Efter att ha tvingats ta bort vår älskade C-ponny på grund av cushings och i samband med det kronisk fång ,som aldrig gav sej ,har vi då fått en ny älskad vän att ta hand om.
Problemet är att vi ältar varje dag hur vi bäst ska skydda den nya ponnyn från att bli sjuk eller skadad på något vis.
Ju mera man läser och informerar sej ju värre blir det!
Har ju ändå haft hästar i tjugo år och ridit i stort sett hela mitt liv men,farorna verkar så oändligt mycket flera och värre nu.
Helst av allt skulle jag vilja linda in hela hästen i bomull och stalla upp honom för gott men naturligtvis gör jag inte det.
Ponnysarna går nu i sandhage med ett fåtal grässtrå i för att inte få för mycket gräs så att de inte ska få fång.De hålls inne på natten och tas ut senare på dagen för att inte beta fruset gräs som kan ge fång.
De vägs varje vecka så de inte blir för tjocka.De får inte pelleterat kraftfoder. De äter foderjäst så magen hålls i trim.Vi har slutat ge hösilage för att jag inbillar mej att det verkar ha ett samband med ökad fångförekomst här på Öland.
Jag är dessutom livrädd varje gång de smågnabbas att någon av dem ska få sej en känga,är rädd att de ska snubbla eller trampa ner i någon kaninhåla ute på alvaret.
Igår började min man prata om att "tänk om de får sandkolik nu när de går bara på sand,kanske borde vi släppa ut dem i gräshage istället......"
Hur sjutton ska man komma över den här oron över att hästarna ska bli sjuka på något vis,man kan ju inte skydda dem mot allt???
Problemet är att vi ältar varje dag hur vi bäst ska skydda den nya ponnyn från att bli sjuk eller skadad på något vis.
Ju mera man läser och informerar sej ju värre blir det!
Har ju ändå haft hästar i tjugo år och ridit i stort sett hela mitt liv men,farorna verkar så oändligt mycket flera och värre nu.
Helst av allt skulle jag vilja linda in hela hästen i bomull och stalla upp honom för gott men naturligtvis gör jag inte det.
Ponnysarna går nu i sandhage med ett fåtal grässtrå i för att inte få för mycket gräs så att de inte ska få fång.De hålls inne på natten och tas ut senare på dagen för att inte beta fruset gräs som kan ge fång.
De vägs varje vecka så de inte blir för tjocka.De får inte pelleterat kraftfoder. De äter foderjäst så magen hålls i trim.Vi har slutat ge hösilage för att jag inbillar mej att det verkar ha ett samband med ökad fångförekomst här på Öland.
Jag är dessutom livrädd varje gång de smågnabbas att någon av dem ska få sej en känga,är rädd att de ska snubbla eller trampa ner i någon kaninhåla ute på alvaret.
Igår började min man prata om att "tänk om de får sandkolik nu när de går bara på sand,kanske borde vi släppa ut dem i gräshage istället......"
Hur sjutton ska man komma över den här oron över att hästarna ska bli sjuka på något vis,man kan ju inte skydda dem mot allt???