Naturlig födsel, eller?

[Kakao]

Vad tycker ni om kejsarsnitt? Nu menar jag naturligvis inte akuta situationer, eller där det helt enkelt krävs av diverse medicinska skäl, utan jag undrar vad ni tänker om kejsarsnitt i allmänhet?

Är det försvarbart att helt enkelt bestämma sig för att föda med kejsarsnitt bara för att man inte vill bli "töjd" där nere? Eller tycker ni att det borde vara begränsat till bara de som verkligen måste göra det pga diverse missöden osv?

Själv har jag träffat på folk som säger att den dagen det är dags att skaffa barn så ska de använda kejsarsnitt för att de tycker det är onödigt att gå igenom smärtan, att de inte vill bli töjda osv, vilket jag tycker är direkt löjligt. I mina ögon känns det som att; ska man ha barn kan man lika gärna göra det ordenligt, med födsel och allt vad som ingår...

Vad tycker ni?

 

[Jamtland]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Jag håller nog med dig. Kejsarsnitt är för de fall där det krävs rent medicinskt och för de som har förlossningsrädsla. Och i de fallen är det helt okej för min del. Att välja kejsarsnitt med motiveringen att man inte vill bli töjd tycker jag låter en smula fjortisaktigt...

(För övrigt blev iaf inte jag det minsta kvarstående töjd, enligt sambon... )

Jenny

 

[Kakao]

Sv: Naturlig födsel, eller?

hehe Nej jag tror också det där med töjning är lite bullshit... Min killkompis säger att han bara tyckte sexet blev bättre efter att hans tjej fött deras barn.

 

[Pauling]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Själv har jag träffat på folk som säger att den dagen det är dags att skaffa barn så ska de använda kejsarsnitt för att de tycker det är onödigt att gå igenom smärtan, att de inte vill bli töjda osv, vilket jag tycker är direkt löjligt. I mina ögon känns det som att; ska man ha barn kan man lika gärna göra det ordenligt, med födsel och allt vad som ingår...

Vad tycker ni?

Det låter överdrivet, men samtidigt så tycker jag inte det spelar så stor roll vad folk säger eftersom det knappast finns någon läkare som godkänner ett snitt på de grunderna. Det krävs samtal hos barnmorska specialiserade på förlossningsrädsla samt att man måste träffa en läkare som ska bevilja snittet.

 

[Glamoroza ox]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Det krävs samtal hos barnmorska specialiserade på förlossningsrädsla samt att man måste träffa en läkare som ska bevilja snittet.

Någon som vet om man kan beställa tid med barnmorska & läkare för ett sådant här samtal INNAN man blir gravid ???

 

[havreflinga]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Jag säger som Pauling. Folk snackar så mycket när de inte alls är där ännu. Den dagen man är mogen för barn på riktigt, då har man förmodligen helt andra tankar.

Jag hade blivit besviken ifall min förlossning slutade med kejsarsnitt, för jag var så förberedd och taggad inför att föda vaginalt. Det är en såndär grej jag gärna vill ha upplevt i livet.

 

[No1]

Sv: Naturlig födsel, eller?

I mina ögon känns det som att; ska man ha barn kan man lika gärna göra det ordenligt, med födsel och allt vad som ingår...

Säg det till min bekant som sprack sönder totalt efter sugklocka och som nu flera år efter har sådana men att hon inte kan njuta av sex.

Jag har full förståelse för att man kan ha längtan efter barn utan att för den delen vilja föda naturligt eller amma.
Pga ekonomiska orsaker är det omöjligt att bevilja kejsarsnitt utan "legitima" skäl.

 

[havreflinga]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Säg det till min bekant som sprack sönder totalt efter sugklocka och som nu flera år efter har sådana men att hon inte kan njuta av sex.

Fast det kan man ju inte veta innan. Det är en risk att föda barn. Oavsett om det sker vaginalt eller med snitt.

 

[lillebill]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Säg det till min bekant som sprack sönder totalt efter sugklocka och som nu flera år efter har sådana men att hon inte kan njuta av sex.

Jag har full förståelse för att man kan ha längtan efter barn utan att för den delen vilja föda naturligt eller amma.
Pga ekonomiska orsaker är det omöjligt att bevilja kejsarsnitt utan "legitima" skäl.

Det är väldigt tråkigt för din bekant men då kan jag berätta om mina födslar.
Jag har två söner vilka båda är tagna med snitt.I flera veckor efteråt så kunde jag inte stå rakt upp eller bära mitt eget barn för länge,då gjorde det för ont.
Att ligga ned gick bra men att stiga upp var en plåga.Göra situps var inte att tänka på,eller använda magmusklerna öht på månader.

Och nu,7 år senare har jag fortfarande känselbortfall.Att sitta och klösa mig på magen utan att känna något är allt annat än roligt.Jag vill inte visa mig i bikini för att ärren är alldeles för fula.


Och till TS: Nej,jag har ingen som helst förståelse för de som vill ha snitt bara för att slippa föda vaginalt.

 

[Bebben]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Men precis som majoriteten av vaginala födslar går bra utan att förstöra underlivet trots ev klippning och stygn, så går ju även majoriteten av kejsarsnitt så pass bra att ärren inte blir fula. Dom flesta syns inte ens, eftersom dom numera sitter vid troskanten/könshårens början.

Men det är ju trots allt en operation som inte ska genomföras i onödan, eftersom det oftast är en mycket större påfrestning på kroppen. Och då får man självklart se till hur en normal vaginal förlossning går till, och ett normalt kejsarsnitt. Undantag finns ju alltid, med väldigt komplicerade vaginala förlossningar, kejsarsnitt som går dåligt eller som är lättare läkning än vad en vaginal är.

Precis som att det finns dom som inte kan bära sitt eget barn knappt på flera veckor, så finns det dom som utan problem och utan svåra smärtor är uppe och går och bär saker själva efter 2-3 dagar.
Och jag vet även om flertalet kvinnor som genomgått en vaginal förlossning som inte kunnat sitta ordentligt på flera veckor, fått ont när dom burit, som fått sfinkter ruptur osv osv.

 

[lillebill]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Jo,det finns de skräckexempel inom båda förlossningarna men jag svara bara för min del.Även på min tid så gjordes snitten vid troskanten och den som utförde det sista snittet var en överläkare från regionsjukhuset,med över 300 snitt som merit.Så det var ingen klantig nybörjare direkt.

Oavsett hur du bär dig åt så finns ärret där,om än det bleknar med åren.Ärren finns där,även det psykiska.

Poängen med inlägget var att ett snitt inte behöver betyda mindre smärta osv.Kejsarsnitt är något som har kommit på senare tid och brukar "förskönas" en hel del.

Ett snitt ökar risken betydligt,både för modern men framförallt för barnet.Barnet får inte den "naturliga start" som den behöver.

Min personliga uppfattning om de som frivilligt vill gå igenom ett snitt är lite egotrippade. Jag anser att har man haft "nöjet" att tillverka barnet så kan man genomlida den smärta som hör i hop med en vaginal förlossning.
Skulle jag mot all fömodan bli gravid igen så är jag tvungen att göra ett snitt till. Risken att ärret spricker är för stor.Därför har vi beslutat att inte skaffa fler barn.

 

[pemi]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Jag tycker att man i möjligaste mån ska föda vaginalt. Har man förlossningsskräck osv så ska man ta tag i detta i god tid INNAN förlossningen. I många fall går ju sådant att förbättra/bota.

Detta med tanke på BARNET. En ny studie pekar ju på att barnet löper mycket högre risk för spädbarnsdödlighet efter kejsarsnitt än efter vaginal förlossning. Altså inte dödsfall ihop med förlossningen utan senare.

Läste om detta här:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=570869

 

[No1]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Det är väldigt tråkigt för din bekant men då kan jag berätta om mina födslar.
Jag har två söner vilka båda är tagna med snitt.I flera veckor efteråt så kunde jag inte stå rakt upp eller bära mitt eget barn för länge,då gjorde det för ont.
Att ligga ned gick bra men att stiga upp var en plåga.Göra situps var inte att tänka på,eller använda magmusklerna öht på månader.

Och nu,7 år senare har jag fortfarande känselbortfall.Att sitta och klösa mig på magen utan att känna något är allt annat än roligt.Jag vill inte visa mig i bikini för att ärren är alldeles för fula.
.

Fast efter det jag läst och hört känns det som om komplikationer och men efter kejsarsnitt är mindre i antal än jämfört med de "naturliga" vaginala förlossningarna?

Sedan kan jag känna att man prioriterar.
Om jag får välja mellan känselbortfall och ärr på magen kontra underlivet är valet SKITENKELT!!!
Sedan, Vad är ETT fult ärr när man får räkna med att få en hysteriskt läbbig oelastisk kängrupåse med massor av bristningar i samband med graviditeten?

Nu är chansen att jag kommer "få" barn minimal men OM, så blir det naturlig förlossning pga MEDICINSKA skäl .

 

[No1]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Det är väldigt tråkigt för din bekant men då kan jag berätta om mina födslar.
Jag har två söner vilka båda är tagna med snitt.I flera veckor efteråt så kunde jag inte stå rakt upp eller bära mitt eget barn för länge,då gjorde det för ont.
Att ligga ned gick bra men att stiga upp var en plåga.Göra situps var inte att tänka på,eller använda magmusklerna öht på månader.

Och nu,7 år senare har jag fortfarande känselbortfall.Att sitta och klösa mig på magen utan att känna något är allt annat än roligt.Jag vill inte visa mig i bikini för att ärren är alldeles för fula.
.

Fast efter det jag läst och hört känns det som om komplikationer och men efter kejsarsnitt är mindre i antal än jämfört med de "naturliga" vaginala förlossningarna?

Sedan kan jag känna att man prioriterar.
Om jag får välja mellan känselbortfall och ärr på magen kontra underlivet är valet SKITENKELT!!!
Sedan, Vad är ETT fult ärr när man får räkna med att få en hysteriskt läbbig oelastisk kängrupåse med massor av bristningar i samband med graviditeten?

Nu är chansen att jag kommer "få" barn minimal men OM, så blir det naturlig förlossning pga MEDICINSKA skäl .

 

[oz_joj]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Jag är nyfiken och du behöver inte svara om du inte vill men jag har för mig att du skrev i en väntabarntråd att du ska få en pojke med kejsarsnitt. Hur kommer det sig att det blir kejsarsnitt?

 

[Poxz]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Kejsarsnitt är för de fall där det krävs rent medicinskt och för de som har förlossningsrädsla. Och i de fallen är det helt okej för min del.

Jag håller med du, i de fallen är det helt ok.
Men inte bara för att "man vill".

 

[Kakao]

Sv: Naturlig födsel, eller?

*kl*

Självklart finns det ju risker med båda tillvägagångssätten. Faktum kvarstår dock att en vaginal födsel är det naturliga för kroppen, någonting alla kvinnokroppar faktiskt är skapta för att klara av, medan ett kirurgiskt ingrepp alltid innebär en risk, eftersom det definitivt inte är någonting som är naturligt varesej för barnet eller kvinnans kropp.

Sen kan mina tankar kring detta kanske bero lite på att jag tycker läkare är lite skrämmande. Jag har sövts en gång, för ett par veckor sedan, och får fortfarande obehagskänslor när jag tänker på att någon har varit inne och rotat i min kropp medan jag sov. Så jag undviker in i det längsta att bli snittad osv..

 

[Snurrfian]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Elin, min första är född med akutsnitt, fast då var det inte så jätteakut utan när väl beslutet var taget tills hon är född så är det nästan fyra timmar. Men läkaren ansåg att det var risk för både mig och henne om förlossningen skulle ha fortsatt.
Fredrik, min andra är född vaginalt med hjälp av sugklocka och jag sprack en hel del.
Jag mådde extremt bra efter snittet och var uppe och duschade efter drygt åtta timmar, och personalen ansåg att jag var bland de piggaste de hade haft. Men snittet gjorde väldigt ont, det var ett h*lv*t att ta sig i och ur sängen... Första dygnen gick jag konstant på smärtlindrande. Jag kunde bära Elin men det var i princip allt, när jag kom hem gick vi "övningspromenader" första dagen klarade jag att gå ungefär tio minuter... Och då hade jag en helt okomplicerad kejsarsnitt...

Inför Fredriks förlossning diskuterade jag snitt med BM och vi kom fram till att fortlöper förlossningen som med Elin så skulle snitt beslutet komma rätt så omgående. Men det gick betydligt bättre och även om det var en utdragen förlossning så gick det ändå framåt och jag kände att jag fixade det med hjälp av smärtlindring. Det var ändå på G att det skulle bli akutsnitt igen pga att hjärtljuden gick ner, men det "räckte" med sugklockan. Och trots att läkaren fick lov att sy en hel del efteråt så mådde jag så otroligt mycket bättre. Och då hade jag ändå förlorat så pass mycket blod att de stod "stand by" med transfusion... Jag ville upp och duscha och komma till avdelning omgående...

Sen hade jag grymt ont de första dagarna i underlivet, men jag kunde gå och jag kunde lyfta Elin när hon kom och hälsa på och jag kunde fungera normalt!
Så skulle det bli något mer barn och jag får välja så blir det vaginalt igen!

Ang andras val, så vill man bara slippa ha ont, ja då är inte snitt något att rekomendera, är man däremot rädd, ja då kan ett snitt vara en bra utväg. Men sen vilka som är rädd och inte, det är extremt svårt att avgöra, men jag anser att det är bra att man måste fundera igenom beslutet!

 

[Yamaha]

Sv: Naturlig födsel, eller?

*kl*

Självklart finns det ju risker med båda tillvägagångssätten. Faktum kvarstår dock att en vaginal födsel är det naturliga för kroppen, någonting alla kvinnokroppar faktiskt är skapta för att klara av, medan ett kirurgiskt ingrepp alltid innebär en risk, eftersom det definitivt inte är någonting som är naturligt varesej för barnet eller kvinnans kropp.

Vem har sagt att en vaginal födsel är något som alla kvinnokroppar faktiskt klarar??
Jag är uppriktigt intresserad av att veta, för jag är en av dom som har en kvinnokropp som faktiskt INTE klarar av en vaginal födsel.
Om jag hade levt för 100 år sedan så hade jag dött vid min första förlossning. Både jag och barnet.

När Casper ville ut beordrade läkaren akut kejsarsnitt efter 40 timmar. Mitt ärr går inte efter bikinilinjen utan rätt upp till naveln. Det är tydligen ett mkt fult ärr kommenterade en manlig läkare för några år sedan, men det rycker jag lite på axlarna åt. Det är inte läkarna som sjabblat, anser jag, utan det är nog jag som gjort lite för mkt. Man ska hålla sig lugn efter ett kejsarsnitt. Inte bara direkt efter utan i många veckor efter. Vem klarar det?? Men klarar man det så, grattis, då har man ett snyggt ärr. Vad nu det betyder...

När jag väntade Petronella önskade jag mig kejsarsnitt pga att jag var livrädd för syrebrist hos barnet. Jag nekades. Det fanns ingen som helst anledning att tro att nästa förlossning skulle bli likadan. Men jag visste. Instinktivt. Och visst blev den lika, bara det att den förkortades med x antal timmar. Efter 24 timmar ville dom snitta den här gången, då hade dom försökt flera ggr med sugklocka utan att lyckas.

När jag vaknade efter det snittet fick jag veta att läkaren skurit sönder min urinblåsa. Jag hade då kateter som jag skulle ha minst en vecka och sedan skulle jag troligtvis få bestående besvär med urinläckage.

Dom kanske skulle bli lite mer upplysta, dom som önskar sig kejsarsnitt "bara för att"....

 

[Bebben]

Sv: Naturlig födsel, eller?

Du minns rätt, det ska jag göra nästa måndag morgon.

Kejsarsnitt är inget jag längtat efter under graviditeten direkt, utan jag har hela tiden varit inställd på att föda vaginalt. Nu har min psykiska hälsa försämrats väldigt kraftigt under dom senaste månaderna, och jag är inte i skick att föda vaginalt längre tyvärr. Jag klarar inte längre av att vara i närheten av främmande människor hur som helst, och framför allt inte i vaket och medvetet tillstånd. Så min BM skickade mig till överläkaren och där diskuterade vi snitt, och vilka "procedurer" som fanns som kunde hjälpa mig att så lite som möjligt behöva utsättas för det som ger mig sådan grav panikångest. Efter lite prat, frågor och förslag kom vi båda fram till att ett planerat snitt är det som är enklast för mig, psykiskt sett. Fysiskt sett krävs det längre återhämtning osv, men det är jag i nuläget redo att offra för att slippa ytterligare (större) ångestattacker på sjukhuset.

Ja, det var väl den korta versionen av det hela. Är det något mer du undrar över är det bara att fråga.

Mer generellt svar i tråden:
Jag föredrar som sagt inte kejsarsnitt framför en vaginal förlossning i normala fall, eller hur man nu ska uttrycka sig. Jag vet om alla risker, eventuella komplikationer för både mig och barnet och har tagit reda på allt som går att veta i princip. Vad jag tycker i frågan är att dom som behöver ett snitt ska få det, oavsett om anledningarna är rent fysiska/medicinska eller psykiska eller rentav både och. Men det ska vara upp till en kunnig läkare att avgöra, inget man ska få välja fritt och hur som helst.