När icke-hästlivet känns som en tvångströja

Trivs egentligen i skolan, det är lättsamt, flexibelt, och kräver väldigt lite av mig. Men jobba med det hela livet som forskare? Nä. Går ett väldigt forskningsinriktat program och jobbar även extra som assistent i ett forskningsprojekt.


Fast det spelar inte jättestor roll med den exakta inriktningen av utbildningen. Om det inte är ett extremt smalt område. Examen är ändå en merit som du kan använda i andra sammanhang.
 
Fast det spelar inte jättestor roll med den exakta inriktningen av utbildningen. Om det inte är ett extremt smalt område. Examen är ändå en merit som du kan använda i andra sammanhang.

Hoppas att det stämmer. Kommer förmodligen försöka gå klart åtminstone. Även om jag har svårt att se hur en samhällsvetenskaplig examen ska vara en merit för något annat än forskning eller kommunalt arbete..
 
Du kan kanske fundera på vad du kan jobba med som inte innefattar hästskötarjobb men som ändå har med hästar att göra? Du kan fundera på ridlärare tycker jag, har utbildat mig och jobbat som det och det är ett väldigt roligt jobb. Det är lite tråkiga tider och inte ngn superlön men ändå helt ok. Hovslagare, djursjukvårdare, veterinär, djurskyddsinspektör är andra exempel på jobb med hästar. Kolla på SLU där finns utbildningar som kan passa. Eller YH-utbildningar.
Jag har bytt utbildning och yrken flera gånger och det jag kan säga är att jag aldrig har ångrat att jag vågat hoppa av eller byta jobb när jag märkt att jag inte valt rätt. Varför lägga tid och ta lån för en utbildning du inte är säker på? Ta ett sabbatsår eller hoppa av. Jobba med ngt annat ett tag och fundera. Det finns t ex alltid jobb inom vården i alla fall på timmar. Är du lite intresserad av ridlärarutbildning så kan du ju kolla med lämplig ridskola om du får gå bredvid någon ridlärare några kvällar och se om det kan passa dig. Har du tur så kanske de gillar dig och så kan du få vikariera någon gång. Men som sagt fundera noga på om du vill gå den utbildning du gör och var inte rädd för att ändra dig, du är ung och det finns gott om tid att komma på vad du vill göra. Kanske behöver du jobba lite med dig själv innan du är redo att komma fram till vad du vill? Prova på lite olika jobb och se hur det känns och vad som passar dig bäst. Men tvinga dig inte igenom en utbildning du inte vill gå bara för att och tänk på att det löser sig alltid till slut....
 
Att komma på vad man vill göra här i livet är inte så lätt. Hade du frågat mig när jag var 21 vad jag skulle göra tio eller tjugo år senare hade jag inte gissat rätt. Jag gjorde dessutom helt olika grejor vid 10 och 20 års stecket.

Det tar tid och det enda som funkar är att prova sig fram. Jag är inte säker på om jag hittat rätt den här gången heller. Och jag kanske får leva med att jag är en person som helt enkelt är för rastlös för att ha exakt samma jobb i mer än 5 år. Jag får panik av att vara på samma arbetsplats i mer än två månader.

Om du verkligen inte har en susning är det kanske dags att tänka utanför lådan. Tex ta lastbilskörkort och jobba som hästtransportör. Eller om det känns helt rätt med terapigård, sikta långsiktigt, kolla utbildningar och jobba med det du måste för att få ihop pengar att kunna starta med.
 
Hoppas att det stämmer. Kommer förmodligen försöka gå klart åtminstone. Även om jag har svårt att se hur en samhällsvetenskaplig examen ska vara en merit för något annat än forskning eller kommunalt arbete..

Jag har en fil.mag i ett ämne och en kand i ett annat, ingetdera som jag rent konkret arbetar inom nu - den akademiska examen öppnar dörrar.

Om tar du din kandidat i samhällsvetenskap är det ju brett!
 
Är 21 år och läser sista året på en kandidatexamen på universitet, bor i en tvåa med sambo. Har en dressyrhäst "på sidan om" men drömmer om en egen gård, och mer tid med hästar. Är trött på skolan och är inte det minsta sugen på att jobba med det jag pluggar till. Vill egentligen inget annat än att hålla på med hästar. Hade funderat på att flytta/åka utomlands och ta ett "normalt" hästskötar/elev jobb om det inte vore för min (hästallergiska...) sambo som jag inte vill lämna.

Till saken hör att jag är rädd att jag inte skulle orka med ett sånt hästskötarjobb, då jag för några år sedan jobbade några månader i ett hoppstall och nära på gick under av utmattning på kuppen, även om jag mådde väldigt bra av stallmiljön på andra sätt.

Vad kan man göra? Jag har en krypande känsla att jag kommer sparka bakut om jag fortsätter på det akademiska spåret... Har väldigt lätt för skolan men absolut inget intresse kvar. Har funderat och tittat på ex. ridlärarutbildning men det verkar omständigt att ens gå en sådan och dessutom som ett jobb med dåligt betalt och dåliga arbetstider. Finns det flera med liknande tankar och dilemman? Hur tänker ni? Hur har ni löst det?

Om du vill jobba med hästar så finns det andra yrken än ridlärare, men de flesta jobb med hästar med bra arbetsvillkor och ok lön kräver att man utbildar sig. Nu tänker jag på t ex veterinär, foderrådgivare, massör, equiterapeut, hovslagare m fl
 
Herregud, du är 21. När jag var 21 började jag plugga (en kandidat inom ett samhällsvetenskapligt område, för övrigt ;)). Skrev aldrig klart c-uppsatsen och insåg att det akademiska inte var för mig. Däremot insåg jag att själva området dom sådant intresserade mig och efter ett par år hittade jag ett jobb inom ungefär samma område men inte alls akademiskt. Ett jobb som jag älskar, och inom en myndighet där jag har stora möjligheter att byta tjänst och prova annat arbete om jag vill.
Det jag försöker säga är att du förmodligen sökt dig till utbildningen för att något i ämnet tilltalar dig. Klura vidare kring vad det kan vara och vilka jobb som kan tänkas finnas där. Förmodligen är det bra många fler än du anar. Och du, det går jättebra att ändra sig och byta jobb. Faktiskt hur många gånger som helst!

(Som kuriosa kan jag nämna att av de jag har lite kontakt med från utbildningen är det typ 2 som fortsatt läsa en master, 1 som jobbar med det vi faktiskt utbildade oss till, 2-3 stycken inklusive jag själv som jobbar inom området men inte gör något som kräver utbildningen i fråga samt en hel hög som gör något helt annat...)
 
Jag har gjort varianten "hjärnlöst" yrke för att jag inte har lust/ork/motivation att ha en akademisk karriär. Har således kört taxi i 15 år nu. Började plugga för ett antal år sen och är en termin från en kandidatexamen i antingen sociologi eller psykologi men tappade helt sugen när jag insåg att jag ändå inte ville jobba med något som tar fokus och energi på hästarna. Nackdel är förstås att en taxilön knappast gör en så himla rik ;). Men jag kan trots det ha två hästar, träna och tävla. Har lite träningar och rider andras hästar som extrainkomst i ett eget lite företag. Målet är att kunna utveckla det företaget mer, men jag är tämligen usel på att göra reklam för mig själv :p.

Om jag hade varit i din ålder igen hade jag nog försökt mig på att jobba i stall igen. Men. Jag hade sökt mig till de ställena som jag vet betalar korrekt lön, vit naturligtvis och inte jobbar ihjäl sina anställd. Dvs-de som faktiskt är professionella gentemot sina anställda och inte ser hästskötare som utslitningsbara slavar. Utbudet av såna arbetsgivare är inte enormt men jag skulle tro att Lövsta, Hanell och Tullstorp är typen av ställen som det är ordning och reda på.
 
Institutionen för psykologi på universitetet där jag jobbar har en verksamhet där psykologistudenter ger kostnadsfria, terapeutiska samtal som en del i sin yrkesutbildning.
Kanske värt att kolla upp om det finns där du pluggar också?

Håller med om att en examen "är bra att ha" även om du inte (som du känner just nu) tänker jobba inom det området i framtiden.
 
Är 21 år och läser sista året på en kandidatexamen på universitet, bor i en tvåa med sambo. Har en dressyrhäst "på sidan om" men drömmer om en egen gård, och mer tid med hästar. Är trött på skolan och är inte det minsta sugen på att jobba med det jag pluggar till. Vill egentligen inget annat än att hålla på med hästar. Hade funderat på att flytta/åka utomlands och ta ett "normalt" hästskötar/elev jobb om det inte vore för min (hästallergiska...) sambo som jag inte vill lämna.

Till saken hör att jag är rädd att jag inte skulle orka med ett sånt hästskötarjobb, då jag för några år sedan jobbade några månader i ett hoppstall och nära på gick under av utmattning på kuppen, även om jag mådde väldigt bra av stallmiljön på andra sätt.

Vad kan man göra? Jag har en krypande känsla att jag kommer sparka bakut om jag fortsätter på det akademiska spåret... Har väldigt lätt för skolan men absolut inget intresse kvar. Har funderat och tittat på ex. ridlärarutbildning men det verkar omständigt att ens gå en sådan och dessutom som ett jobb med dåligt betalt och dåliga arbetstider. Finns det flera med liknande tankar och dilemman? Hur tänker ni? Hur har ni löst det?
 
Har du möjlighet att ta med eller låna ut din egen häst ? Kan din sambo tänka sig att byta land ett tag, beroende på vad han arbetar med ? Ni skulle bägge försöka bo utomlands ett tag, tex Portugal. Där finns ju ett annat slags hästliv med intressanta dressyrtraditioner och stadsliv nära om man föredrar det samt möjlighet att lära sig ett språk till. Tycker att du behöver ta en paus från studierna. Det är ofta tufft att gå direkt fr. gymnasium till universitetet. (Jag arbetar på ett stort gymnasium o har 3 vuxna döttrar och hästar)
 
tidningsbud är ett helt ok jobb när man inte vill plugga och inte vet vad man vill bli. jag fick ut ca 4 mer än på csn och la ner ca 3-4h per natt 6 dagar i veckan. Man är trött och det är slitigt men kommer man in i bra rutiner har man tid att träna sin egen häst dagtid, kan åka iväg till någon tränare som annars har fullt men har tid "kontorstider" när alla andra jobbar osv. För mig var det ett ganska skönt halvår även om jag "aldrig" skulle orka ha det som permanentjobb.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Atletix
  • Banta/slimma ner shettis?
  • Broddtramp

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp