Sv: Mamman vs pappan
Kan du förklara varför mula kontra mulåsna ser så olika ut då?
Nu avlar vi ju förhoppningsvis på rena hästar alltså djur av samma ras och med en gemensam genbank.
Att börja dra in mulor resp mulåsnor i som något som skulle avslöja nedärvning inom hästrasen blir väldigt tokigt. Mulor och mulåsnor är något unikt eftersom de är något så unikt som en blandning av två djurraser. Säkerligen är inte hela deras genbank kompatibel med hästens genbank förklaringen på deras olika utseende finner du säkerligen i att olika gener är olika starka och att detta påverkas om de finns i enkel eller dubbel uppsättning hos häst resp åsne föräldern.
Det du försöker få det till är att hela utseendet skulle sitta på y-kromosomen och egenskaperna på x-kromosomen men då skulle en hingstavkomma till ett åsnesto med hästhingst, se ut exakt som en häst och till det ha åsnans egenskaper i form av gång och hoppning.
Likadant skulle omvänt se ut exakt som en åsna och ha hästens egenskaper i form av gång och hopp.
Stona däremot skulle inte vara homogena för fem öre utan vara en salig mix mellan häst och åsna eftersom dessa då inte har någonting som styr utseendet iom att de saknar y-kromosom.
Skulle ju då vara exakt samma med hästavel att stona har du aldrig en susning om hur de kommer att se ut för de har ju ingen y-kromosom och därmed iom att du anser att utseendet måste sitta där ingenting som styr utseendet alls. Spännande värre att avla fram sådana de kanske tom kan se ut som en helt annan ras då.
Det är knappast en okänd kunskap att vissa stämplar sina avkommor markant alla är extremt lika oavsett hur den andra föräldern ser ut. MEN det finns såväl hingstar som ston som gör detta så där faller hela din teori direkt att utseendet skulle komma från hingsten. Likadant finns det de som inte stämplar sina avkommor alls finns de ston som alltid ger avkommor som ser ut som sina pappor och det finns hingstar vars avkommor inte är ett spår lika dem utan alltid ser ut som mammorna. Så även här handlar det om hur starka gener för utseende de har oavsett kön.
Går vi över till prestation så ser man tex ofta en mkt enhetlig hoppning från avkommor efter vissa hingstar på samma sätt som man kan se en viss enhetlig typ av gång från andra hingstar. Detta skulle vara omöjligt efter ditt sätt att resonera eftersom detta skulle enbart komma från mamman enligt dig.
Egentligen kan vi ju helt sluta testa hingstarna om vi utgår från ditt resonemang för det innebär ju att en exteriörbedömning räcker eftersom utseendet är det enda de får från hingsten.
Det är väl inte särskilt svårt att förstå varför man skall avla på bra ston, det är inte pga att stoet är det som nedärver allt som du verkar tro utan för att ingen avkomma är bättre än den svagaste länken, så länge du har någon med i ekvationen som har mindre bra egenskaper så finns alltid risken för att just dessa hamnar hos avkomman, hingstarna är redan granskade och har bevisat att de har tillräcklig kvalitet därav att blickfånget vänds mot stona för det är här vi hittar den svagaste länken ofta. För varje generation det används ett sto som är minst lika bra som hingsten så blir sannolikheten större och större att avkomman blir bra för det finns mindre och mindre "dålig" genmassa att plocka upp. Därav att man helst vill avla på de starka stofamiljerna för där finns det oftast just starka ston i flera generationer redan och därmed väldigt lite "dålig" genmassa att plocka upp. Det är betydligt säkrare att avla på ett sto där stona i flera generationer bara har avkommor som presterat bra även om det stoet i sig inte har så mkt prestationer men hon visar att egenskaperna finns där än på ett sto som själv gått svår klass men som kommer från ett möderne som inte lämnat något annat bra där är det lotteri för den avkomman kan lika bra plocka upp dålig genmassa en generation bak.
Så man kan inte alltid stirra sig blind på just stoet som står i avelsboxen utan det intressanta är vad har hon för genmassa hon kan lika bra vara en slutprodukt hur mkt prestationer hon än har själv så är hon kanske inte lämplig för avelsboxen. Precis på samma sätt som många hingstar har visat sig vara genom åren och därför sänkts igen.
Avel är tyvärr inte så enkel att det finns några svart/vita svar utan gener följer med och ligger och gömmer sig och poppar upp som gubben ur lådan kanske flera generationer senare. Detta är en bit man tex kan se på storleken, hade för en del år sedan tex en häst som inte alls blev den storlek som förväntat eftersom den var väldigt avvikande från syskon och föräldrar och dessutom hade en relativt homogen närmsta släkt vad gällde storlek så var det inte svårt att se var denna avvikande storlek kom ifrån den kom från Urbino som låg 4 generationer bak i stamtavlan. Så ett sto på 175 som tidigare gett stort fick med en hingst på 168 en avkomma på 158cm
Just nu har jag en unghingst som plockat upp storleken från sin morfarsfar (den enda som är så stor på de närmst 4 generationerna) och är större än både mamma och pappa.