kryddelydd
Trådstartare
Vill bara berätta om gårdagens äventyr, om hur det faktiskt fungerar smidigt.
På morgonen/förmiddagen kom en granne gående. Han ville berätta att två av mina hästar rymt: ett brunstigt sto som kom härifrån gården, en häst som hoppat över staketet till beteshagen (deras hus ligger precis tvärs över vägen från beteshagen, som jag inte ser härifrån mig).
Jag blev lite konfunderad eftersom jag inte saknade något sto (har alla ston hemma på gården) men tog med mig två grimmor och grimskaft.
Mycket riktigt, min hingst sprang omkring lös på vägen, mycket intresserad av ett brunstigt sto som i sin tur var intresserad av att komma in i beteshagen till valackerna.
Jag fick ganska snabbt tag i min hingst, och försökte fånga det främmande stoet dock utan framgång. Skickade grannen till en annan granne för att kolla så de inte hade något sto där, medan jag gick hem med min hingst och satte honom i stallet så länge. Hämtade en hink havre, tog bilen bort till hagen (OK, det är slött med tanke på 200 meters avstånd men så lat är jag). Tittade var mina valacker stod i sin lilla flock, och gick dit. På andra sidan staketet stod - förstås - stoet och ville in till dem. Hon var mutbar med lite havre och lät sig fångas.
Ringde polisen och berättade om upphittad häst.
Ställde stoet i en box i stallet, tog ut hingsten (onödigt att ha dem skrikande så nära varandra) i en hage här hemma.
Efter en halvtimme dök det upp en osäker men mycket vänlig man, som antagligen kände igen hästen. Hästen tillhörde hans sambo, som dock var 30 mil hemifrån på väg till Malta... med den enda bilen med dragkrok på.
Telefonkommunikation mellan man och sambo, utmynnade i att det var deras häst.
Mannen mumlade om dragbil, jag ville bli av med hästen och föreslog att vi kopplade mitt släp på en av mina bilar, och att jag körde hem hästen.
Han tackade så mycket och var mycket snabb att erbjuda betalning.
Vi lastade hästen - det var inte roligt men med envishet så gick det (hon stegrade och protesterade: inte rädd men hade inte lust att gå på).
Jag körde hem hästen och det var ingen tvekan om att den hamnat i sitt hem utifrån hur övriga hästar där och stoet själv reagerade.
Visst är det bra: man ringer polisen, och snabbt därefter kommer en ägare.
På morgonen/förmiddagen kom en granne gående. Han ville berätta att två av mina hästar rymt: ett brunstigt sto som kom härifrån gården, en häst som hoppat över staketet till beteshagen (deras hus ligger precis tvärs över vägen från beteshagen, som jag inte ser härifrån mig).
Jag blev lite konfunderad eftersom jag inte saknade något sto (har alla ston hemma på gården) men tog med mig två grimmor och grimskaft.
Mycket riktigt, min hingst sprang omkring lös på vägen, mycket intresserad av ett brunstigt sto som i sin tur var intresserad av att komma in i beteshagen till valackerna.
Jag fick ganska snabbt tag i min hingst, och försökte fånga det främmande stoet dock utan framgång. Skickade grannen till en annan granne för att kolla så de inte hade något sto där, medan jag gick hem med min hingst och satte honom i stallet så länge. Hämtade en hink havre, tog bilen bort till hagen (OK, det är slött med tanke på 200 meters avstånd men så lat är jag). Tittade var mina valacker stod i sin lilla flock, och gick dit. På andra sidan staketet stod - förstås - stoet och ville in till dem. Hon var mutbar med lite havre och lät sig fångas.
Ringde polisen och berättade om upphittad häst.
Ställde stoet i en box i stallet, tog ut hingsten (onödigt att ha dem skrikande så nära varandra) i en hage här hemma.
Efter en halvtimme dök det upp en osäker men mycket vänlig man, som antagligen kände igen hästen. Hästen tillhörde hans sambo, som dock var 30 mil hemifrån på väg till Malta... med den enda bilen med dragkrok på.
Telefonkommunikation mellan man och sambo, utmynnade i att det var deras häst.
Mannen mumlade om dragbil, jag ville bli av med hästen och föreslog att vi kopplade mitt släp på en av mina bilar, och att jag körde hem hästen.
Han tackade så mycket och var mycket snabb att erbjuda betalning.
Vi lastade hästen - det var inte roligt men med envishet så gick det (hon stegrade och protesterade: inte rädd men hade inte lust att gå på).
Jag körde hem hästen och det var ingen tvekan om att den hamnat i sitt hem utifrån hur övriga hästar där och stoet själv reagerade.
Visst är det bra: man ringer polisen, och snabbt därefter kommer en ägare.