Kiwifrukt
Trådstartare
Jag har ett äldre ponnysto född -87 av den grövre modellen, som jag har haft i tio år. Hon har aldrig haft fångproblem tidigare, men i juni 2011 upptäckte jag en morgon att hon inte gick helt hundra. Hovslagaren skulle ändå komma samma dag, och hon upptäckte början till fång, ordinerade munkorg och hästen blev som vanligt. Hon gick på bete tillsammans med kompisarna hela sommaren 2011, men hade munkorg till ungefär två veckor efter midsommarhelgen, och hon klarade sommaren bra.
I oktober blev hon halt, veterinär tillkallades och konstaterade fång. Hon behandlades, men fick tillbaka det, först en gång i december, och sen en gång igen i mars 2012. Den tredje gången var det riktigt allvarligt, och med tanke på att hästen är 25 år gammal så var det hennes sista chans. Får hon det en gång till kommer de inte behandla henne.
Efter att hon blev bra ordinerade veterinären att hon skulle ha munkorg på sig hela tiden, men stödfodras vid behov, och att hon absolut inte får äta hösilage. Idag mår hästen bra, hon har visserligen gått ner en hel del i vikt, men det var välbehövligt och hon är absolut inte mager, utan snarare normalviktig för första gången i sitt liv. Att hon tappade en del muskler under boxvilorna gör självklart sitt till, till att hon ser tanigare ut än hon brukar, men hon är pigg och fräsch och i lagom hull. Hon har munkorg på sig ute, men pillar ändå i sig de givor hon får i hagen (hon går i egen hage eftersom alla de andra äter hösilage, så det hon får äter hon upp, det är ingen annan som äter upp det för henne), och hon får två rejäla givor inomhus utan munkorgen. Jag hade egentligen tänkt att hon skulle slippa munkorgen nu när betessäsongen var över, men hovslagaren som kom i precis den vevan ville att hon skulle fortsätta ha den.
Nu har jag fått synpunkter från folk i stallet på att hon inte borde ha munkorgen. Inget illa menat från deras sida, men de anser att "hon inte behöver den". Jag känner mig som världens elakaste djurägare som säger att hon måste, men jag vågar inte ta bort den. Hovslagare och veterinär har trots allt sagt att hästen ska ha munkorg ute, och hon är absolut inte mager. Hur hade ni gjort? Vad hade ni sagt? Borde jag kontakta den veterinär som behandlade hästen och fråga honom till råds, eller gå på de rekommendationer jag fick av honom sist vi pratades vid?
I oktober blev hon halt, veterinär tillkallades och konstaterade fång. Hon behandlades, men fick tillbaka det, först en gång i december, och sen en gång igen i mars 2012. Den tredje gången var det riktigt allvarligt, och med tanke på att hästen är 25 år gammal så var det hennes sista chans. Får hon det en gång till kommer de inte behandla henne.
Efter att hon blev bra ordinerade veterinären att hon skulle ha munkorg på sig hela tiden, men stödfodras vid behov, och att hon absolut inte får äta hösilage. Idag mår hästen bra, hon har visserligen gått ner en hel del i vikt, men det var välbehövligt och hon är absolut inte mager, utan snarare normalviktig för första gången i sitt liv. Att hon tappade en del muskler under boxvilorna gör självklart sitt till, till att hon ser tanigare ut än hon brukar, men hon är pigg och fräsch och i lagom hull. Hon har munkorg på sig ute, men pillar ändå i sig de givor hon får i hagen (hon går i egen hage eftersom alla de andra äter hösilage, så det hon får äter hon upp, det är ingen annan som äter upp det för henne), och hon får två rejäla givor inomhus utan munkorgen. Jag hade egentligen tänkt att hon skulle slippa munkorgen nu när betessäsongen var över, men hovslagaren som kom i precis den vevan ville att hon skulle fortsätta ha den.
Nu har jag fått synpunkter från folk i stallet på att hon inte borde ha munkorgen. Inget illa menat från deras sida, men de anser att "hon inte behöver den". Jag känner mig som världens elakaste djurägare som säger att hon måste, men jag vågar inte ta bort den. Hovslagare och veterinär har trots allt sagt att hästen ska ha munkorg ute, och hon är absolut inte mager. Hur hade ni gjort? Vad hade ni sagt? Borde jag kontakta den veterinär som behandlade hästen och fråga honom till råds, eller gå på de rekommendationer jag fick av honom sist vi pratades vid?