Vår 7-åriga rottweilertik har skadat korsbandet, vet ej ännu hur illa men vi ställer in oss på att det blir operation. Remiss är skickad till Strömsholm.
Vad kan vi vänta oss efter operationen i form av smärta, rehab osv? Ni som har op-at era hundar, vilken metod användes och hur återställda blev de?
Hon var med stor sannolikhet redan sliten i korsbandet och sen small det när hon gjorde en tvär sväng... Antar att det andra går inom en snar framtid då också...
Min då 1,5 åriga CC -tik lekte sönder sitt korsband förra sommaren - hon sprang in i något så det small, det gick inte av då. På grund av vetrinär som bara ordinerade vila och inte sa ett ord om korsband så gick hon med koppelvila och antinflammatoriskt i omgångar i 3 månader och det blev bara värre.
Till slut säger vet att hon inte kan göra mer utan rekommenderar artroskopi och och att det nog är korsbandet som är skadat och att det får jag åka till Göteborg eller Jönköping och fixa.
Vi bor i Skövde så det var ju pest eller kolera, kollade upp bägge ställena och valde sen Blå Stjärnan i Göteborg. Där konstaterade dom att korsbandet var av till 75 % och den 5 dec opererades hon TPLO. Jag orkade inte köra till Göteborg för rehab, upplevde inte att jag fick någon bra kontakt med personalen, kändes obekvämt att fråga vet och så vidare.
Började kolla upp närmare ställen med vattentramp. Då upptäcker jag att Skara Djursjukhus hade en erfaren ortoped som kunde gjort operationen - dock TTO. Jag som kört till Göteborg mitt i stormen Sven med livet på både mig o hunden som insats, bott på vandrarhem och lagt en hel del pengar på resor.
"Tack" till vetrinären i Skövde som absolut inte ville rekommendera ett närmare operationsställe.
Så jag börjar rehab i Skara i jan, hon mår jättebra och vi ökar promender till 20 min och vattentrampar 1 gång i veckan - är ohalt utan medicin, tills i mitten på mars-haltar lite, vet kollar, vi går tillbaks på antinflammatoriskt och det blir bättre.
Nu börjar hon löpa så vi avvaktar med vattentrampet och bara kortare promenader. Slutet på april, haltar fortfarande, vi röntgar och vet vill plocka bort plattan då han tycker hon ömmar runt den och den har gjort sitt jobb.
Hon visar sig på röntgen ha
en riktigt dålig höft - jag har vetat att det var dåligt men nu börjar vet prata om höftledsoperation, som inte han kan göra, han hänvisar till Göteborg eller Strömsholm.
Han verkar tro att hältan har med hennes dåliga höft att göra vilket inte rehabsköterskan håller med om.
Så om jag vill att han ska plocka ut plattan kan han göra det men han verkar tycka att man ska ta allt på en gång. Jag åker hem förvirrad. Kollar upp och Nej - försäkringen tar inte höftleder vilket jag anade. Hemskt, jag har inte pengar till något sådant.
Jag ringer veckan därpå för att boka en tid för operation så jag får bort plattan. Hon var inte halt innan korsbandet så jag tänker chansa på att det är plattan och inte höften. Då har den vetrinären SLUTAT och Skara har ingen ny ortoped!!! Men va sjutton.
Googlar och hittar en erfaren ortoped på en annan Skövdeklinik. Hon är skeptisk till att ta över en patient så men jag bönar o ber, lipar nästan. Hon säger att det behövs troligen en ny artroskopi och det kan hon inte göra då hennes klinik inte har grejorna trots att hon gjort mycket liknande då hon jobbat på Strömsholm.
Jag förklarar allt trassel och att jag vill ha en vet på hemmaplan som kan kommunicera med den vet som gör artroskopin och ev operation. Hon säger ok, jag tittar på hunden och sen bokar vi en tid på Aros vetrinärcentrum där en god vän till henne jobbar.
Så vi åker till Västerås 14 juli - blir mycket trevligt bemötta och får fantastiskt bra information. Nu tas plattan bort, skruvarna hänger o dinglar, benet runt skruvhålen är luckert, bitar av korsbandet finns kvar o skräpar även om TPLO gjort vad den skulle och det är hel läkt.
Menisken har en spricka, ingen ovanlig komplikation. Dom rensar upp, bakterieodling tas från dom lösa skruvarna. Den visar fula bakterier så hon får antibiotika att äta i 20 dagar, gu vet hur länge dom legat där o grott.
Nu har vi tagit bort smärtstillande o antiinflammatoriskt igår. Hon haltar i trav men inte alls i skritt, vi går 10 minuters promenader flera gånger dagligen.
Skövde och Arosvetrinären ringer till varandra och diskuterar och det känns som det finns hopp. Sak boka vattentramp imorgon och sen får vi se.
Mitt fina hjärta kanske blir frisk.