Min treåring är ett monster!!

[werah]

Vad ska jag ta mig till! Min pojk, 3 år och 4 månader ger sig på allt och alla på dagis! De mindre barnen är livrädda för honom och de får ofta hårda smällar och klösmärken. De andra dagisföräldrarna tittar snett och nedlåtande på mig då jag hämtar och lämnar...Även hans lillasyster som är 8 månader får nyp och klösmärken i ett! Nu har dagispersonalen kallat oss till ett möte med specialpedagog i början på mars! Han lyssnar icke på ett ord som jag säger! Har varit sådan sedan har var bebis så det är ingen trotsperiod. Han är verbal som en 6 åring, smart, klok och tidig med allt...... Men är helt omöjlig att ha i närheten av andra barn! Har fyra barn men ingen av syskonen har varit som han så det kan knappast bero på uppfostran....eller??? Hjälp!

 

[prusiluskan]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Förstår att det är jobbigt med ett litet monster. Men det låter som du har bra dagispersonal, som faktiskt erbjuder hjälp. Barn är ju olika, så även om er uppfostran har fungerat på de övriga, kanske denna killen behöver annat stöd? En kompis till mig har fyra barn, och hennes ena son är också ett "monster". Det råd hon fick av en specialist är att göra hans värld väldigt liten och inrutad och alltid alltid vara med honom. Han behöver väldigt mycket struktur, och tydlighet. Hennes andra barn behöver inte alls det i samma utsträckning. Hon kan aldrig lämna honom ensam (ensamlek spårar lätt ur), och måste alltid vara väldigt tydlig med honom. Han kräver såklart mycket extra tid - men hon upplever att han fungerar bättre sedan hon vrålstrukturerade upp hans vardag. Specialisten menar att detta barn har en inre stress - som beror på hans personlighet mer än yttre omständigheter.
Vet inte alls om detta kan vara något som stämmer in på era problem?
Hoppas ni hittar en bra lösning i alla fall. Vore intressant att höra vilka råd ni får från specialisten!

 

[werah]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Det känns som du är inne på rätt spår, inte tänkt så förr, men hans värld är väldigt stor. Många syskon, syskonens kompisar, svärföräldrarna i huset brevid och uthyrningsstall på gården som gör att det alltid är mycket folk här, vuxna som barn. Han är otroligt social och lite "lillgammal". Däremellan helt fruktansvärt stygg och vidrig.....Kanske på något vis skulle kunna ruta in hans liv.....begränsa hans värld. Kanske för mycket intryck varje dag? Den tanken går kanske att utveckla eller spinna vidare på. Kanske ruta in hans vardag NOGA efter klockan? Eller? Sover oroligt på nätterna gör han också. Vår vardag brukar sluta i kaos framåt 9 på kvällen. Har dock en underbar man, tack och lov!

 

[werah]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Någon som vet var man kan finna info om detta problem? Surfat runt men hittar inget. Något bra tips?

 

[prusiluskan]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Klart att han är en underbar unge! Det du beskriver låter väldigt likt de förhållanden som kompisens familj har: många barn med kompisar, stort hus o mycket besökare i tid o otid. De hyr dessutom ut hus på gården, och har djur o mycket liv o rörelse.
Hon har tidsstyrt upp dagarna - morgon, pottan, frukost, borsta tänderna osv och avviker endast i panikfall från schemat. Hon gör väldigt mycket saker tillsammans med honom - han är delaktig i att laga lunchen, och han är delaktig i disken efteråt. De andra barnen kan hon mera släppa iväg för egen lek - men inte denna lilla stjärnan.
Kompisar på besök får rätta sig efter att det finns "besökstider", och de undviker att "flänga runt" för mycket med sin 3-åring (vilket kan vara rätt svårt när man har många barn!)
Kompisen upplevde att det gick fort att få fram en mer harmonisk liten pojke, och att hon nu kan känna sig för och släppa lite mer på styrningen. Det har gjort hela familjen lugnare, för det tär på alla med ett monster i huset...

 

[Snurrfian]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Jag tror oxå att det som Prusiluskan skriver kommer att fungera bra, det är jättebra att både du och personalen på dagis får hjälp av en specialpedagog, det kommer säkert att krävas lite jobb från personalens sida oxå.
För att hitta mer info och tips så kan du söka på dels ADHD och autism, inte för att jag är särskilt övertygad om att det är det din son lider av men där brukar det finnas en massa tips och råd om hur man styr upp dagarna på ett sätt som är lättförståligt för barnen, och som även är väldigt användbart med "normala" barn.

 

[werah]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Jag har lusläst olika diagnoser för att få en förklaring på hans beteende, men inget verkar stämma in på honom......skulle nästan vilja säga tyvärr, för då hade jag åtminstone haft en förklaring. Så illa känns det. Men kanske det finns handfasta råd där som jag kan följa. Ska kolla upp. Vill tillägga att jag, trots att han är ett monster tycker lika mycket om honom som de övriga barnen, ibland nästan mer, eftersom jag hela tiden får gå i försvarsställning mot "snea" föräldrar eller på ICa, typ, då han blir helt vild och galen och alla tittar snett på mig och undrar hur i hela världen jag har uppfostrat honom.....men jag är maktlös totalt!

 

[cirkus]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Kanske ett möte där ni berättar för andra föräldrar om situationen och att ni VET att det är problem med honom, så att de inte bara tror att ni struntar i detta. Bara en sån sak kan hjälpa er att få lite förståelse och slippa gå i försvarställning.

HUr man gör med själva pojken vet jag inte. Men jag tror också på tydlighet och att alla situationer är för honom förutsägbara och trygga. Jag kan tänka mig att hans reaktioner är en form av stressreaktion.

 

[Silverkedjan]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Är han smartare än de andra?

Kombinationen smart, lillgammal, envis och aggressiv låter väldigt bekant

Det kan vara ett slags frustration när man inte får som man vill.

Jag har haft liknande tendenser hos min femåring och ville inte att han skulle bli som sina föräldrar Han var stentuff och uthållig och efter brandbilsbebisåret så visste man ju vilka krafter som kan finnas i en så liten person.

Så från början när han blev aggressiv så har jag fostrat honom som jag skulle gjort om jag var vilken annan flockledare som helst i mina djurgrupper.

Dvs satt gränsen för socialt oacceptabelt beteende och ramat in det stenhårt. Inte hårt som i slåss tillbaka men superkonsekvent.

Så fort något varit våld mot annan har jag lagt ner honom som en maremmavalp ? som behövde förstå vem som var flockledare. Inte våldsamt men konsekvent, kramat och hållit fast tills han lugnat sig samtidigt som jag lugnt upprepat att man inte får slåss. Och att man får vara arg, men att man inte alltid kan få som man vill. Och att man är älskad oavsett om man är arg eller snäll.

I övrigt har han haft en ganska "fri" tillvaro med få regler, men att inte göra livsfarliga grejor och inte slåss har varit nolltolerans på från början.

Egentligen vet han att han inte blir omtyckt om han slåss, och har alltid när man tagit sig igenom ett anfall där man på ett sätt har skyddat honom från att göra någon annan illa i ren frustration varit extremt glad och trygg efteråt.

Visst har jag känt att jag varit på hal is flera ggr (i början kunde det ta måååååånga timmar) men jag har hela tiden upplevt att han blivit tryggare av att begränsas.

Jag har inte märkt att han blivit bråkigare när det varit mycket runt om honom utan mer att han varit osedd, ostimulerad och byggt upp en frustration.

 

[Sar]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Jag tycker det är bra att förskolan uppmärksammar det här. Kanske det kan leda till att din son får en egen resurs på förskolan som kan hjälpa honom i det sociala samspelet.
Att visa på socialt accepterade alternativ är minst lika viktigt som att påtala vad man inte får göra. Försök styra hans energi så att den riktas mot något tillåtet (ex. jag ser att du vill slåss med pinnen men du får inte slå någon eftersom det gör ont och de blir ledsna. Däremot kan du få slå den i vedkubben hur mycket du vill.)
Försök få honom att sätta ord på sina känslor (Är du arg? Varför är du arg?) och visa handgripligen på lösningar. Se om det går att avleda i tid INNAN han hinner misslyckas
Det är viktigt att han känner sig älskad och trygg så var noga med ge honom kärlek och kramar
Jag önskar er all lycka och hoppas att ni kan vända det här åt rätt håll!

 

[werah]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Så kul att så många orkar intressera sig för mitt lilla "monsterproblem". Det värmer!

Jag fick idag ett litet tips från en mamma hur man kan lugna ner kaoset innanför husets väggar åtminstone. Det går ut på följande:

En lapp på kylskåpet med 10 rutor. För varje gång han lyder och lyssnar, eller på något vis uppför sig väl får han en stjärna i en ruta.
Ex. släpper lillasysters hår när jag säger till istället för att dra loss det, går ner från köksbordet då jag säger till, tar på sig kläder då jag säger till, slutar slå sönder det han håller på att slå sönder då jag säger till. Allt med efterförklaring VARFÖR han ska sluta. Detta är bara en promille vad denna superuppfinningsrika lille gosse kan hitta på. Han målar tapeter.....river sönder pengar, gömmer syskons saker, eldar, (JODÅ det också.....). Nåväl. När han fått 10 stjärnor tar jag fram en nyckel som går till ett kassaskrin. I där ligger det någon rolig sak. Ex bil, ballong, ny tandborste, nyckelring etc. Sedan börjar man på en ny lista med 10 rutor....och så rullar det på. Den laddade låsta skrinet har barnet under tiden han samlar stjärnor så han hör att det finns något spännande i när han skakar på den.

Är man duktig på att rita kan man med små bilder visa på gott och ont uppförande, halva kylskåpet med vart.

Tror ni på denna iden? Känns lite dumt att börja med detta om det inte finns tro på att det skulle kunna fungera. Har någon provat något liknande? Det skulle ju kunna bli en rolig lek som skapar positiva effekter....Eller??

 

[Sar]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Visst kan det fungera (jag måste dock erkänna att jag har lite vårt för de olika nannyprogrammens belönsingssystem där det ryker stjärnor vid minsta överträdelse och föräldrarna lätt blir okonsekventa)! Att det lönar sig att vara snäll (följa familjens sociala regler) men viktigast är att han får uppmärksamhet när han gör positiva saker istället för bara när han gör något negativt, att man bryter trenden.

 

[werah]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Ja, alla dessa Nannykurer har jag provat och detta är nog en led i detta. Men i detta system uppmärksammar man bara det som är gott, berömmer och belyser det goda beteendet. Gör barnet uppmärksamt då de gjort något bra. Vid dåligt beteende skall inte "stjärnsystemet" blandas in . jag tror det är så det är tänkt i alla fall. Funderar på att smita iväg sedan när min man kommer hem och köpa ett skrin och stjärnor......

 

[Saybia]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Hur kommunicerar han med sin omgivning, andra barn etc. ?
Jag tror det kan bero på frustration över att antingen inte själv
göra sig förstådd (att andra inte förstår) och delvis inte få sin
vilja igenom.
Har arbetat på förskola tidigare och där såg man tydliga exempel
just i 1-3 års åldern där treåringarna blev fustrerade över att inte
kunna göra sig förstådda bland ettåringarna osv. Oftast kunde det
vara en konflikt om en leksak som utlöste det hela och när inte det
mindre barnet släppte leksaken som treåringen ville ha så blev den
antingen biten eller riven - då fick treåringen som han ville eftersom det yngre barnet släppte leksaken.
Vi som personal var oerhört nogranna med att då se till att "bitaren" lämnade tillbaka leksaken till det andra barnet (om det var denne som först hade leksaken) samtidigt som vi förklarade att "man inte gör så".
I övrigt så kan jag nämna att de värsta bråkstakarna blev MYCKET lugnare om de själva fick lugn och ro och ganska klara regler samt rutiner.
Som exempel så var det ett "bråk-barn" som fick börja äta tillsammans med 3-4 andra barn i ett annat rum med stängd dörr så det inte hördes så mycket utifrån där de andra barnen satt och åt (ganska livat). Sen fick det barnet även tvätta sig i det rummet och vila i det rummet efter maten. Det barnet blev mycket lugnare i en LITEN grupp barn i lugn och ro med rutiner som inte avvek utan var likadana varje dag. Kanske nåt att fundera på i allafall?
Sämst med, över lag, alla bit och "bråk" barn gick det i en stressig/högljudd miljö med många barn på liten yta.

 

[werah]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Du nämner stora grupper, och det stämmer då jag tänker efter. Han är på dagis tre dagar per vecka, fem timmar per dag. Han blir värre ju längre dagen går. En dag i veckan är vi på öppna förskolan och där är stojigt och överfullt. Jag åker dit för att han ska få stimulans men märkt att han "gasar upp". Lugn då vi kommer och helt galen då jag släpar honom därifrån då han börjat ge sig på bebisar mm.....Han har TOM sparkat vuxna med full kraft på OBS varuhus.....

Han kanske inte behöver öppna förskolan? Jag kanske gör honom en otjänst som åker dit med honom.

Verbalt ligger han ett par år före sina jämnåriga. Även matematiskt tänkande ligger över det normala, men...ja....menar du att han blir irriterad och frustrerad av att HAN inte förstår vad ettåringarna säger???

 

[Petruska]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Jo, hans begåvning: jag har hört en mycket tillförlitlig barnpsykolog förklara att barn som är mycket begåvade på vissa områden, kan få det besvärligt på andra områden. Tanken är att begåvningen liksom vänjer barnet vid att det kan saker, och då blir misslyckanden mer besvärliga att ta. Han kan säkert vara frustrerad över att inte förstå ettåringarna; han är ju smart och van vid att förstå saker! "Ojämn begåvningsprofil", kallade psykologen det.

 

[Silverkedjan]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Exakt !

Jag har försökt lägga allt krut på att få min unge att bli social och inte pushat ett dugg på hans andra färdigheter, där kommer han att klara sig.

 

[Saybia]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Testa ge han en så lugn miljö du bara kan eftersom du även märker att han "blir i gasen" av mycket människor, stoj och stimm.
Eftersom han lever i en miljö där det även kommer och går mycket folk så kan det hända att han får nog av det på "hemmaplan".
Visst kan han göra saker tillsammans med andra barn men föreslå då kanske en mindre grupp som kanske sätter sig och leker med bilar, degar med trolldeg eller pysslar med nåt annat ett tag.
Detta kan i allafall vara värt att testa en period och se OM det blir bättre, alla barn är ju olika.
Kan säkert vara så att han tycker det är jobbigt att vara med mindre barn också i och med att de inte befinner sig på samma nivå.
En ettåring förstår inte en treåring på samma sätt som en treåring förstår en jämnårig eller en äldre. Om din son tillexempel säger att "jag vill ha den där bilen" som en ettåring leker med och går fram och vill ta den, då är det inte ovanligt att ettåringen skyndar sig iväg med bilen och det blir en "jagalek" som ofta slutar med att ettåringen gråter i slutändan och (som exempel) din son får "skäll".
Om han istället säger samma sak till en jämnårig eller en äldre så kan han få ett ordentligt svar som "nej jag vill inte!" eller "jag leker med den nu", som kanske ligger mer på hans nivå...?

 

[zilla]

Sv: Min treåring är ett monster!!

jag har en dotter på 3 (blir det i feb)
Hon är inte som din son ..riktigt ..men kan vara rätt vild hemma (en ängel på dagis)
Jag har kört med att sätta henne på första trappsteget (upptill övervåningen)när hon inte lyssnar på mig . Jag säger till henne att hon får sitta där och fundera på varför hon hamnade där och fundera hur hon ska göra för att inte hamna där
Hon får sitta där ca 1-3 minuter. sen pratar jag med henne vad hon gjort o.s.v .
Om det är rätt eller fel vet jag inte men det har hjälp oss.

 

[Giraffen]

Sv: Min treåring är ett monster!!

Vet inte var du bor men många kommuner har ju börjat dra igång olika projekt, tex. Komet som är till för att hjälpa föräldrar med "vildisar". Av det jag hört av de som gått har de varit väldigt nöjda. Där kan man få olika konkreta tips och lära sig hantera oro, ilska och alla andra känslor man får som förälder till en sån unge. Kan kanske vara nåt?