Sandra78
Trådstartare
Stora lilla damen på 2 år och 10 månader har sedan några månader tillbaka tagit för vana att förvandlas till "hunden" när hon är trött eller tycker att något är besvärligt. Oftast kommer hunden fram hemma före middagen eller vid läggdags, men på sistone har byrackan börjat hänga med på affären också...
En vanlig situation:
Vi tittar på leksaksavdelningen på ICA.
Jag: "Nu ska vi gå och köpa mjölk. Vill du ha en banan?"
Barnet: "JAG VILL INTE!"
Jag: "Nu ska vi gå. Vill du ha banan?"
Barnet: "Voff voff" och kryper iväg åt motsatt håll.
Jag: "Ställ dig upp, du blir blöt"
Barnet: "Voff, hunden KAN INTE stå, voff voff".
Jag: "Då får hunden sitta i vagnen. Kan du bli en människa igen?"
Barnet: "Voff voff". Kryper vidare med tungan utanför munnen. Gamla tanter stirrar förfärat på henne.
Jag lyfter upp barnet/hunden i vagnen, till hennes vilda skällande...
Förutom det uppenbara, att hon måste skaffa fler tvåbenta kompisar och att jag bör passa på att handla medan hon är på dagis så, hur hanterar man jycken? Ska man uppmuntra att leka hund i passande sammanhang, bli arg och säga åt henne att sluta, eller???
En vanlig situation:
Vi tittar på leksaksavdelningen på ICA.
Jag: "Nu ska vi gå och köpa mjölk. Vill du ha en banan?"
Barnet: "JAG VILL INTE!"
Jag: "Nu ska vi gå. Vill du ha banan?"
Barnet: "Voff voff" och kryper iväg åt motsatt håll.
Jag: "Ställ dig upp, du blir blöt"
Barnet: "Voff, hunden KAN INTE stå, voff voff".
Jag: "Då får hunden sitta i vagnen. Kan du bli en människa igen?"
Barnet: "Voff voff". Kryper vidare med tungan utanför munnen. Gamla tanter stirrar förfärat på henne.
Jag lyfter upp barnet/hunden i vagnen, till hennes vilda skällande...
Förutom det uppenbara, att hon måste skaffa fler tvåbenta kompisar och att jag bör passa på att handla medan hon är på dagis så, hur hanterar man jycken? Ska man uppmuntra att leka hund i passande sammanhang, bli arg och säga åt henne att sluta, eller???