

[mala]

Tycker man lika mycket om alla? Eller har man sin favorit?

Dom som har olika pappor till barnen; Tycker man lika mycket om barnen som man hade sen tidigare fast att man kanske hatar den pappan?

 

[cirkus]

Sv: Ni som har flera barn

jag har tre barn, två med en pappa och en med en annan pappa.

Att barnen är 50% en annan person tänker man rätt lite på för de är 100% MINA barn ändå !

 

[Sóley]

Sv: Ni som har flera barn

Tycker man lika mycket om alla? Eller har man sin favorit?

Jag älskar mina tre barn lika mycket, men ger olika mycket beroende på vad de behöver just då. Det häftiga med att ha flera barn är just deras olikheter. Trots samma föräldrar och förutsättningar blir de sina "egna". Man föds med personlighet och det ser jag så tydligt när jag ser på mina barn.

 

[escodobe]

Sv: Ni som har flera barn

Jo jag har pratat med några vänner om detta, å några av dem sa ungefär som du. De älskar sina barn LIKA mycket, men på OLIKA sätt, jsut för att barn är olika.

 

[indian-charlie]

Sv: Ni som har flera barn

Jag ÄLSKAR mina barn precis lika mycket, jag har en son på 16 år, en dotter på 14 ( vars pappa tyvärr dog förra våren ) sedan har jag en dotter på 6. Jag har olika pappor till mina barn men det påverkar inte min kärlek till barnen för dom är egna individer.

 

[Mysaan]

Sv: Ni som har flera barn

Jag älskar alla mina barn otroligt mycket men på olika sätt trots att de har samma pappa är de jätteolika och därför älskar man de på olika sätta.

 

[mala]

Sv: Ni som har flera barn

Jag har snackat med massa kompisar och allas föräldrar behandlar dom och syskonen olika. Det är alltid nån som får all uppmärksamhet, nån som man gnäller på osv. Min mamma ringer tex min ena syster varje dag och träffar henne jätteofta. Mej ringer hon kanske en gång varannan månad och vi träffas mest om det är nån som fyller år. Vill jag träffa henne har hon aldrig tid. Då kan man ju inte låta bli att fundera.

 

[cirkus]

Sv: Ni som har flera barn

Jag förstår känslan ! jag har också känt den litegrann. Jag har en tre år äldre bror som känns som om mina föräldrar aldrig riktigt har släppt - när jag var ensamstående med mina barn och behövde hjälp så hände det att jag fick intrycket att de först måste kolla med honom så att han inte behövde deras hjälp på något vis (då var de ändå två på en unge, jag var ensam på två). Numera har jag insett att mina föräldrar helt enkelt ser mig som vuxnare (jag är ju bara 43!!!) och mer självständig, så det känns egentligt bra, men det var irriterande då.

Samma sak som att de ofta är bortresta när mina barn fyller år, medan de alltid är hemma och firar när hans barn fyller - också lite irriterande, självklart har de fått presenter och så, men ändå... Iår ringde farsan TRE månader innan döttrarna födelsedag och undrade om vi skulle fira den och om de i så fall var bjudna, om inte så skulle de åka nånstans eller vad det nu var - TRE månader innan vet man ju ingenting, men jag sa att de iallafall var bjudna.

Däremot så har mina föräldrar alltid varit välditg generösa och nogranna med att dela lika när det gäller det materiella.

Jag hoppas att jag kan ta lärdom av detta. Så att ingen av mina barn känner sig som jag har gjort till och från.

 

[Sar]

Sv: Ni som har flera barn

Man älskar dem precis lika mycket! Ingen favorit. Ger varje barn vad man tror att just den behöver men försöker vara så rättvis det bara går så att ingen känner sig utelämnad för att det andra barnet behöver så mycket just då.

 

[Mustasukka]

Sv: Ni som har flera barn

Mina barn har inte samma pappa, men eftersom de är mina barn så älskar jag dem lika mycket.
Min relation til papporna påverkar inte mina känslor för barnen.

 

[Gnist]

Sv: Ni som har flera barn

Tycker man lika mycket om alla?

Ja, det gör man

 

[Kicki_J]

Sv: Ni som har flera barn

Jag har fyra barn och kan helt klart bara säga som övriga redan svarat, jag älskar dem lika mycket!
De två äldsta barnens pappa dog när vår yngsta var tre månader, så min nuvarande man som är pappa till de två yngsta har hela tiden varit pappa till 100 % för de äldre också. Däremot kan jag bli väldigt irriterad på andra människor som kan släppa ur sig dumma kommentarer om att de inte är helsyskon. Minns när äldsta dottern kom hem från första skoldagen efter hon fått sin första lillebror och var jätteledsen för att en lärare kläckt ur sig att det är ju inte din riktiga lillebror!!
Så himla klantigt! Avskyr de som gör skillnad på barnen, dina och mina!

 

[cirkus]

Sv: Ni som har flera barn

Jag håller med !

Mina flickor är på väg att få sitt andra lillasyskon, den här gången med sin biologiska pappa (som jag alltså inte lever med sen 16 år tillbaka!) som förälder. Det känns baske mig lika spännande för mig - som öht inte har med det att göra, men jag tycker det är dökul att pappan kommer att bilda mer familj. Snacka om moderna familjekonstellationer.

 

[Sóley]

Sv: Ni som har flera barn

Minns när äldsta dottern kom hem från första skoldagen efter hon fått sin första lillebror och var jätteledsen för att en lärare kläckt ur sig att det är ju inte din riktiga lillebror!!
Så himla klantigt!

Hur kan en pedagog uttrycka sig på det sättet? Gud så fult sagt!

 

[TinyWiny]

Sv: Ni som har flera barn

Tycker man lika mycket om alla? Eller har man sin favorit?

Dom som har olika pappor till barnen; Tycker man lika mycket om barnen som man hade sen tidigare fast att man kanske hatar den pappan?

Ja jag älskar båda mina barn lika mycket men på olika sätt De är ju olika


Jag går inte genom livet och hatar deras far, varför skulle jag det han har ju gett mej 50% av det finaste och underbaraste jag har

 

[ulda]

Sv: Ni som har flera barn

Jag har bara ett barn, så jag borde väl inte svara här men...

Jag läste nån artikel nån gång om just detta där mammor uttalade sig. Ämnet var mycket tabu (om nån tycker mer om sitt ena barn här lär man inte erkänna det) men i denna artikel sa mammorna att de hade sådana känslor. Fast jag tror inte det är normen.

Min gissning är att man, eftersom man inte kan mäta "gillande", inte normalt gillar/älskar sitt ena barn mer än det andra. Dessutom finns det ju alltid perioder när man är vansinnigt trött på sina barn och då är kanske det andra barnet populärare för tillfället. Och sen är det barnet jobbigt, och då blir det andra mer föredraget. Osv.