Min människa - ett mysterium

S

Spirit of Saint Louis

Jag har en människa av honkön, drygt 3 kattår gammal. Hennes stamtavla är känd, men hon är tyvärr bara en husmänniska och varken ett ras- eller utsällningsexemplar. Hon är dock mjuk att sitta på, har bra klor att klia hakor med och är rumsren. Jag delar henne med min bästa vän, en liten retsticka som vår människa kallar "Singoalla". Mig kallar hon "Spirit", eller "Mammas lilla griiiiis" :crazy:.

Nu undrar jag om det finns några andra katter här som kan förklara för mig en del om det mänskliga beteendet i allmänhet, och kanske om min människa i synnerhet.


Fråga 1:
Min människa är borta en stor del av dagen, men när hon kommer hem så har hon oftast inget byte med sig, trots detta luktar hon regelbundet häst - ett bytesdjur som hon borde kunna fälla efter så många försök. Vad gör hon på dagarna? Och kan man lära hene av med det så att hon stannar hemma och agerar sittplats, som en vältränad människa ska!?

Fråga 2:
Hon har blivit sämre på att lyda kommandot "Mata mig", och har på sista tiden även börjat ignorera tillägget "Jag dör av svält". Jag har istället obsterverat att hon i direkt anslutning till denna olydnad ofta, och oombedd, klämmer på mina fettreserver - som om det har med min hunger att göra! :mad: Vad beror dessa avvikande beteenden på? Är hon sjuk? Ska jag skicka henne till människoveterinären, eller finns det något knep att ta till?

Fråga 3:
När människor envisas med att lyfta upp och klämma katter mot kroppen samtidigt som de pratar konstigt, vad menar de då? Det är i dessa situationer som min människa använder det där andra namnet på mig... det där med "lilla griiiiis"... Det är inte alldeles obehagligt, men fullkomligt obegripligt. Är det någon som vet?

Fråga 4:
Finns det någon information att tillgå om människodressyr? Jag skulle gärna lära min människa fler trix, gärna något som inbegriper mat... :d

Tacksam för svar
Spirit of Saint Louis
 
Sv: Min människa - ett mysterium

Hej, Spirit jag heter Tilda och har också en sån där människa hemma också den av honkön fast hon är bara drygt 2 kattår jag delar henne med min odrägliga son Pesten kallar jag honom, min människa kallar honom visst Sigge, och jag kan en hel del om dessa konstiga varelser.

Första frågan kan jag inte svara på för min människa är inte borta på dagarna som tur är det är ju då allt roligt händer, förmodligen har jag tränat henne bra från start så vi fick aldrig några problem på den punkten ;)

Matningen är ett problem, jag får bara tråkigt torrfoder tydligen har jag inga sånadär fettreserver för den är framme jämt. Men jag vill ju ha räkor, grädde och whiskasbitar i sås då får man se så där jättehungrig ut och fjäska ordentligt för sin matte tyvärr äter min dumma son för mycket av det goda så det får tydligen inte stå framme jämt.

Jag tror att det där upplyftandet och klämmandet är något slags prov om man gör det tillräckligt bra kan man nämligen få lite av den där goda maten :d (Min människa kallar mig Sskkrrrotan sämsta smeknamnet hittills :mad:)

Okej människodressyr är jag riktigt bra på, för att få upp människan på morgonen slicka på ögonlocken funkar varje gång hon vaknar direkt, alternativt om din människa har glasögon göm dem så går hon alltid upp. Har hon stängt en dörr till ett rum där du så klart vill vara hoppa upp på dörrhandtaget och dörren öppnas, alternativt jama och ha ut lite blomkrukor om sånna finns i rummet där du är. Om man vill charma henne ordentligt hoppa upp i knät, trampa ordentligt på hennes magen och titta kärleksfullt i hennes ögon det leder nästan alltid till godbitar :D

Det enklaste är dock att övertyga din människa om att ni behöver ett akvarium sen dresserar du fiskarna de är lite mer lättdresserade och goda om du skulle få tag på någon.

Jag har världens bästa människa trots dålig uppfostran på henne hon är det bästa jag vet :love: Förutom räkor förstås ;)
 
Sv: Min människa - ett mysterium

Att få upp människan på morgonen har jag aldrig haft något problem med. När jag var yngre lirkade jag in tassen undre täcket och "petade" på henne lite kärleksfullt med klorna. Nuförtiden börjar jag och kompisen busa under hennes säng, det vaknar hon av - oftast. Någon gång har jag behövt sätta mig på henne och sjunga lite grann. Kompisen har en gång bitit vår människa i nosen - men det uppvaknandet blev rätt våldsamt, så det kom vi överens om att aldrig prova igen.

Det stora problemet nu är att inte ens det mest hängivna ögonblickandet ger resultat i form av godbitar!

Jag blir lite orolig - tänk om hon är jättesjuk!? :confused:
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Min människa - ett mysterium

Svar 1:Har av ren nyfikenhet följt med min husmänniska upp till stallet för att kolla vad hon egentligen pysslar med och jag kan bara säga att det här med att fånga och döda bytet är hon inget vidare på!Själva infångandet gick bra men sedan måste det vara något allvarligt fel på min människa (hon bara leker med maten:eek: )Hon hoppar upp på ryggen på den största jävla råtta jag någonsin sett men fattar tydligen inte att man ska bita tag i halsen tills djuret dött,men hallå har inte hennes mamma lärt henne något eller?Har försökt att träna henne hemma men det verkar vara helt lönlöst,inte dödar hon fågarna som jag tar hem levande för att hon ska ha något att träna på.Nej idioten tar ut dom för att leka och givetvis flyger fåglarna iväg!!!Jag har gett upp på min människa det måste vara inavel eller något sånt fel på henne.Funderade faktiskt ett tag på att avliva henne eller ge bort henne till någon annan katt men har insett att hon ändå är mitt ansvar och jag får ta henne som hon är.Om jag någon mer gång skaffar en människa så ska jag ha papper å härstammning och garanti från uppfödarna så att det åtminstone finns en chans att byta till ett bättre exemplar om även den skulle ha defekter:mad:

Fråga 2:Det handlar helt enkelt om att din människa har tagit över kontrollen över dig,du måste sätta henne på plats genast annars kan det gå riktigt illa!Vissa klart och tydligt varje gång hon öppnar kylskåpet att du är bossen och ska ha rätten att äta först,sedan kan din människa få äta när du fått ditt.Har även varit tvungen att börja följa efter min människa till affären för att se till att hon inte äter innan mig,se till att alltid ha sten koll på vad din människa gör när hon sätter på sig skorna så gäller det att hänga med i svängarna!Hon får absolut inte gå före dig ut genom dörren visa att det är du som är boss genom att leda henne hela vägen till affären.:angel:

Fråga 3 : tydligen har din människa som så många andras blivit kär i dig (ett mycket olämpligt betende som du genast måste sätta stop för !!!) försök att hitta en lämplig hane till din människa men var noga med härstamningen för du vill väll inte ha en massa problem med avkommorna,det är ju ditt ansvar att se till att det inte sprids fler tragiska människo avkomlingar som ingen katt vill ha:smirk:

Fråga 4: Det finns många kunniga katter att be om hjälp,det bästa är att ha privat lektioner för någon kunnig katt om du inte har den möjligheten så fråga någon gammal duktig katt där du bor. Massa kramar från Sissi (och lycka till med din människa):bow:
 
Sv: Min människa - ett mysterium

Tackar för dina utförliga och insiktsfulla svar.

Du menar alltså att din människa inte har rätt killer instinkt när det gäller jakten på jätteråttan!? Det kan säkert appliceras på min dito också. Jag och kompisen fick ta in flera möss innan hon äntligen lyckades ta död på en.

Jag måste alltså hjälpa min människa att komma i kontakt med sitt inre rovdjur! :idea:

Hur gör man det!?

tydligen har din människa som så många andras blivit kär i dig (ett mycket olämpligt betende som du genast måste sätta stop för !!!) försök att hitta en lämplig hane till din människa men var noga med härstamningen för du vill väll inte ha en massa problem med avkommorna,det är ju ditt ansvar att se till att det inte sprids fler tragiska människo avkomlingar som ingen katt vill ha
Det låter logiskt. Jag har aldrig sett henne tillsammans med någon människohanne... Var hittar man en lämplig sådan? Helst en som har med sig god mat! :d

Bör man sterilisera eller kastrera sin människa om man låter den gå lös!?
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Min människa - ett mysterium

Det här med att komma ikontakt med sitt inre rovdjur är svårt jag har försökt med det mesta men det som verkar fugera bäst på min människa är död mat.:eek:

Hon blir helt galen när jag stjäl från hennes bytes gömma (den brukar hos de flesta människor vara placerad under diskbänken).:D

Jag brukar göra som så att jag river ut allt som hon har gömt där och äter upp sådant som är extra läckert och lämnar kvar all olämplig föda tex potatis,ris och liknande (begriper inte riktigt varför hon envisas med att spara på det).:confused:

All otjänlig föda sprider jag ut över golvet för att hon ska förstå att det inte duger som mat,sedan är det bara att vänta till morgonen och jag kan lova att det inre rovdjuret kommer att titta fram!:devil:

Jäklar vilket liv det kan bli! Men det gäller att passa sig så att inte människan får syn på en för då åker man ut så att hon kan gömma maten igen (inte för att det gör någon skillnad eftersom hon är så dum att hon gömmer maten på exakt samma ställe!);)

Det här med lämplig hane kan ju i ditt fall vara enklast om du tar med dig din människa till affären för att där välja ut ett lämpligt exemplar med mycket mat i kassen OBS glöm inte att titta efter så att han inte har hundmat med sig i kassen!

Ett par grannkatter till mig glömde bort det och fick inte bara en hane till sin människa med sig hem utan dessutom hunden som ägde människan!:eek:

Att sterilisera din människa kan nog bli ganska svårt, dom är ju stora och lätt stressade djur(och allvarligt talat så är det nog inte så kul att sitta på bussen med en panikslagen människa)dom har ju en förmåga att känna på sig att man har något lurt på gång.

Enklast att undvika oplanerade parningar är att alltid se till att din människa har kläder på sig innan hon går ut,vilket visserligen innebär att du alltid måste kolla henne innan hon går ut men det är ändå det enklaste allternativet.

Skulle hon komma hem med en hane och visa tydliga tecken på att vilja bli parad så är det enklast att vänta tills hanen fått av sig kläderna och ligger på er sovplats.

Se till att klart och tydligt markera för honom att det här är din sovplats och din människa!
Enklast gör du detta genom att ta ett stadigt tag med tänderna i ena skinkan,köra in klorna ordentligt i benen samtidigt som du spottar och fräser , jag lovar att det funkar hanen kommer omgående att flyga upp från sängen.:cool:
 
Sv: Min människa - ett mysterium

Min människa går tyvärr till affären utan mig. Det har blivit något fel på ytterdörrarna här i huset, för de släpper bara ut människor, och ibland kompisen, men aldrig mig! :mad:

De enda som kommer på besök är min människas föräldrar och bror. Det här med hanne kommer att bli svårt, är det så farligt att hon tycker så mycket om mig!? Kan det vara skadligt för henne, kan hon börja tro att hon är en katt?
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Min människa - ett mysterium

Nej det är inte farligt om din människa tycker för mycket om dig (men det kan bli rätt jobbigt med allt pussande).

Människor fattar inte riktigt det här med en katts personliga hygien!
Det blir ju ett evigt putsande av pälsen när dom har varit och kladdat för mycket på en.

Fast du kanske har en renlig människa som slickar sig ren om munnen och händerna varje gång hon har ätit eller varit på toa:angel:
 
Sv: Min människa - ett mysterium

försök att hitta en lämplig hane till din människa men var noga med härstamningen för du vill väll inte ha en massa problem med avkommorna,det är ju ditt ansvar att se till att det inte sprids fler tragiska människo avkomlingar som ingen katt vill ha :smirk:
Jag kom precis att tänka på att min människa har allergi i släkten, på fädernet. Är sådant genetiskt? Bör jag kanske exkludera henne från avel helt och hållet!?
 
Sv: Min människa - ett mysterium

Nej det är inte farligt om din människa tycker för mycket om dig (men det kan bli rätt jobbigt med allt pussande).
Nå, det var ju betryggande!

Människor fattar inte riktigt det här med en katts personliga hygien!
Det blir ju ett evigt putsande av pälsen när dom har varit och kladdat för mycket på en.

Fast du kanske har en renlig människa som slickar sig ren om munnen och händerna varje gång hon har ätit eller varit på toa:angel:
Hon är ganska renlig, för en människa. Man kan ju inte kräva för mycket av de "små" liven... det är ju viktigt att inte förkattsliga dem.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Målbilder för trubbnosar.
  • Uppdateringstråd 30
  • Promenadskor vinter

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp