Kroniskt sur häst

[Zkold]

Jag skulle gärna vilja ha svar och se en lösning på min häst. Hon är ett sto, 4 år, rids och hanteras konternueligt.

Hon är kroniskt sur, speciellt mot vissa personer. Jag kan stå och mysa med henne, klappa henne och sådär och då är hon helt underbar. Men jag litar inte på henne och speciellt inte med andra personer i närheten.
Hon har faktiskt sparkat mig flera gånger, nafsat i luften och huggt mot folk.

Hon är kontrollerad av vet, equiterapeut och sadelutprovare och vi har konstaterat att hon inte gör det av en anledning av smärta.

Jag har lite smått ont i magen när jag har henne uppbunden och personerna i stallet går förbi henne och gör sina sysslor då hon ofta lägger bak öron, nafsar eller i värsta fall, vill sparkas. Nu har hon dock inte sparkats på länge men hon lägger bak öronen jämt. Mot mig gör hon det när jag vänder ryggen mot hennes huvud.

Hon har lätt sadeltvång, hon tycker sadeln är ok på ryggen men hugger när jag spänner gjorden, en gång blev min sambo offer som stod precis framför henne när jag spände gjorden.

Hon är väldigt känslig, det är konstaterat. Men jag vill sluta känna obehag när jag befinner mig i närheten av att kunna få en spark. Jag är hypernervös när hovslagaren skor henne och nu våndas jag över tanken att jag nog behöver göra mer än en halvklippning på henne i år, förra året fick jag en spark och då klippte jag bara hals och en del av sidan på henne.

Jag är mjuk i mitt sätt att hantera henne, men ibland känner jag att jag måste ryta i då hon beter sig totalt oacceptabelt.

Jag avskyr då man säger att hon är ouppfostrad då jag aldrig har haft problem med fostran av mina djur tidigare, alltid haft hästar som står lösa i stallgång, backar när jag vill, där man kan i princip stå och dansa bakom utan ett öra rör sig.

Hon kanske är ouppfostrad, jag vet inte, men jag tycker det är ett sådant fult ord till någon som lägger sin själ i att fostra sitt djur bara.

Kan gå in i boxen och klappa på henne och flytta henne så som jag vill att hon ska flyttas och så kan hon en annan dag inte vilja bli hanterad alls på det sättet och speciellt inte av någon annan.

Kan tillägga att hon är supertrevlig att rida och har inte några som helst problem där.

Tips mottages då jag är ganska desperat och trött på att hon ska bli kallad för ouppfostrad. Hon är en sån fantastisk och underbar häst egentligen!

 

[EmmaW]

Får hon tillräckligt med grovfoder?
Humör och sadeltvång...hur är det med magnesium i foderstaten?

 

[Zkold]

Hon får 9 kg hösilage nu, går fortfarande på en del gräs. Kraftfoder som hon får just nu är lusern, havre, kraffts mineraler och foderjäst.

 

[AliceZeta]

Trivs hon i stallet där hon står, är det ett stort stall?

Jag tycker det låter som om hästen är otrygg bland människor eftersom hon reagerar mest när främmande är i närheten.
Hon känner att hon behöver försvara sig och hålla undan människor.
Då hjälper det inte att du ryter till henne om hon gör fel, det ökar bara hennes otrygghet.

Hur länge har du haft henne?

Jag tror att stoet behöver lugn och ro runt sig, så få människor runt henne som möjligt.
Bara lära känna och få förtroende för dig.

Detta är bara gissningar utifrån ditt inlägg, det är näst intill omöjligt att säga på nätet vad tjurigheten beror på.
Det bästa är om du skaffar hjälp av ett proffs innan någon blir skadad.

 

[Dandylinn]

Hon har lätt sadeltvång

Du tror inte att en stor del i svaret finns här? Aggressivt beteende har ju inget att göra med att den är på dåligt humör/sur bara..Den känner att den måste försvara sig pga något.

I övrigt, se till att inte ha hästen på gången utan hantera den i boxen enbart. Om det vill sig illa och den sparkar till någon som passerar är det otroligt onödigt att den stod där. Hästar som inte kan uppföra sig ska inte stå där andra människor passerar.

Jag hade nog tagit hjälp, ev bytt miljö etc. Annars har jag nog inget att tillägga då jag tyvärr bara har dåliga erf från sadeltvång (hästar man slutat rida helt), men tänk på säkerheten och utsätt inte andra för fara.

 

[tuaphua]

Jag skulle gärna vilja ha svar och se en lösning på min häst. Hon är ett sto, 4 år, rids och hanteras konternueligt.

Hon är kroniskt sur, speciellt mot vissa personer. Jag kan stå och mysa med henne, klappa henne och sådär och då är hon helt underbar. Men jag litar inte på henne och speciellt inte med andra personer i närheten.
Hon har faktiskt sparkat mig flera gånger, nafsat i luften och huggt mot folk.

Hon är kontrollerad av vet, equiterapeut och sadelutprovare och vi har konstaterat att hon inte gör det av en anledning av smärta.

Jag har lite smått ont i magen när jag har henne uppbunden och personerna i stallet går förbi henne och gör sina sysslor då hon ofta lägger bak öron, nafsar eller i värsta fall, vill sparkas. Nu har hon dock inte sparkats på länge men hon lägger bak öronen jämt. Mot mig gör hon det när jag vänder ryggen mot hennes huvud.

Hon har lätt sadeltvång, hon tycker sadeln är ok på ryggen men hugger när jag spänner gjorden, en gång blev min sambo offer som stod precis framför henne när jag spände gjorden.

Hon är väldigt känslig, det är konstaterat. Men jag vill sluta känna obehag när jag befinner mig i närheten av att kunna få en spark. Jag är hypernervös när hovslagaren skor henne och nu våndas jag över tanken att jag nog behöver göra mer än en halvklippning på henne i år, förra året fick jag en spark och då klippte jag bara hals och en del av sidan på henne.

Jag är mjuk i mitt sätt att hantera henne, men ibland känner jag att jag måste ryta i då hon beter sig totalt oacceptabelt.

Jag avskyr då man säger att hon är ouppfostrad då jag aldrig har haft problem med fostran av mina djur tidigare, alltid haft hästar som står lösa i stallgång, backar när jag vill, där man kan i princip stå och dansa bakom utan ett öra rör sig.

Hon kanske är ouppfostrad, jag vet inte, men jag tycker det är ett sådant fult ord till någon som lägger sin själ i att fostra sitt djur bara.

Kan gå in i boxen och klappa på henne och flytta henne så som jag vill att hon ska flyttas och så kan hon en annan dag inte vilja bli hanterad alls på det sättet och speciellt inte av någon annan.

Kan tillägga att hon är supertrevlig att rida och har inte några som helst problem där.

Tips mottages då jag är ganska desperat och trött på att hon ska bli kallad för ouppfostrad. Hon är en sån fantastisk och underbar häst egentligen!

Det är omöjligt att säga så här över nätet varför din häst gör som den gör. Kolla du om det finns någon bra problemlösare i era trakter! Då kan den komma ut och kika på hästen, läsa av den och testa lite olika situationer etc och komma med "riktiga" råd och ge er övningar anpassat för er. Om det nu inte är så att man måste ändra något i foder/hage/stall etc. Men då bör den kunna se sånt med.

Däremot så måste man då man har en häst som uppför sig så här ALLTID vara beredd på att saker kan ske. Man kan inte låta folk stå nära om man inte vet att de har järnkoll och är beredda att ta sig undan. Man kan heller inte själv vara i såna situationer att man blir sparkad tex. Man måste kunna läsa hästen bättre och veta i vilka zoner man kan stå utan att riskera skadas där och då.
Det är ju något man egentligen alltid ska tänka på med alla hästar. Men det blir så mycket värre odds när man har hästar som är mer benägna till att antingen fly, bita, sparka etc..

En häst som upplevs som sur/aggressiv vill visa något med hur den uppför sig.
Visst behövs det tränas bort om det är saker som de bör tåla de reagerar på.
Men man ska passa sig för att tillskriva djur personlighetsdrag, vara sur eller arg tex, som något som de ÄR.
De försöker kommunicera och vet inte annat sätt.

Ta du hjälp och försök förstå vad som triggar din häst och se om du kan få hjälp att träna bort det eller om annat måste ändras.

Spontant tycker jag den verkar otrygg. Man kan få det både genom att vara för hård, för mesig och för otydlig. En känslig häst som är otrygg i grunden kan bli väldigt agressiv iom att den känner behov av att försvara sig. De har sällan ledaregenskaper. Men kan uppleva sig ha ett behov av att styra och ställa om de får en människa som inte tar tag i det ordentligt åt dem: som hela tiden ser till att vara ledare och ger dem lugnet och tryggheten i att veta sin plats och att de är skyddade.
Det är inte alltid det går att få såna helt problemfria med nytt folk. De kan få känslan av otrygghet och behöva checka av alla nya. Om de då inte matchar kraven hästen har på en god ledare kan kampen komma tillbaks, om än för stunden och med den personen.
Men jag har för lite info för att kunna göra en riktig bedömning.

 

[skuggi]

Jag skulle också gissa på otrygg faktiskt. Man kan tänka på att om hästen tex inte trivs i sin situation i hagen (själv/flock) så kan det även återspeglas på hur den är inne. Om den är otrygg hela dagen i hagen kan den vara otrygg inne fast det egentligen inte finns något som oroar den inne.
Har inga råd förutom att som redan nämnts, ta ut en duktig problemlösare som kanske kan se hästens beteende med andra ögon.

 

[ancan]

Vissa hästar är av naturen sura (precis som vissa människor). Andra hästar är det pga smärta (vilket ni verkar ha kollat), sen finns det de som är det av osäkerhet och så de, som tyvärr har det hormonellt.

Nu framkommer det inte hur länge du haft henne, men av de stona vi hade, för henne tog det två år innan hon var helt tillfreds med våra stallrutiner/ridvanor.

Det är alltid svårt att komma underfund med anledningen, givetvis utesluter man helst smärtrelaterat först.
Det låter på mig som om du har en känslig häst, som är väldigt lyhörd, det bekräftas ju av det du skriver att hon är fin i ridningen.

Du skriver också att du är hypernervös inför hovslagarbesök, kanske du , mot din vetskap, signalerar lite oro och osäkerhet gentemot hennes beteende, och att det blivit en ond cirkel ?

Jag hade backat i ridningen och hanteringen och börjat med basic grundhantering igen, med klara och tydliga regler. man kan vara mjuk trots att man sätter klara gränser. Känsliga hästar behöver ofta veta precis vad som krävs av dom.

hoppas det ordnar sig med din häst, det är verkligen inget roligt när något som skulle vara så bra, blir pannkaka istället.

 

[fejko]

Be veterinären om lugnande som ni kan ge före skoning så det inte händer hovslagaren någonting.

 

[Magnum]

Det är omöjligt att säga så här över nätet varför din häst gör som den gör. Kolla du om det finns någon bra problemlösare i era trakter! Då kan den komma ut och kika på hästen, läsa av den och testa lite olika situationer etc och komma med "riktiga" råd och ge er övningar anpassat för er. Om det nu inte är så att man måste ändra något i foder/hage/stall etc. Men då bör den kunna se sånt med.

Däremot så måste man då man har en häst som uppför sig så här ALLTID vara beredd på att saker kan ske. Man kan inte låta folk stå nära om man inte vet att de har järnkoll och är beredda att ta sig undan. Man kan heller inte själv vara i såna situationer att man blir sparkad tex. Man måste kunna läsa hästen bättre och veta i vilka zoner man kan stå utan att riskera skadas där och då.
Det är ju något man egentligen alltid ska tänka på med alla hästar. Men det blir så mycket värre odds när man har hästar som är mer benägna till att antingen fly, bita, sparka etc..

En häst som upplevs som sur/aggressiv vill visa något med hur den uppför sig.
Visst behövs det tränas bort om det är saker som de bör tåla de reagerar på.
Men man ska passa sig för att tillskriva djur personlighetsdrag, vara sur eller arg tex, som något som de ÄR.
De försöker kommunicera och vet inte annat sätt.

Ta du hjälp och försök förstå vad som triggar din häst och se om du kan få hjälp att träna bort det eller om annat måste ändras.

Spontant tycker jag den verkar otrygg. Man kan få det både genom att vara för hård, för mesig och för otydlig. En känslig häst som är otrygg i grunden kan bli väldigt agressiv iom att den känner behov av att försvara sig. De har sällan ledaregenskaper. Men kan uppleva sig ha ett behov av att styra och ställa om de får en människa som inte tar tag i det ordentligt åt dem: som hela tiden ser till att vara ledare och ger dem lugnet och tryggheten i att veta sin plats och att de är skyddade.
Det är inte alltid det går att få såna helt problemfria med nytt folk. De kan få känslan av otrygghet och behöva checka av alla nya. Om de då inte matchar kraven hästen har på en god ledare kan kampen komma tillbaks, om än för stunden och med den personen.
Men jag har för lite info för att kunna göra en riktig bedömning.

Tycker tuaphua ger ett riktigt bra svar!

En BRA problemlösare är kanon!



Har varit i liknande sits och även om jag är störtlöjligt konsekvent och hade tänket och den röda tråden redan innan så var problemlösaren jag anlitade rena guldet för den fortsatta hanteringen och utbildningen av hästen.

 

[tuaphua]

Tycker tuaphua ger ett riktigt bra svar!

En BRA problemlösare är kanon!



Har varit i liknande sits och även om jag är störtlöjligt konsekvent och hade tänket och den röda tråden redan innan så var problemlösaren jag anlitade rena guldet för den fortsatta hanteringen och utbildningen av hästen.

Jag tycker en sak med det här med att ta hjälp hantering/mentala jobb etc med hästen är viktig att poängtera.
Så många ser det som skamligt och fult och konstigt att behöva ta hjälp i annat än ridningen. Varför ser man det så och blir förolämpad om någon annan anser att ens häst inte är "så bra som den kan vara/bli"?
Man blir ju inte stött över att ens häst inte går Grand Prix och man måste ta hjälp av ridlärare för att lära sig rida bättre, utbilda sig och hästen.
Att man tar hjälp betyder inte att man är absolut kass, sämst i världen etc. Det betyder bara att man vill bli bättre. Det finns inget fult i det!

Är man klok gör man det innan man får problem. Det är mycket enklare för oss som ska komma ut på jobben sen att inte behöva jobba med skadade eller rädda människor/hästar och med mindre befästa problembeteenden. Det blir snabbare och enklare för alla.

 

[Noah]

Jag skulle gärna vilja ha svar och se en lösning på min häst. Hon är ett sto, 4 år, rids och hanteras konternueligt.

Hon är kroniskt sur, speciellt mot vissa personer. Jag kan stå och mysa med henne, klappa henne och sådär och då är hon helt underbar. Men jag litar inte på henne och speciellt inte med andra personer i närheten.
Hon har faktiskt sparkat mig flera gånger, nafsat i luften och huggt mot folk.

Hon är kontrollerad av vet, equiterapeut och sadelutprovare och vi har konstaterat att hon inte gör det av en anledning av smärta.

Jag har lite smått ont i magen när jag har henne uppbunden och personerna i stallet går förbi henne och gör sina sysslor då hon ofta lägger bak öron, nafsar eller i värsta fall, vill sparkas. Nu har hon dock inte sparkats på länge men hon lägger bak öronen jämt. Mot mig gör hon det när jag vänder ryggen mot hennes huvud.

Hon har lätt sadeltvång, hon tycker sadeln är ok på ryggen men hugger när jag spänner gjorden, en gång blev min sambo offer som stod precis framför henne när jag spände gjorden.

Hon är väldigt känslig, det är konstaterat. Men jag vill sluta känna obehag när jag befinner mig i närheten av att kunna få en spark. Jag är hypernervös när hovslagaren skor henne och nu våndas jag över tanken att jag nog behöver göra mer än en halvklippning på henne i år, förra året fick jag en spark och då klippte jag bara hals och en del av sidan på henne.

Jag är mjuk i mitt sätt att hantera henne, men ibland känner jag att jag måste ryta i då hon beter sig totalt oacceptabelt.

Jag avskyr då man säger att hon är ouppfostrad då jag aldrig har haft problem med fostran av mina djur tidigare, alltid haft hästar som står lösa i stallgång, backar när jag vill, där man kan i princip stå och dansa bakom utan ett öra rör sig.

Hon kanske är ouppfostrad, jag vet inte, men jag tycker det är ett sådant fult ord till någon som lägger sin själ i att fostra sitt djur bara.

Kan gå in i boxen och klappa på henne och flytta henne så som jag vill att hon ska flyttas och så kan hon en annan dag inte vilja bli hanterad alls på det sättet och speciellt inte av någon annan.

Kan tillägga att hon är supertrevlig att rida och har inte några som helst problem där.

Tips mottages då jag är ganska desperat och trött på att hon ska bli kallad för ouppfostrad. Hon är en sån fantastisk och underbar häst egentligen!

Har du provat att ta bort havren?

 

[Magnum]

Jag tycker en sak med det här med att ta hjälp hantering/mentala jobb etc med hästen är viktig att poängtera.
Så många ser det som skamligt och fult och konstigt att behöva ta hjälp i annat än ridningen. Varför ser man det så och blir förolämpad om någon annan anser att ens häst inte är "så bra som den kan vara/bli"?
Man blir ju inte stött över att ens häst inte går Grand Prix och man måste ta hjälp av ridlärare för att lära sig rida bättre, utbilda sig och hästen.
Att man tar hjälp betyder inte att man är absolut kass, sämst i världen etc. Det betyder bara att man vill bli bättre. Det finns inget fult i det!

Är man klok gör man det innan man får problem. Det är mycket enklare för oss som ska komma ut på jobben sen att inte behöva jobba med skadade eller rädda människor/hästar och med mindre befästa problembeteenden. Det blir snabbare och enklare för alla.

Kan bara hålla med!

 

[Zkold]

Först och främst! Tack för alla svaren ni givit mig, det var väldigt givande att läsa vad ni själva har för funderingar.
Hon har varit i min ägo i 1,5 år nu. Jag har ridit in, haft vant hästfolk omkring mig hela tiden och som sagt, hon är väldigt uppfostrad i ridningen.
Jag har haft ute en person som "pratar" med hästar men jag är en person som inte tror på sånt så jag fick inte ut något vettigt alls av det.
Det märkliga är att i vissa situationer då jag skulle kunna tänka mig att hon skulle uppträda olämpligt med andra personer, så beter hon sig som en stabil 15 åring. Hade en massör som masserade varenda millimeter, varnade henne att hon avskyr när man tar henne i ljumsken och innanför bakbenen, men hon stod ocn njöt.
Samma sak hände med sadelutprovaren, som sa att det var den lugnaste 4 åring hon träffat på. Jag var såklart nöjd med det, men tänkte "du skulle bara veta".
Jag har funderat på ifall det är stress det är som hon inte klarar då alla situationer då hon är lugn och snäll har varit utan någon tidspress eller när någon stressat runt omkring.

Havren nämnde någon, det har snarare hjälpt oss, främst i ridningen när hon inte riktigt orkat. Hon är mer vaken och alert så kosten har jag mycket svårt att tro det beror på faktiskt.

Jag tror själv det är något psykologiskt. Hon brunstar just nu, men jag kan inte säga att jag känner av att hon skulle vara mer "sur" för det. Men möjligt att det är något hormonellt också.

Vad är det för personer som man kan få hjälp av? Som ni kanske märker så har jag haft ut diverse folk till henne redan haha. Jag är så hönsig!

Vill verkligen lösa detta, hon är en underbar häst, det är bara så få personer som tycker det dock

 

[Magnum]

Har stått i ett tvåhästarsstall med ungefär en sån häst som din kom jag på nu. Och i samma ålder.
Och alltså, det var verkligen ingen myshäst utan en ren arbetsmyra. Och en äkta enmanshäst.
Jobbade på som tusan men i övrigt ville hon bara vara ifred. I hagen i stallet överallt. Tjurig liksom. Ingen ville hålla på med henne i onödan och det gällde verkligen att ha ögon i nacken och ta alla hennes små signaler på allvar. Struntade man i det hände det att hon bet (för att bita inte för att hota, hota hade hon redan gjort och valde man att ignorera signalerna fick man lite skylla sej själv)
Här fick man lära sej att verkligen läsa hästars signaler (och lära sej vilka signaler man själv sände ut) och de som tyckte minst om henne, ja det var nog de som inte ville lägga energi på att rannsaka sej själv utan ' såhär har jag alltid gjort det fungerar på alla andra hästar'.

Men man fick lägga sej på hennes nivå, vara extremkonsekvent och hitta rätt balans så fick man henne faktiskt att acceptera en och vara riktigt trevlig. Jag var en av få som gillade henne.

Men att bara komma fram och bossa var helt uteslutet (om man inte visste vad man pysslade med) idag är hon äldre och lugnare och går att mysa med lite grand. Men fortfarande finns det både tänder och hovar..

Hade det varit min häst hade jag nog kämpat för att hitta rätt hjälp för att komma underfund med beteendet och hitta rätt i hanteringen för det känns inte riktigt sunt och normalt.

Min egna fd galning(fyra år) var snarare felhanterad eller hanterad av fel människor och kanske lättare att komma underfund med. Det är en heeelt annan typ av psyke och häst.



Kanske kan prova byta havre mot havrefritt kraftfoder? Jag är inte jätteinsatt i foder men kanske värt att prova?
Härligt med ägare som dej som är vettig och vill lösa problemet till det bästa!
Uppdatera gärna hur det går :-)

 

[Fenestra]

Massera henne själv om hon svarar så bra på massage, det hjälper henne att slappna av och sänka garden. En häst kan vara väldigt spänd, mentalt, utan att det syns utanpå - en form av inre stress.. Även om man inte kan massera enligt skolboken så kan man stryka rytmiskt över hela kroppen på henne. Ungefär som att rykta med händerna. Tänk på att själv slappna av och andas ordentligt. Hur ser hennes hagsituation ut?
Hoppas du kan hitta någon bra som kan hjälpa er!

 

[Cilva]

Nu har jag bara skummat igenom de andra svaren men jag tycker att din häst låter rätt lik en av mina. När den var yngre vågade jag aldrig låta främmande människor gå in i hagen ensamma. Hästen kunde stå längst bort i hagen och titta och plötsligt när man kom tillräckligt nära hotade hon med att springa rakt på en och/eller sparka. Den är fortfarande misstänksam mot alla nya människor men har blivit mycket bättre. Problem ett är att hästen i sig själva är osäker och måste så att säga sparka först i rädsla för att själv bli sparkad (lite som en osäker hund). Problem två är människor som inte ser att hästen är osäker och klampar på utan tanke på vad som kan hända.

Lösningen i mitt fall har varit instruktioner till alla människor som går ut i hagen när hästen är där om att ta med sig något att förlänga armen med och mota bort hästen så fort den kommer i närheten. Den behöver veta var människans sfär är och att den inte är välkommen in i den, då blir hästen lugn eftersom den vet vad som gäller. De som behöver hantera hästen får instruktioner om hur det behöver gå till för att fungera (tydliga gränser). Jag har även själv varit mycket noga med konsekvent och likadan hantering jämt för att hästen ska kunna känna sig säker i vad som gäller och händer. Numer tror jag inte att de flesta som ser oss på tävling tror att det varit så mycket jobb med hästen då den tar det lugnt, står stilla vid upp- och avsittning, lastar sig själv, lägger sig ner i box under tävling/träningshelg, äter bra, går lugnt i grimskaft och stannar när jag stannar. Samma konsekvenstänkande gäller i ridningen.

Att det numer fungerar bra betyder dock inte att jag någonsin kan släppa på kravet om konsekvent och likadan hantering och ridning. Det märks inte minst om andra människor hanterar eller rider hästen, det blir stressad och tar egna beslut om den blir osäker på vad som förväntas av den och var ramarna finns.

 

[Cilva]

Ett tillägg. Jag har inte heller varit bekväm med att ställa upp min häst i stallgång med andra människor i närheten så därför har jag gjort i ordning den i box istället, då är det bara jag som är i riskzonen. Numer går det att ha den på stallgång men jag vill vara i närheten och den lyssnar på mig om jag ser att den blir obekväm med att folk går förbi. Får den "den" minen i ansiktet så säger jag nej och då brukar det gå bra även om okända vill passera. Men jag ska tillägga att jag haft den i sex år och jobbat med detta hela tiden.

 

[Tualma]

Hej. Jag tycker det var klockrent att din häst reagerade positivt med massören och sadelutprovaren dvs kunniga personer som vet vad de håller på med och som sannorlikt utstrålar trygghet och är lätta för hästen att läsa av. Om hon inte funkar lika bra med hovis kan det bero på olika orsaker; framtoning, val av hanteringssätt osv... Ett känsligt sto kan inte alltid hanteras som en stabil valack t.ex.... Du säger att du kan flytta henne i boxen osv. MEN ibland vill hon inte bli hanterad på samma sätt.. Jag tror, som flera andra, att din häst är otrygg och att surheten är hennes sätt att kommunicera. Det kan vara så att du behöver hitta verktygen för att få hanteringen att fungera. Det gäller att lära sig läsa hästen och vara konsekvent i hanteringen så att hon blir trygg. Så att ta hjälp: Absolut. Hur? Googla, fråga runt. Du har ju tagit ut olika personer med hästrelaterade yrken, fråga dem. De har säkert kontakter. Och när du väl hittat någon; maila ring, ställ frågor, så att du får en uppfattning om hur personen tänker och arbetar. Det ska kännas bra i magen och stämna överens med din egen grundsyn. Då har du iaf. optimerat förutsättningarna för att du kommer att kunna ta till dig och ha nytta av det personen lär ut.
När det gäller säkerhet säger jag som flera andra; Bind upp henne i boxen och strunta i gången tills vidare. Hon visar ju att hon upplever obehag när folk går förbi.
Du verkar vara en mycket engagerad och ansvarsfull hästägare så det här blir säkert bra till slut. Lycka till.

 

[Rialavargen]

Jag tycker en sak med det här med att ta hjälp hantering/mentala jobb etc med hästen är viktig att poängtera.
Så många ser det som skamligt och fult och konstigt att behöva ta hjälp i annat än ridningen. Varför ser man det så och blir förolämpad om någon annan anser att ens häst inte är "så bra som den kan vara/bli"?
Man blir ju inte stött över att ens häst inte går Grand Prix och man måste ta hjälp av ridlärare för att lära sig rida bättre, utbilda sig och hästen.
Att man tar hjälp betyder inte att man är absolut kass, sämst i världen etc. Det betyder bara att man vill bli bättre. Det finns inget fult i det!

Är man klok gör man det innan man får problem. Det är mycket enklare för oss som ska komma ut på jobben sen att inte behöva jobba med skadade eller rädda människor/hästar och med mindre befästa problembeteenden. Det blir snabbare och enklare för alla.

Att ta hjälp är att utvecklas.