Misstänker att min syster är bipolär, hjälp vad gör jag?

oroligsyster

Trådstartare
Anonymt nick.

Men jag är orolig för min syster och misstänker att hon är bipolär.

Vad gör man som anhörig för att "väcka upp" och få personen att be om hjälp?
 
Nej, det har jag inte gjort nu.

Vi har väl gjort vissa försök att prata med henne tidigare om det men det har varit som att hälla vatten på en gås.
Det är inte så konstigt och det ligger nästan i sjukdomen att man inte är så värst tillgänglig för att prata om den, särskilt inte om man ännu inte har sjukdomsinsikt. Sen är det ju också så att om hon helt enkelt inte är bipolär och känner sig okej, så blir ju effekten av frågor och oro densamma.

Men det finns inget säkert knep. Prata med henne så som du brukar prata med henne, fast om det här. Det är nog tyvärr nästan allt du kan göra.
 
Anonymt nick.

Men jag är orolig för min syster och misstänker att hon är bipolär.

Vad gör man som anhörig för att "väcka upp" och få personen att be om hjälp?

Vill i personen inte ha hjälp är det i princip hopplöst. Har en nära släkting som varit bipolär hela livet och aldrig haft någon sjukdomsinsikt och vägrar alla mediciner. Tyvärr har vi anhöriga fått ge upp till slut för att inte gå under själva. Detta under förutsättning att din syster har bipolär sjukdom den diagnosen är inget du kan ställa som lekman.
 
Vill i personen inte ha hjälp är det i princip hopplöst. Har en nära släkting som varit bipolär hela livet och aldrig haft någon sjukdomsinsikt och vägrar alla mediciner. Tyvärr har vi anhöriga fått ge upp till slut för att inte gå under själva. Detta under förutsättning att din syster har bipolär sjukdom den diagnosen är inget du kan ställa som lekman.
Förstår väl också att jag inte kan sätta en diagnos men flertalet vet att man ibland kan fundera vad som kan stämma in och då kom bipolär upp.

Det var tråkigt med din släkting och det är det jag inte vill ska hända om det skulle vara så....
 
Att ta upp frågan om bipolaritet med systern är nog inte rätt väg att gå. Prata om de beteenden du oroar dig för. Får hon någon hjälp med det? Samtalsstöd eller liknande? Isåfall reagerar nog den personen om den anser att det finns misstanke om bipolär. Om hon inte får någon hjälp alls, och bitvis mår (väldigt) dåligt, kanske det är rätt väg att försöka stötta henne i att söka hjälp.
 
Är det andra i familjen som är bipolära, vad du känner till?
Det finns ju viss ärftlighet även om inte allt är fullständigt klarlagt.

Det kanske är lättare att börja prata om det om det finns någon annan i familjen som har det, tänker jag.

Om hon har långa intervaller av depression-hypomani så låter det ju som misstanken om eventuellt bipolaritet stämmer in.
Är det kortare intervaller, kanske upp och ner var och varannan dag så kan man kanske misstänka borderline istället.

Oavsett vad, som ett första steg kanske det går att få med henne till läkare och om hon tillåter så kanske du kan vara med på samtalet. Det brukar ofta vara uppskattat av läkaren (min erfarenhet).

Skulle det visa sig att hon är bipolär så finns det väldigt bra mediciner nu för tiden.

Vill poängtera att jag inte vill sätta någon hobbydiagnos.
Delade med mig av mina erfarenheter bara.
Om något av det kan vara till hjälp för dig, Ts, så är det som var tanken. Inget annat!

Fint att du bryr dig om din syster. :heart
 
Om inte personen själv vill ha hjälp är det ganska hopplöst. Jag har en person i min närhet som jag är typ 99 % säker på är bipolär. Personen har träffat psykolog en period men pga yttre händelser eller vad man ska säga och döljer dessa problem väl. Hen anser inte att psykisk sjukdom är nåt som kan drabba henom. I maniska perioder försöker jag bromsa vilket inte lyckas så bra, i depressiva perioder har jag försökt prata om den hjälp som finns att få men personen vill inte tro på att det är psykiskt. Jag har själv fått diagnosen (visserligen felaktigt så den är borttagen nu) så jag tycker jag har ganska bra koll på vilken hjälp man kan få. Men personen vill inte diskutera det alls, i maniska perioder blir hen alltid osams med folk och det beror ju såklart på andra och sen när den depressiva perioden kommer beror det på att andra varit så dumma... Helt omöjligt att få hen att se sin egen del i det.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 561
Senast: Twihard
·
Kropp & Själ Jag har insett att det är dags för mig att tackla min tandvårdsrädsla.. fobi.. men hur gör man? Jag har inte varit hos tandläkaren på...
Svar
9
· Visningar
280
Kropp & Själ När jag var ung tonåring, sisådär år 2000, fick man hem produktprover med infoblad i brevlådan. Ibland delades de ut i skolan också har...
Svar
10
· Visningar
657
Senast: movi
·
Kropp & Själ Jag har troligen åkt på nån form av stressutslag. Det kliar så jag blir tokig, självklart mest nattetid också. Har kontaktat vården och...
2 3
Svar
42
· Visningar
1 491
Senast: et_flickan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp