ryggont kan sitta i länge... även om själva smärtan är borta spökar det psykiska.
Jag har en tillridning hemma just nu som hade knäupphakningar för över ett år sedan, sedan dess har han bara grisepassat
Hästen är genomsökt och fullt friskförklarad, troligtvis har han fått ett så invant rörelsemönster att han inte tänker i andra banor än grisepass.
När han kom hem till oss fick han dock gå i flock (hade gått i liten hage med shettis innan) och direkt började han trava. Det gör han i mellanåt när han blir lite "upphetsad" tex ny häst i flocken eller om det blåser och man löslongerar honom på banan.
Vi har nu jobbat mycket med honom i corallen och på senare tid har han börjat trava rent där, flera varv nu i slutet. I går gjorde vi som vanligt men efter en stund satte vi ryttare på honom och jag fortsatte att löslongera honom. I början valde han GP men sedan hittade han balansen och travade tre varv med ryttare innan jag saktade av honom och han fick MASSOR med beröm. Detta var verkligen lön för mödan vi lagt ner. Man får ta små steg i taget...
Ja, det var kanske lite bortom ämnet, men man man får inte ge upp...
Det är väl så att han tror att han ska få ont när vi hoppar upp, för han stissar inte lika mycket efter en stund. Problemet uppstår igen när man höjjer tempot så detta att skritta honom under lång tid kanske gör att han glömmer bort sina gamla krämpor. Känns faktiskt som det mest hoppingivande tipset jag fått att jobba med. De flesta runt om oss har tyckt att vi ska jobba honom som vanligt i alla gångarter då han ju kunde det med tränare men som sagt hans spänningar och rädsla kvarstod ju då.
Du skrev att din häst var till salu för en stund, gissa hur många gånger min har varit på väg till scan
Skämt å sido, vi hade en hemsk period i julas, jag stod knappt ut med att se honom.
Inte för att jag var rädd, vi kom helt enkelt bara inte överrens för ett tag och vi kom in i den när nedåtgående spiralen... En kompis tog hand om honom, jag tror han stod 2-3 veckor, när jag kände att jag längtade till stallet igen åkte jag dit och vi började jobba på nytt, då kunde vi hitta glädjen i arbetet båda två.
Skönt att höra att man inte är ensam! Fast häromdagen var det riktigt seriöst på väg ut med min ridning. När jag börjande var det ju ROLIGT att rida, då innan de egna hästarna, o aldrig var jag rädd. Nu har det varit en evig kamp och jag undrade när det varit kul sist? Tänkte seriöst över om jag orkade fortsätta. Har hämtat mig nu, men vi ska försöka köpa en till häst vars bästa egenskap är att vara SNÄLL så jag slipper låna andras hästar när jag vill njuta av livet. Den lille busen får jag rida då och då när de andra hästarna fyllt på mitt mod. Han tömmer det!
Om man känner att man kommit in i en ond spiral kanske man ska ta en paus. Tänka efter vad man kan göra bättre eller annorlunda. Fick hästen en paus efter den varit hos tränare, ge den det annars, jag upplever ofta att de behöver ett tid att "smälta" det de lärt sig.
som svarat dig och gett dig många bra tips, har en häst som nämligen likna din ... sakta men säkert så går det framåt...
