Precis som rubriken lyder.
Jag har gått och funderat på detta med foderhäst en tid nu. Väntar på den ultimata dealen- där jag på något sätt kan få en prövotid och om det funkar sen vara fodervärd fram till eventuellt köp (om typ ett par år). Mest för att det känns SJUKT läskigt att ta steget och bli hästägare- för hur fixar man det ekonomiskt och tidsmässigt? Har under många år varit medryttare, och testat lite delfodervärdsskap. Något som helt klart funkar när man är två om hästen och alla utgifter. Under gymnasiet hade jag egen häst- som jag "fick" (travare som bara tog upp plats hos ägaren som var amatörtränare, the usual stuff) och stallade in gratis hos grannen på fullservice mot att jag hjälpte till med de andra två hästarna+mjölkkorna. Foder och sådant fanns på gården i och med att grannen tog eget hö och så vidare, så det var aldrig några omkostnader mer än hovslagare (halvskodde bara fram). Bra häst som höll sig frisk och fin under tiden jag hade henne. Med andra ord känns det inte som om jag faktiskt varit hästägare på "riktigt", om ni förstår vad jag menar, då jag aldrig hade några realistiska utgifter för henne (mer än utrustning).
Så hur fixar ni det, ni som har häst? Jag har just fått ett nytt jobb, detta inom handels. Det är ett vikariat på 20 h/v, och jag har lön i enlighet med kollektivavtal (branschvana tre år). För tillfället plusar jag ungerfär tio timmar extra i veckan, och det verkar bli mer framåt november då all julrelaterad försäljning kickar igång. Har haft turen att få förtur på stallplats i grannskapet (tre minuter från mitt hem med buss) och även om det inte är ett lyxigt stall på något vis är ägaren verkligen toppen, och har ett rykte om sig att faktiskt ta väl hand om sina hyresgäster. H*n julpyntar till och med stallet till jul
Hösilage och spån ingår i hyran, och det är för mig helt klockrent då jag inte äger en bil. Har tillgång till ibland, så få hem övrigt foder ska inte vara problematiskt. Dessutom är kompisen väldigt sugen på att vara med som halvfodervärd- vilket innebär halva kostnaden. En toppentjej som jag verkligen vet att jag kan lita på, och som jag samarbetar grymt bra med i övrigt.
Så vad tror ni? Kommer jag fixa detta? Hur gör ni? Ge mig allt ni har, jag vet ju att det mest handlar om att ta steget- det är ju jättestort! Inte helt ojämförbart med att skaffa barn- det gör man ju inte heller utan att tänka sig för kan jag tro