Ni hästägare. Hur klarar ni ekonomin?

Filifjonkan_

Trådstartare
Precis som rubriken lyder.

Jag har gått och funderat på detta med foderhäst en tid nu. Väntar på den ultimata dealen- där jag på något sätt kan få en prövotid och om det funkar sen vara fodervärd fram till eventuellt köp (om typ ett par år). Mest för att det känns SJUKT läskigt att ta steget och bli hästägare- för hur fixar man det ekonomiskt och tidsmässigt? Har under många år varit medryttare, och testat lite delfodervärdsskap. Något som helt klart funkar när man är två om hästen och alla utgifter. Under gymnasiet hade jag egen häst- som jag "fick" (travare som bara tog upp plats hos ägaren som var amatörtränare, the usual stuff) och stallade in gratis hos grannen på fullservice mot att jag hjälpte till med de andra två hästarna+mjölkkorna. Foder och sådant fanns på gården i och med att grannen tog eget hö och så vidare, så det var aldrig några omkostnader mer än hovslagare (halvskodde bara fram). Bra häst som höll sig frisk och fin under tiden jag hade henne. Med andra ord känns det inte som om jag faktiskt varit hästägare på "riktigt", om ni förstår vad jag menar, då jag aldrig hade några realistiska utgifter för henne (mer än utrustning).

Så hur fixar ni det, ni som har häst? Jag har just fått ett nytt jobb, detta inom handels. Det är ett vikariat på 20 h/v, och jag har lön i enlighet med kollektivavtal (branschvana tre år). För tillfället plusar jag ungerfär tio timmar extra i veckan, och det verkar bli mer framåt november då all julrelaterad försäljning kickar igång. Har haft turen att få förtur på stallplats i grannskapet (tre minuter från mitt hem med buss) och även om det inte är ett lyxigt stall på något vis är ägaren verkligen toppen, och har ett rykte om sig att faktiskt ta väl hand om sina hyresgäster. H*n julpyntar till och med stallet till jul :D Hösilage och spån ingår i hyran, och det är för mig helt klockrent då jag inte äger en bil. Har tillgång till ibland, så få hem övrigt foder ska inte vara problematiskt. Dessutom är kompisen väldigt sugen på att vara med som halvfodervärd- vilket innebär halva kostnaden. En toppentjej som jag verkligen vet att jag kan lita på, och som jag samarbetar grymt bra med i övrigt.

Så vad tror ni? Kommer jag fixa detta? Hur gör ni? Ge mig allt ni har, jag vet ju att det mest handlar om att ta steget- det är ju jättestort! Inte helt ojämförbart med att skaffa barn- det gör man ju inte heller utan att tänka sig för kan jag tro :o
 
Bara lite om det där med halvfodervärd; om du skaffar en halvfodervärd (oavsett om det är en kompis eller någon annan), så skriv ett ordentligt kontrakt. Det är speciellt viktigt om du är ekonomiskt beroende av fodervärden.
 
Bara lite om det där med halvfodervärd; om du skaffar en halvfodervärd (oavsett om det är en kompis eller någon annan), så skriv ett ordentligt kontrakt. Det är speciellt viktigt om du är ekonomiskt beroende av fodervärden.

Ja, precis. Vi är båda rätt införstådda med att kontrakt skrivs, inte på grund av att den ena misstror den andra, men för att det ska finnas några riktlinjer om livssituationen/ekonomin skulle förändras så att man inte har råd med häst, exempelvis. Tänker mig att samma uppsägningstid som det huvudsakliga fodervärdskontraktet borde vara bra, men det är ju en helt annan historia. :)
 
Du kan ju testa att göra en ordentligt budget, så är det ju lite enklare att se hur det ligger till och om du exempelvis har möjlighet att spara lite varje månad för oförutsägbara kostnader.
Sen tycker jag också att det är bra att kika runt på flera stall och se vad som är mest ekonomiskt för just dig. Jag har nyligen bytt stall och sparar ungefär 1000kr/månad på det, nu har jag dessutom "bättre" resväg samt tillgång till ridhus vilket jag inte hade förut.
 
Ja precis. Så är tanken, tänkte vänta till jag får första "hela" lönen så jag ser exakt hur det kan tänkas se ut månadsvis med det sen. Stallet vi kikat på kostar en bra bit under två papp per månad, och då med det jag nämnde inkluderat. Ridvägarna och omgivningen är helt fantastiska alla tider på året, och det är 700 meter på belyst gångväg hela fram till stallet från bussen. På sommaren cyklar jag på tjugo minuter hemifrån, grymt bra så sätt. Ridhus är inget jag har behov av i dagsläget, paddock finns och det duger fint för träningar och dylikt. Så jag tror vi har den ultimata dealen på stallplats faktiskt (grannen tar lika mycket för sina boxar, men då ingår ingenting, och man får mer eller mindre bygga hage själv. Inte jätteultimat.)
 
Mycket klokt att du börjar som fodervärd.

Själv så hade jag inte haft råd att leva som jag gör på enbart min lön. Jag hade klarat att ha häst, men hade då behövt flytta till en minilägenhet i stan och stalla upp hästen på cykel/bussavstånd.

Gör två "skuggbudgetar", med en normal månad och en katastrofmånad där allt händer och ska betalas på en gång. Klarar du katastrofmånaden på din lön? Om inte, hur mycket behöver du ha i buffert?
 
Grejen är att man måste prioritera något otroligt om man inte har mycket pengar. Jag har lagt allting som jag fått över på hästen efter att nödvändigt har blivit betalt. Har inte kunna unna mig någonting som tex dyrare schampo och liknande, bio och kläder och mat ibland har jag fått avstått. Dock har jag tyckt att det varit värt det för att ha hästen. Men jag känner samtidigt nu när hästen ska tas bort att det ska bli liiite skönt att få ha lite pengar över i månaden. Har ju levt hela mitt vuxna liv på sådana här marginaler och det ska bli skönt att kunna pröva på att leva "normalt" en gång.

Vad jag vet så är det så för väldigt många hästägare, det är väl mycket därför det kallas för en livsstil att ha häst, man måste prioritera bort mycket annat i livet både för att få tid och ekonomi att gå ihop.
 
Precis som rubriken lyder.

Jag har gått och funderat på detta med foderhäst en tid nu. Väntar på den ultimata dealen- där jag på något sätt kan få en prövotid och om det funkar sen vara fodervärd fram till eventuellt köp (om typ ett par år). Mest för att det känns SJUKT läskigt att ta steget och bli hästägare- för hur fixar man det ekonomiskt och tidsmässigt? Har under många år varit medryttare, och testat lite delfodervärdsskap. Något som helt klart funkar när man är två om hästen och alla utgifter. Under gymnasiet hade jag egen häst- som jag "fick" (travare som bara tog upp plats hos ägaren som var amatörtränare, the usual stuff) och stallade in gratis hos grannen på fullservice mot att jag hjälpte till med de andra två hästarna+mjölkkorna. Foder och sådant fanns på gården i och med att grannen tog eget hö och så vidare, så det var aldrig några omkostnader mer än hovslagare (halvskodde bara fram). Bra häst som höll sig frisk och fin under tiden jag hade henne. Med andra ord känns det inte som om jag faktiskt varit hästägare på "riktigt", om ni förstår vad jag menar, då jag aldrig hade några realistiska utgifter för henne (mer än utrustning).

Så hur fixar ni det, ni som har häst? Jag har just fått ett nytt jobb, detta inom handels. Det är ett vikariat på 20 h/v, och jag har lön i enlighet med kollektivavtal (branschvana tre år). För tillfället plusar jag ungerfär tio timmar extra i veckan, och det verkar bli mer framåt november då all julrelaterad försäljning kickar igång. Har haft turen att få förtur på stallplats i grannskapet (tre minuter från mitt hem med buss) och även om det inte är ett lyxigt stall på något vis är ägaren verkligen toppen, och har ett rykte om sig att faktiskt ta väl hand om sina hyresgäster. H*n julpyntar till och med stallet till jul :D Hösilage och spån ingår i hyran, och det är för mig helt klockrent då jag inte äger en bil. Har tillgång till ibland, så få hem övrigt foder ska inte vara problematiskt. Dessutom är kompisen väldigt sugen på att vara med som halvfodervärd- vilket innebär halva kostnaden. En toppentjej som jag verkligen vet att jag kan lita på, och som jag samarbetar grymt bra med i övrigt.

Så vad tror ni? Kommer jag fixa detta? Hur gör ni? Ge mig allt ni har, jag vet ju att det mest handlar om att ta steget- det är ju jättestort! Inte helt ojämförbart med att skaffa barn- det gör man ju inte heller utan att tänka sig för kan jag tro :o
Jag köpte min första häst när jag fick mitt första jobb, allt handlar om tid, inkomster, utgifter och intresse. Det är helt omöjligt att spå hur du eller någon annan klarar av det. Jag hade möjligheter då och jag har efter det sett till att fortsätta ha möjligheter att ha häst, i mitt fall så handlar det om hur jag prioriterar mitt boende, min hästhållning, min fritid, mitt tidigare samboliv och mitt arbete. Visst finns det många gånger då jag hade tyckt livet vore så mycket enklare att bara rida lektioner och inte äga en egen häst, men inför valet att göra mig av med de jag har och att ha ett förhållandevis mindre tight ekonomi och större frihet är steget för stort.
 
Jag köpte min första ponny som elvaåring, och därmed har mina föräldrar hela tiden varit väldigt involverade i mitt hästägande och stått för de flesta kostnaderna. Från och med att jag fyllde sexton år fick jag delar av studiebidraget själv, och det var också då jag fick börja finansiera vissa delar av hästens kostnader själv.

Min nuvarande ponny köptes relativt billigt som ettåring, och hon köptes dels för pengarna jag fick på försäkringen när min första ponny gick bort, dels med intjänade pengar efter sommarjobbet. Jag hade aldrig haft råd annars, och definitivt inte med en dyrare, vuxen häst, eftersom jag pluggade då. Jag har helinackordering, där allt ingår utom visst foder som jag får köpa till extra (mineraler och foderjäst, brukar ligga på 200 kronor extra i månaden), hyran är lite dyrare så men eftersom jag har tre mil enkel resa till stallet gör det mycket för att hålla kostnaderna nere, jag behöver bara åka dit en gång/dag jämfört med tre gånger i förra stallet, och ifall hästen har vilodag och jag verkligen inte hinner/kan av någon anledning "behöver" jag inte åka dit alls. Än så länge är min häst oskodd, och jag hoppas att hon kommer klara sig så även under den här vintern, och jag har en hovslagare som inte alls är dyr när hästen bara ska verkas så där har jag tur.

Mina föräldrar hjälper fortfarande till lite, eftersom jag inte fått något jobb och därför fått fortsätta plugga med studiemedel. De betalar hälften av hyran tills jag får ett jobb, jag betalar den andra halvan, plus extrafodret, hovslagare, försäkring, veterinär och allt utöver det. Jag bor hemma för att hålla kostnaderna för mitt eget boende nere så lågt som möjligt. Har bil, eftersom jag inte kommer till stallet på något annat sätt (kollektivtrafiken är ett skämt), men bilen var billig i inköp och jag kör nästan uteslutande till och från stallet. Sommarjobbade nästan dygnet runt hela sommaren för att få in så mycket pengar som möjligt att ha inför hösten, unnar mig nästan ingenting själv utan allt går till hästen.

Det är givetvis inte hållbart i det långa loppet. Hon är värd det, och eftersom jag vet att jag kommer få det bättre ekonomiskt när jag får ett jobb, så håller jag ut. Det här är inte för alltid. Men då har jag bara mig själv och hästen att tänka på. Jag hade säkert resonerat annorlunda om jag exempelvis hade träffat en kille och velat flytta ihop med honom, i nuläget skulle det absolut inte gå eftersom jag inte skulle ha råd att betala, utan han skulle få betala allt. Jag ska väl tillägga att jag bor på ett ställe där stallhyrorna också är relativt låga, och även om den jag betalar här är betydligt dyrare än på många andra ställen i kommunen (just eftersom stallägaren sköter mer själv) så är den ändå låg om man jämför med storstadsområdena.

Jag har ett bra team runt mig med familj som ställer upp, en bilmekaniker som gör underverk med min gamla skrothög från 80-talet, önskar mig pengar vid alla högtider (när jag tog kandidatexamen gick pengarna jag fick från släkten till att köpa en begagnad sadel till hästen) och lever snålt överlag. Samtidigt som det är kämpigt nu hoppas jag att det ändå kommer vara något som lär mig hantera pengar i det långa loppet, något som får mig att uppskatta min första "riktiga" lön.
 
Grejen är att man måste prioritera något otroligt om man inte har mycket pengar. Jag har lagt allting som jag fått över på hästen efter att nödvändigt har blivit betalt. Har inte kunna unna mig någonting som tex dyrare schampo och liknande, bio och kläder och mat ibland har jag fått avstått. Dock har jag tyckt att det varit värt det för att ha hästen. Men jag känner samtidigt nu när hästen ska tas bort att det ska bli liiite skönt att få ha lite pengar över i månaden. Har ju levt hela mitt vuxna liv på sådana här marginaler och det ska bli skönt att kunna pröva på att leva "normalt" en gång.

Vad jag vet så är det så för väldigt många hästägare, det är väl mycket därför det kallas för en livsstil att ha häst, man måste prioritera bort mycket annat i livet både för att få tid och ekonomi att gå ihop.


Om jag inte ens kan äta mat utan behöva gå runt och vara hungrig så skulle jag nog se över om man verkligen har råd att ha häst.. Uppenbart inte.. eftersom man inte har råd till mat då.

efter att alla räkningar är betalda ink hästen så har jag ca 9000 kr kvar just nu sparar jag 7000 månaden till ett hästsläp så över blir 2000 till mat och nöjjen.. så de blir ju mestadels till mat och knappt några nöjjen just nu.Men de är ju självvalt=)
 
Om jag inte ens kan äta mat utan behöva gå runt och vara hungrig så skulle jag nog se över om man verkligen har råd att ha häst.. Uppenbart inte.. eftersom man inte har råd till mat då.
Som sagt, prioriteringar, för dig kanske det är viktigt med bra mat varje dag, för mig är det det inte. Jag kan leva på havregrynsgröt en vecka om det är så att jag måste.

Så jo, jag har råd med häst, uppenbarligen eftersom det hållt i snart 12 år nu.
 
Med åren blir man tämligen ekonomisk....

Jag köper väldigt sällan kläder till mig själv och när jag ändå gör det så är det på rea eller Gekås som gäller.
På sistone har jag faktiskt funderat på om det verkligen är värt allt snålande att kunna ha häst. Får väl se vad jag kommer fram till. Alltid billigaste schampot osv.
 
Som sagt, prioriteringar, för dig kanske det är viktigt med bra mat varje dag, för mig är det det inte. Jag kan leva på havregrynsgröt en vecka om det är så att jag måste.

Så jo, jag har råd med häst, uppenbarligen eftersom det hållt i snart 12 år nu.

lyxmat sa jag inge om men du skrev att du inte åt alls vissa dagar... och de är ju idiotiskt att strunta i att äta bara för man ska ha häst.
Då har man uppenbart inte råd till häst anser jag. att äta havregrynsgröt varje dag i en vecka är skadligt för ens kropp då man dels kommer gå ner i vikt för du äter för lite.
Och dels kommer man i kraftig undernäring med en massa brister som följd.. som kan leda till allvarliga sjukdomar om de får fortgå.
Brist på B 12 är inge att leka med.

Jag anser att man kan säga att man har råd att ha häst den dagen man kan äta normalt visst kan man kapa priser av att handla ica basic varor och storhandla och laga storlock och frysa in.
Men de kallar jag mer att vara prismedveten=)
Men att behöva äta havregrynsgröt varje dag som enda mål och i värsta fall inte ens ha råd alls med mat dagarna före lön är ju helt galet enligt mig.

:crazy:

Vad gör du den dagen hästen skadar sig? du kan väl inte ha råd med veträkningen när du idagsläget inte ens har råd att äta själv.

jag anser att du inte har råd att ha häst eftersom du inte har råd att äta dig mätt varje dag i normal mat utan måste äta havregrynsgröt i 1 vecka för att kunna ha hästen.
Det är som att säga att man har råd att ha häst men att man får bo på gatan istället för att ha råd med hästen..eeee då har man ju inte råd att ha häst även om man försöker intala sig själv att man har råd.

Om jag behöver leva på vatten och bröd och leva ett liv i ensamhet för jag aldrig har råd att ens lägga 100 kr p åen fjuttig bio med vänner aldrig kunna köpa en present till någon som fyller eller vid jul. aldrig aldrig unna mig nått så nääää då har jag inte råd till häst för jag lever ett liv i missär för hästens skull!

Men vi alla är ju olika och här är vi olika, jag är inte villig att leva ett liv i missär för att ha häst, nu har jag turen och tjänar så pass bra att jag inte har detta problem.
 
Jag snålar inte för att ha häst. Men jag har gjort det i perioder, tex de tre åren jag pluggade.

Själv hade jag nog inte kunnat avstå allt annat. Det är sin sak att avstå dyra semesterresor eller flashiga bilar, men att inte kunna äta eller ta en fika funkar inte för mig.
 
Men att behöva äta havregrynsgröt varje dag som enda mål och i värsta fall inte ens ha råd alls med mat dagarna före lön är ju helt galet enligt mig.
En vecka som jag ev får leva på gröt mjölk och vatten, om det är vad du kallar varje dag, så okej.
Vad gör du den dagen hästen skadar sig? du kan väl inte ha råd med veträkningen när du idagsläget inte ens har råd att äta själv.
Vad sägs om 2 operationer och ett halvårs boxvila med väldigt många extra resor till stallet, räcker det som skada? Räknas detta att jag då har råd med hästen? Dock fick jag dra in på ytterliggare lite mat dock. Men jag klarade det ändå.
jag anser att du inte har råd att ha häst eftersom du inte har råd att äta dig mätt varje dag i normal mat utan måste äta havregrynsgröt i 1 vecka för att kunna ha hästen.
Det är enligt dina mått, det är vad du anser och inte vad jag anser.
Om jag behöver leva på vatten och bröd och leva ett liv i ensamhet för jag aldrig har råd att ens lägga 100 kr p åen fjuttig bio med vänner aldrig kunna köpa en present till någon som fyller eller vid jul. aldrig aldrig unna mig nått så nääää då har jag inte råd till häst för jag lever ett liv i missär för hästens skull!
Igen, det är vad du vill ha för liv, inte vad jag är glad för.
Men vi alla är ju olika och här är vi olika, jag är inte villig att leva ett liv i missär för att ha häst, nu har jag turen och tjänar så pass bra att jag inte har detta problem.
Du anser kanske att mitt liv är ett missär när jag har bil, lägenhet i en dyrare statsdel, häst osv osv, anser du att det är att leva i en missär för att jag väljer bort bio och kläder och resor och mat i slutet av månaden så okej. Jag anser att jag är otroligt lyckligt lottad som ändå har råd med allt jag äger.

Sen undrar jag lite, hur vet du vad jag har för budget? Vad jag lägger undan för hästens skull osv?
 
lyxmat sa jag inge om men du skrev att du inte åt alls vissa dagar... och de är ju idiotiskt att strunta i att äta bara för man ska ha häst.
Då har man uppenbart inte råd till häst anser jag. att äta havregrynsgröt varje dag i en vecka är skadligt för ens kropp då man dels kommer gå ner i vikt för du äter för lite.
Och dels kommer man i kraftig undernäring med en massa brister som följd.. som kan leda till allvarliga sjukdomar om de får fortgå.
Brist på B 12 är inge att leka med.

Havregryn och mjölk är faktiskt helt ok mat att äta sett till näring, speciellt sett till B12. Däremot är det mer ekonomiskt att äta vegetarisk ärtsoppa...

@Filifjonkan_

Jag sammanställer mina kostnader och inkomster lite då och då, är väldigt bra när man funderar på att öka utgifterna:) Detsamma gäller faktiskt min tid också, jag räknar av för att se det jag vill hinna med faktiskt ryms under en dygnsperiod.

Så bena ut vad du har för utgifter och räkna på olika löner (för jag fattar det som att du kan komma att tjäna olika mycket/månad?) för att se om du klarar det.

Jag klarar mig mycket bra då jag inte har barn eller speciellt dyr livsstil. Däremot tjänar jag också helt ok, så pengar är faktiskt något jag sällan tänker på. Förra månaden var första gången någonsin som lönen tog slut, och det var för att jag hade en veterinärräkning, ny säng och ett vardagsrumsgolv som skulle betalas utöver det vanliga.

Men med en lite högre lön har jag även mindre tid, vilket förvisso blir en god ekonomisk cirkel, för då har man inte tid att göra något som kostar pengar ;)
 
@Nieela
Där har du fel, en normalviktig person klarar att fasta i 42 dagar utan att ta någon skada alls.

Tvärtom är det nyttigt att under en begränsad tid äta mindre.
Särskilt i dessa tider när många har övervikt.
Läs på om fasta och detox, så lär du dig något

Just nu går jag (även sambon) på en fasta/detox, jag äter ca 200 kcal/ dag
Jag är varken fattig eller tjock, jag gör det för hälsans skull.

http://www.helhetsdoktorn.nu/tipsv32.htm
 
Senast ändrad:
En vecka som jag ev får leva på gröt mjölk och vatten, om det är vad du kallar varje dag, så okej.

Vad sägs om 2 operationer och ett halvårs boxvila med väldigt många extra resor till stallet, räcker det som skada? Räknas detta att jag då har råd med hästen? Dock fick jag dra in på ytterliggare lite mat dock. Men jag klarade det ändå.

Det är enligt dina mått, det är vad du anser och inte vad jag anser.

Igen, det är vad du vill ha för liv, inte vad jag är glad för.

Du anser kanske att mitt liv är ett missär när jag har bil, lägenhet i en dyrare statsdel, häst osv osv, anser du att det är att leva i en missär för att jag väljer bort bio och kläder och resor och mat i slutet av månaden så okej. Jag anser att jag är otroligt lyckligt lottad som ändå har råd med allt jag äger.

Sen undrar jag lite, hur vet du vad jag har för budget? Vad jag lägger undan för hästens skull osv?
Jag läste om en gubbe som dom sista 50 åren hade levt på mannagrynsgröt och bananer. Han va fullt frisk och hade enligt prover inga brister alls i kroppen.
Ett tips om du har det knapert dom sista dagarna på månaden :)
 
Om jag minns rätt så tränar @Niela massor och borde ha rätt bra koll på kost.

Därmed inte sagt att jag är av samma åsikt angående det övriga
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Klara sig utan bil
  • Att göra i Gävle
  • Textilåtervinning

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp