Elin_B
Trådstartare
Hejsan!
Tycker detta är ett himlans bra sätt att skapa kontakter och hitta alternativa lösningar ville bara säga det...
Ponnyn jag rider är 6 år gammal i år, och pigg och glad som unghästar skall vara.
Han rids och utbildas men kan inte spec mycket. Han är väldigt unghästvinglig och snarare som en 4-åring än som en 6-åring på utb. nivå.
Problemet jag har, är kanske inte så allvarligt, men jag undrar ändå om det finns fler i samma sits.
Han 'är som sagt pigg och även busig, och i galoppen blir det mycket glädjeskutt, främst i hoppning och skogsritter. Jag tycker det är jättehärligt med levnadsglada hästar, det lilla problemet är att det börjar bli riktiga grejer nu.
Förut var han ganska tanig och muskelfattig och efter några små hopp av lycka var han helt slut, men allt eftersom musklerna byggdes bler det värre och värre bockar. Nuförtiden har jag väldigt svårt att sitta kvar när han busar och det är OFTA. Det är inte längre några söta bussprång utan riktiga rodeoserier. Det är bara en tidsfråga innan jag åker i backen.
Jag vill ju inte bli arg på en ung och levnadsglad häst som tycker skogsbus är toppen, men han gör dessa grejer även i ridhusen.
Vi tränar programridning ibland och just i galoppfattningarna gör han ofta något bus, som att sticka över hela ridhuset och göra luftkonster på vägen. Man får inga höga poäng på de fattningarna...
På vår första tävling blev han helt vild på framridningen. Så fort det gick förbi en hund eller någon fattade galopp på utsidan stack han. Han blev så exalterad att jag inte fick någon ordentlig framridning.
Jag red hans mamma tidigare och det var likadant med henne. Nu är hon såld, men på slutet var hon riktigt lat, och ute i skogen var hon en mardröm. Hon gjorde riktiga "jag-ska-nog-se-till-att-du-flyger-av-grejer". Tillslut vågade ingen rida ut på henne till följd av att hon bara blev värre av att inte få komma ut och göra av med energi.
Som sagt är det ju härligt med glada hästar, men det vore trevligt om han kunde jobba och skärpa till sig när det krävs. Ute i skogen får han ju gärna busa så länge det inte blir för mycket.
En gång när vi hoppade terräng så tränade vi linjer. Vi hoppade först ett litet björkrishinder och därefter ca 5 galoppsprång och en bank uppför. Han bockade och hoppade jämfota så mycket däremellan att vi kom helt fel på banken. Hästen snubblade på kanten och slirade på mage en bra bit. Lyckligtvis klarade vi oss båda bra bortsett från lite skrapsår på hans knän, men det där kan ju bli farligt.
Någon som har liknande?
Han är i övrig väldigt duktig och jobbar fint, men får sina ryck ibland.
Går det över med åren eller finns det något att göra? man kan ju inte gärna bli arg, men kanske träna galoppfattningar eller något?
Tycker detta är ett himlans bra sätt att skapa kontakter och hitta alternativa lösningar ville bara säga det...
Ponnyn jag rider är 6 år gammal i år, och pigg och glad som unghästar skall vara.
Han rids och utbildas men kan inte spec mycket. Han är väldigt unghästvinglig och snarare som en 4-åring än som en 6-åring på utb. nivå.
Problemet jag har, är kanske inte så allvarligt, men jag undrar ändå om det finns fler i samma sits.
Han 'är som sagt pigg och även busig, och i galoppen blir det mycket glädjeskutt, främst i hoppning och skogsritter. Jag tycker det är jättehärligt med levnadsglada hästar, det lilla problemet är att det börjar bli riktiga grejer nu.
Förut var han ganska tanig och muskelfattig och efter några små hopp av lycka var han helt slut, men allt eftersom musklerna byggdes bler det värre och värre bockar. Nuförtiden har jag väldigt svårt att sitta kvar när han busar och det är OFTA. Det är inte längre några söta bussprång utan riktiga rodeoserier. Det är bara en tidsfråga innan jag åker i backen.
Jag vill ju inte bli arg på en ung och levnadsglad häst som tycker skogsbus är toppen, men han gör dessa grejer även i ridhusen.
Vi tränar programridning ibland och just i galoppfattningarna gör han ofta något bus, som att sticka över hela ridhuset och göra luftkonster på vägen. Man får inga höga poäng på de fattningarna...
På vår första tävling blev han helt vild på framridningen. Så fort det gick förbi en hund eller någon fattade galopp på utsidan stack han. Han blev så exalterad att jag inte fick någon ordentlig framridning.
Jag red hans mamma tidigare och det var likadant med henne. Nu är hon såld, men på slutet var hon riktigt lat, och ute i skogen var hon en mardröm. Hon gjorde riktiga "jag-ska-nog-se-till-att-du-flyger-av-grejer". Tillslut vågade ingen rida ut på henne till följd av att hon bara blev värre av att inte få komma ut och göra av med energi.
Som sagt är det ju härligt med glada hästar, men det vore trevligt om han kunde jobba och skärpa till sig när det krävs. Ute i skogen får han ju gärna busa så länge det inte blir för mycket.
En gång när vi hoppade terräng så tränade vi linjer. Vi hoppade först ett litet björkrishinder och därefter ca 5 galoppsprång och en bank uppför. Han bockade och hoppade jämfota så mycket däremellan att vi kom helt fel på banken. Hästen snubblade på kanten och slirade på mage en bra bit. Lyckligtvis klarade vi oss båda bra bortsett från lite skrapsår på hans knän, men det där kan ju bli farligt.
Någon som har liknande?
Han är i övrig väldigt duktig och jobbar fint, men får sina ryck ibland.
Går det över med åren eller finns det något att göra? man kan ju inte gärna bli arg, men kanske träna galoppfattningar eller något?