Livrädd!

[wingil]

Nu kommer den när som och är livrädd. Peptalk tack.. säg massa positivt bra och lugnande om förlossningar tack!

 

[Rotterö]

Sv: Livrädd!

Ta det lugt. Va dig själv. Stessa inte uppdig i o nödan. Det blir värre om du spänner dig så.
Det är så mång duktiga dit du skall där får du den hjälp du behöver.
Tänk bara på att det kommer något underbart när detta är över.
Jag vet jag har 4 st.
lycka till

 

[mimus]

Sv: Livrädd!

wingil!!

Slappna av och andas och lita på dig själv!!
Du fixar detta.
Jag håller tummarna.
Och du, stanna kvar på BB så länge du bara får!

Lycka till

 

[Tokmaja]

Sv: Livrädd!

Slappna av. (lättare sagt än gjort jag VEEET :smirk: )
Även om du inte vet vad som ska hända så vet din kropp det!
Lyssna på kroppen och fokusera på BARNET! Förlossningen är inte det stora målet, utan barnet är ju det, så under förlossningen, tänk dig hela tiden att du har barnet hos dig och att du SNART ska få träffa honom/henne!!!

 

[oz_joj]

Sv: Livrädd!

fokusera fokusera fokusera så blir det lättare under förlossningen

det finns bra smärtstillande

personalen är experter

 

[Jossan]

Sv: Livrädd!

Fundera på hur du vill ha det och förmedla det i god tid innan till personalen, t.ex genom ett brev du har med dig till förlossningen.

Sen kan ju vad som helst hända i alla fall, men det fick i alla fall mig att känna mig tryggare och mer förberedd, inte bara för att personalen skulle få veta hur jag kände, utan också för att jag själv blev mer insatt och fick tänka till om mina känslor runt förlossningen och de olika stadierna.

Försök ta det lugnt, det är oftast inte så illa som man har hört. Och som alla säger, det går över så fort!

Utnyttja smärtlindringen om du känner att du behöver det, var TYDLIG med vad du vill ha, och prata ihjäl dig med människor runt omkring dig, så att du inte går omkring och bär på en massa frågor och funderingar!


LYCKA TILL!!!



Jossan

 

[Jamtland]

Sv: Livrädd!

Slappna av och andas så ordnar det sig!

Jenny

 

[ulda]

Sv: Livrädd!

Om du är livrädd nu så kommer du nog tycka att det går enklare än du trott... Det är nog värre att tro att det blir lätt....

 

[Blixtra]

Sv: Livrädd!

Det kommer att gå bra!! Så fort underverket är ute så slutar det att göra ont! När det är som värst, tänk att det inte är någon som försöker mörda dig innifrån, utan att det är ditt älskade barn som vill ut till dig.

Be om hjälp, BM är där för dig och ditt barn. Be om andningshjälp så har du något att koncentrera dig på. Jag hade en tuff förlossning och var rädd innan, men det gick trots allt jättebra, och fem minuter efter så minns jag knappt smärtan.

Tänk på något annat nu och vila upp dig. Visualisera din bebis hos dig och andas.

Du kommer att lyckas jättebra!

 

[wingil]

Sv: Livrädd!

Är bara såååå rädd för inte fått nån info om hur förlossningar går till, gått såna där konstiga kurser ingenting.. så vet inte ens fan hur det går till har ju missat allt pga allt strul i livet

hur fan krystar man? hur andas man? hur.. eeeeek

 

[Blixtra]

Sv: Livrädd!

Är bara såååå rädd för inte fått nån info om hur förlossningar går till, gått såna där konstiga kurser ingenting.. så vet inte ens fan hur det går till har ju missat allt pga allt strul i livet

hur fan krystar man? hur andas man? hur.. eeeeek

Krytsar gör kroppen själv, du hjälper bara till ungefär som om du är HÅÅÅRD i magen. Andas in genom näsan och ut genom munnen, i början djupa andetag, när smärtan ökar kan du andas lite ytligare. BM hjälper dig, jag lovar!! Berätta att du är rädd. Din kropp vet vad du ska göra.

http://www.growingpeople.se/templates_GP/GP_page.asp?id=3951

 

[ainasoja]

Sv: Livrädd!

Är bara såååå rädd för inte fått nån info om hur förlossningar går till, gått såna där konstiga kurser ingenting.. så vet inte ens fan hur det går till har ju missat allt pga allt strul i livet

hur fan krystar man? hur andas man? hur.. eeeeek

Ähh det var ingen som lärde mig heller hur man föder barn och det gick som en dans på taggiga rosor Nejdå skämt åsido, jag klarade mig utmärkt, du har ju hjälp hela vägen och tänk på vilket underbart knytte som kommer ut

 

[ulda]

Sv: Livrädd!

Kan du inte be din barnmorska om en snabbkurs?! Annars tycket jag att förlossningspersonalen som var på plats var jättebra att förklara hur man gör saker - det är lätt att glömma sånt man hört på föräldrautbildning i alla fall. Men läs på om smärtlindringsmetoder i förväg, det kan vara bra att känna till rena fakta. Hur man reagerar i förlossningssituationen är nog mycket svårare att sätta sig in i i förväg.

 

[Tokmaja]

Sv: Livrädd!

Kroppen vet hur du gör när du krystar! Inga problem, lyssna på kroppen och försök att slappna av så kommer det att gå toppen!

 

[emci]

Sv: Livrädd!

Du behöver inte oroa dig över förlossningen, det gör lite ont och sen är det över och du har en liten ny människa att bekanta dig med och ta hand om!
Jag resonerade så att personalen på förlossningen vet vad de gör så jag lämnade över allt till dem. Jag bara var där och levererade liksom. De sa till mig vad och när jag skulle göra allt och stöttade och hjälpte till! Allt gick hur bra som helst och det gjorde inte så ont som jag trodde det skulle göra, använde bara lustggas som bedövning när värkarna var som värst innan själva förlossningen!
Fösök att tänka på annat och oroa dig inte för det kommer gå så bra som bara den!
Många vill ju ta reda på så mycket som möjligt vad som ska hända mm före och under förlossningen. Men jag gjorde tvärtom, jag ville inte ha reda på så mycket. jag visste ungefär i vilken ordning allt skulle ske men ville inte gå in på detaljer. Jag tyckte det var bättre att inte veta så mycket och sen låta förlossningspersonalen guida mig istället!
Detta funkade bra för mig!

 

[ulda]

Sv: Livrädd!

För mig kändes det inte som att krystningarna kom av sig själv. Ursäkta det oaptitliga ordvalet, men min förlossningsbarnmorska sa att man skulle kännas sig bajsnödig, så jag sa till när jag kände så och sen var det bara att hålla andan och trycka. Tyckte krystvärkarna inte var så farliga, då visste man ju att det var kort tid kvar (sen att det inte funkade och det blev kejsarsnitt är en helt annan historia - och för övrigt tyckte jag bara att kejsarsnitt enbart var positivt så det är inte heller nåt att bli rädd för).

 

[oz_joj]

Sv: Livrädd!

Jag kände som du och resonerade likadant. Litade också på personalen och klarade mig på (mycket) lustgas (men kände ändå att jag hade kontroll) och en akupunkturnål.

Krysta hade jag ingen aning om hur man skulle göra men de beskrev och det blev rätt.

En sak som förvånade mig var att värkarna trodde jag skulle kännas i magen men det var ju mer ryggen-baken. Jag kände mig jättebajsnödig länge men det hade ingen sagt att man skulle göra.

 

[Sweet Chili]

Sv: Livrädd!

Är bara såååå rädd för inte fått nån info om hur förlossningar går till, gått såna där konstiga kurser ingenting.. så vet inte ens fan hur det går till har ju missat allt pga allt strul i livet

hur fan krystar man? hur andas man? hur.. eeeeek

Ta det lugnt! Jag hade inte läst en enda bok eller tränat någon andningsteknik. Det fixar kroppen själv. Fött barn har man gjort i alla tider, och det utan hjälp av en massa kurser, böcker, andningstekniker och annat. Lyssna och lita på Din kropp, den vet hur den ska hantera Ditt barns ankomst.

Jag hade en underbar förlossning och barnmorskan gav bara beröm, då jag lyssnade på min kropp. Den talade om exakt hur man skulle göra. Helt otroligt! Jag som bara fnys på näsan åt dem som sa att kroppen tog över på förlossningen. Men det var verkligen så...

Stort lycka till och tänk på att Du får den bästa belöningen i världen!!

 

[AnnaKarinA]

Sv: Livrädd!

Det där fixar du, lätt som en plätt! Det ordnar sig, ska du se!!! *hejarklack*

 

[Sleepy]

Sv: Livrädd!

Vet du... det är det finaste o underbaraste som finns att föda barn... Den lille bebisen man burit så länge o väntat på... får man äntligen upp i famnen o kan krama ordentligt o pussa på...åh, det är så underbart att bli mamma..!
Det sköter sig självt; bara lugn o fin, o personalen på BB är underbara o kompetenta. Värkarna känns i svanken, långt ner. Då trycker man på o använder kraften som värken ger till att putta ut bebisen lite till, sen pustar man ut emellanåt. Det går finfint. Jag stod på knä när jag fick mina två... då kunde jag ta emot dem själv o få upp dem i famnen...
Åh, det är underbart. Lyckat till nu.