Livmoderinflammation

sovomduvågar

Trådstartare
Ligger här sömnlös och vakar över min lilla prinsessa.
I torsdags märkte jag att hon slickade sig mycket och såg då att hon hade en grön/gul flytning, ringde jourhavande veterinär i PANIK. Veterinären rådde mig att avvakta eftersom hon inte har försämrat allmäntillstånd, ingen feber samt äter, leker, dricker och kissar som vanligt.
Under helgen har hon endast tvättat sig mer, men inga andra symtom.
Nu ikväll när vi skulle lägga oss så ser jag att hon har ytterligare en såndär flytning som nästan ser ut som en snorloska. Ringer såklart jourhavande veterinär i panik igen. Fick rådet att ringa tillbaks imorgon då hon är i så pass bra allmäntillstånd och fortfarande ingen feber. Troligtvis en öppen livmoderinflammation sa veterinären.

VARFÖR ska sånt här alltid ske under storhelger eller nätter när det finns begränsat med veterinärtider?
Ligger som sagt helt klarvaken och bara väntar på att det ska bli morgon så jag kan ringa dom igen för jag har ju hört att det snabbt kan bli akut med livmoderinflammation. Det var dessutom inte säkert vi behövde åka in imorgon beroende på hur hon mår utan kanske till och med vänta till på tisdags. Jag kommer få magsår om jag ska vänta tills tisdag.

På detta kan jag även tillägga att vi var inne akut för 1,5 vecka sedan då hon fått pankreatit. Då röntgade man magen och jag tror och hoppas att man där hade sett om det var inflammation på gång redan då.

Är det någon vars vovve som också haft stark misstanke om livmoderinflammation som också fått vänta några dagar på att få komma in?
Hade detta vart en vanlig vecka så hade vi ju redan vart inne för längesedan antagligen :(
 
Kan tillägga att detta är enda jourhavande veterinären vi har inom 1 timmes bilfärd, den som ligger näst längst bort (typ 1,5 timme) har vi bojkottat då dom har otroligt dåligt rykte och haft ihjäl/skadat fler djur än vad som borde va möjligt så dit åker vi inte :I
 
Ring till din närmsta veterinär och fråga om de kommer ta emot er ifall ni åker in. Nu har jag ju inte hört ert samtal, men ibland har jag fått höra "Ni kan säkert avvakta någon dag, men kommer ni in är det klart att vi kollar på hunden, du får dock räkna med en del väntetid".
 
Ring till din närmsta veterinär och fråga om de kommer ta emot er ifall ni åker in. Nu har jag ju inte hört ert samtal, men ibland har jag fått höra "Ni kan säkert avvakta någon dag, men kommer ni in är det klart att vi kollar på hunden, du får dock räkna med en del väntetid".
Ska ringa dom nu och ligga på, kommer dra en vit lögn och säga att jag tycker hon mår sämre för känns inte rimligt att avvakta längre när man vet hur dödligt livmoderinflammation är :I
 
Ska ringa dom nu och ligga på, kommer dra en vit lögn och säga att jag tycker hon mår sämre för känns inte rimligt att avvakta längre när man vet hur dödligt livmoderinflammation är :I
Nu har jag, som tur är, inte själv haft tik med PYO (däremot en som fick vätska i livmodern som de misstänkte skulle utvecklas till PYO, så hon kastrerades ändå), men det verkar ju dessutom som att det ibland är så att man inte märker något förrän det är för sent att göra något.

För några månader sedan var det en bekant till mig som åkte in till veterinär för att de misstänkte PYO. Hunden beskrevs ungefär som du beskriver din hund och veterinären tyckte att de kunde avvakta. När de väl kom in så blev veterinären chockad över att hunden inte var mer påverkad just för att det var så illa med allt.

Håller tummarna för att allt går bra för din vovve.
 
Ligger här sömnlös och vakar över min lilla prinsessa.
I torsdags märkte jag att hon slickade sig mycket och såg då att hon hade en grön/gul flytning, ringde jourhavande veterinär i PANIK. Veterinären rådde mig att avvakta eftersom hon inte har försämrat allmäntillstånd, ingen feber samt äter, leker, dricker och kissar som vanligt.
Under helgen har hon endast tvättat sig mer, men inga andra symtom.
Nu ikväll när vi skulle lägga oss så ser jag att hon har ytterligare en såndär flytning som nästan ser ut som en snorloska. Ringer såklart jourhavande veterinär i panik igen. Fick rådet att ringa tillbaks imorgon då hon är i så pass bra allmäntillstånd och fortfarande ingen feber. Troligtvis en öppen livmoderinflammation sa veterinären.

VARFÖR ska sånt här alltid ske under storhelger eller nätter när det finns begränsat med veterinärtider?
Ligger som sagt helt klarvaken och bara väntar på att det ska bli morgon så jag kan ringa dom igen för jag har ju hört att det snabbt kan bli akut med livmoderinflammation. Det var dessutom inte säkert vi behövde åka in imorgon beroende på hur hon mår utan kanske till och med vänta till på tisdags. Jag kommer få magsår om jag ska vänta tills tisdag.

På detta kan jag även tillägga att vi var inne akut för 1,5 vecka sedan då hon fått pankreatit. Då röntgade man magen och jag tror och hoppas att man där hade sett om det var inflammation på gång redan då.

Är det någon vars vovve som också haft stark misstanke om livmoderinflammation som också fått vänta några dagar på att få komma in?
Hade detta vart en vanlig vecka så hade vi ju redan vart inne för längesedan antagligen :(
Vi åkte in med vår hund för några år sedan, hon hade feber till och från och på UL såg man vätska i livmodern. Veterinären ville avvakta eftersom hon sa att försäkringsbolaget inte skulle betala. Urinprovet visade att hon hade högt pH så vet ordinerade c vitamin varje kväll. Hunden fick ta det lugnt och äta c vitamin och hon blev bra. Det verkar som att man är mer restriktiva med operation än tidigare.
 
Jag bokade en vanlig veterinärtid pga att min tik kissade enormt mycket. Helt opåverkat allmäntillstånd utöver kissandet förutom att hon inte ville ”sitta fint”. Hennes livmoder var 5cm och hos veterinären hade hon 39,5°C (feberfri hemma) så hon blev opererad på kvällen för veterinären trodde inte hon skulle överleva natten.
 
Var in till veterinären (som för övrigt var helt fantastisk) idag för ultraljud och provtagning. Precis som jag misstänkte var det en livmoderinflammation. Livmoderhalsen var väldigt förstorad men livmodern var bara ytterst lite förstorad på grund av att det är en öppen och skiten kommer ut i form av flytningarna.
Proverna såg jättefina ut så vi fick åka hem med en planerad operationstid imorgon. Det känns mycket tryggare på något sätt. Dom sa att jag hade upptäckt detta i väldigt bra tid och att jag gjort helt rätt.
Hunden är fortfarande lika pigg och glad så är väldigt svårt att förstå att hon har en livshotande sjukdom.

Så glad att jag litade på min magkänsla. Dom kan ha livmoderinflammation och ha flytningar som enda symtom.
Jag tog detta på allvar tack vare att jag såg en bild av flytningen på ett annat forum där hunden också fick konstaterad livmoderinflammation trots pigg, glad och utan feber. Tänker att jag bifogar bilden på min hunds flytning ifall någon läser detta en vacker dag med samma problem.
 

Bifogade filer

  • IMG_3314.webp
    IMG_3314.webp
    36,9 KB · Visningar: 89
Tusen tack för alla era kommentarer❤️ Jag känner mig lite ledsen över att hon kommer bli av med ett organ imorgon även fast jag vet att det är för det bästa. Hon har ganska jobbiga löp som alltid lett till skendräktighet så det kommer nog bli skönt för henne att slippa(får intala mig det iaf). Detta har varit min stora skräck och har vart orolig över att hon ska åka på detta ett antal gånger, så tur i oturen att hon fick en livmoderinflammation med så pass ”snällt förlopp”. Nu kommer jag ju inte behöva oroa mig att hon ska få det mer iaf 🥲
 
Jag kastrerade min tik (planerat) redan när hon var 5,5 månader gammal. Strikt koppelpromenad i två veckor. Inget bad i sjöar/hav förrän såret var helt läkt.

Allt har gått jättebra för min tik. Märker ingen förändring på henne före/efter. Inga problem eller konstigheter överhuvudtaget.

Kommer alla gånger att kastrera nästa tik också (många år till dess, hoppas jag. Min nuvarande tik hoppas jag ha kvar 13-14 år till).
 
Jag kastrerade min tik (planerat) redan när hon var 5,5 månader gammal. Strikt koppelpromenad i två veckor. Inget bad i sjöar/hav förrän såret var helt läkt.

Allt har gått jättebra för min tik. Märker ingen förändring på henne före/efter. Inga problem eller konstigheter överhuvudtaget.

Kommer alla gånger att kastrera nästa tik också (många år till dess, hoppas jag. Min nuvarande tik hoppas jag ha kvar 13-14 år till).
Tack snälla, detta var precis vad jag behövde höra❤️
 
Jag kastrerade min tik (planerat) redan när hon var 5,5 månader gammal. Strikt koppelpromenad i två veckor. Inget bad i sjöar/hav förrän såret var helt läkt.

Allt har gått jättebra för min tik. Märker ingen förändring på henne före/efter. Inga problem eller konstigheter överhuvudtaget.

Kommer alla gånger att kastrera nästa tik också (många år till dess, hoppas jag. Min nuvarande tik hoppas jag ha kvar 13-14 år till).
Oj då är ju hunden fortfarande en valp i mina ögon. Varför op så ung? Vad är vinsterna?
 
Oj då är ju hunden fortfarande en valp i mina ögon. Varför op så ung? Vad är vinsterna?
Jag vet att det råder delade åsikter om detta och vill egentligen inte diskutera sakfrågan. Det finns olika åsikter om kastrering och var och en gör vad han/hon tycker är bäst.

I mitt fall pratade jag med både veterinären och uppfödaren. Båda sa att det är bäst att kastrera innan första löpet. Hade det varit en större ras hade jag eventuellt väntat längre, men min är dvärgpudel och har inte växt mycket sedan 5,5 månaders ålder.

För min hund var operationen totalt okomplicerad. Lämnade in vid 8.00. Hämtade strax efter lunch. Tog det extremt lugnt dag 1 och 2. Lät hunden helt och hållet bestämma själv var hon ville gå och var extremt uppmärksam på om hon visade minsta tecken på smärta.

Hon fick metacam en vecka. Vi tog bara korta promenader så länge hon gick på metacam. Redan vecka 2 tog vi längre koppelpromenader och vecka tre fick hon börja gå lös i skogen. Vecka 4 ar vi uppe i samma mängd promenader som innan operationen.

Det viktigaste är att inte hunden hoppar och skuttar de första två veckorna. Lyft upp i säng/soffa, inga trappor och promenader på jämn mark. Om hunden är helt smärtfri vecka två kan man rucka lite på regeln ”inte hoppa och studsa”.
 
Min äldsta hund fick pyo i höstas, precis när hon skulle fylla 11 år. Hon hade kissat oftare de senaste dagarna, och sedan måndag morgon såg jag lite flytningar. Ingen annan skillnad i allmäntillståndet. Jag fick tid samma dag att åka in till stora kliniken, för att ta prover för att kolla för säkerhets skull, och det verkade som om hon hade urinvägsinfektion och livmoderinflammation. Trots att hon verkade må okej hade hon väldigt hög snabbsänka. Operation rekommenderas, och vi bokade en tid till dagen efter (det fanns som alternativ samma kväll, men skulle blivit dyrare då och det var ju inte akutakut) och hon fick följa med hem under kvällen/natten. Veterinären jag lämnade in henne till på morgonen inför operationen (inte samma som dagen innan) var först lite förvånad över att hon fått stanna hemma under natten utifrån hur dålig hennes sänka varit, men hon förstod det sen när hon träffade hunden (som verkade pigg och glad).

Så allmänt väldigt lite symptom, men hon mådde troligtvis ändå ganska dåligt - hon bara visar inte det särskilt tydligt.

Operationen gick bra, och allt läkte som det skulle utan problem. Än så länge ingen förändring i hunden i beteende, päls (labradorpäls) eller liknande, annat än att hon nu får mindre mängd foder för att hålla sig i samma form som tidigare.
 
Min äldsta hund fick pyo i höstas, precis när hon skulle fylla 11 år. Hon hade kissat oftare de senaste dagarna, och sedan måndag morgon såg jag lite flytningar. Ingen annan skillnad i allmäntillståndet. Jag fick tid samma dag att åka in till stora kliniken, för att ta prover för att kolla för säkerhets skull, och det verkade som om hon hade urinvägsinfektion och livmoderinflammation. Trots att hon verkade må okej hade hon väldigt hög snabbsänka. Operation rekommenderas, och vi bokade en tid till dagen efter (det fanns som alternativ samma kväll, men skulle blivit dyrare då och det var ju inte akutakut) och hon fick följa med hem under kvällen/natten. Veterinären jag lämnade in henne till på morgonen inför operationen (inte samma som dagen innan) var först lite förvånad över att hon fått stanna hemma under natten utifrån hur dålig hennes sänka varit, men hon förstod det sen när hon träffade hunden (som verkade pigg och glad).

Så allmänt väldigt lite symptom, men hon mådde troligtvis ändå ganska dåligt - hon bara visar inte det särskilt tydligt.

Operationen gick bra, och allt läkte som det skulle utan problem. Än så länge ingen förändring i hunden i beteende, päls (labradorpäls) eller liknande, annat än att hon nu får mindre mängd foder för att hålla sig i samma form som tidigare.
Tack snälla du för att du delar med dig, behöver verkligen läsa alla solskenshistorier jag kan. Paniken börjat krypa sig på men vet att jag inte har något annat val än att operera ❤️
 
Tack snälla du för att du delar med dig, behöver verkligen läsa alla solskenshistorier jag kan. Paniken börjat krypa sig på men vet att jag inte har något annat val än att operera ❤️
Nu minns jag inte hur gammal min tik var när hon kastrerades, men hon bör ha varit 9 år? Hon hade då redan opererats flera gånger på kort tid, det blev 4 operationer på ett halvår pga olika skador (bland annat en skallfraktur...).

Trots detta blev det helt okomplicerat med kastrationen. Hon läkte precis som man hoppats, det var lite rött vid stygnen när de togs men det gick över snabbt när stygnen (rejäla klamrar) väl var borta. Personlighetsmässigt var hon precis som alltid innan. Pälsen blev sämre och hon fick lättare att gå upp i vikt. Jag upplevde också att hon fick svårare att hålla muskler och bra kondition men just det sistnämnda kan också ha att göra med att hon ändå var hyfsat gammal och varit med om mycket. Inget jag skulle göra utan anledning, men inte heller något jag skulle vara rädd för att göra igen om det behövdes.

Så otroligt skönt att du fick henne undersökt osv ändå! Hoppas allt går bra med operationen :heart:
 
Nu är hon opererad! Har precis hämtat hem henne. Arg som ett bi är hon så fick bära henne i bädden in från bilen så hon inte skulle bita mig(hon har lite agressionsproblem till och från annars också😂🙄)
Men det är lite jobbigt att man lämnar in en jätte glad pussig pigg tjej och får tillbaka ett argt vrak 🥲

Operationen hade gått jätte bra, hon har kissat och bajsat efteråt. Nu står hon bara i köket, tror att hon vill ha mat men får vänta en liten stund till tänker jag.

Så tacksam över dessa fantastiska veterinärer som gör så mycket för våra älsklingar. Nu är jag iaf ledig i två dagar och har hundvakt på fredag så kommer kunna hålla koll på henne dessutom🙏🏻❤️
 

Liknande trådar

Hundhälsa Hej! Ber om ursäkt för långt text! 😓 Min 9-åriga lilla tik Nova har på 4 månader nu haft 3 tillfällen då hon inte mått bra, ingen...
Svar
4
· Visningar
752
Senast: WildWilma
·
Hästvård God kväll! Sitter just nu och vakar över sjuk häst och tänkte höra om någon varit med om något liknande. Ena hästen sväljer inte sin... 2
Svar
27
· Visningar
2 558
Senast: Zetly
·
Hundhälsa Förlåt för en brutalt lång text Våra två tikar har precis löpt(dom är extremt synkade och löper typ exakt samtidigt). Sedan löpet har...
Svar
4
· Visningar
1 808
Hundhälsa Så kortfattat som det är möjligt: Tiken fick livmodersinflammation. Livmodern hade varit sluten men började till sist blöda. Den vägde... 2
Svar
23
· Visningar
5 863
Senast: Viva
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kastrering av tik - erfarenheter?
  • Uppdateringstråd 31
  • Kattbilder #10

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp