Sv: kornkross - omodernt?
**KL**
Förr, för många år sedan när jag gav korn till mina hästar var det vedertaget i mina kretsar att man max fick ge 30% korn och resten havre av kraftfodergivan. Är detta helt förlegat och felaktigt?
/U
Det beror på hur man ser det, och VARFÖR man ger kraftfodret.
Korn innehåller mer stärkelse och mindre lysin än havre, och är alltså på så sätt ett "sämre" val, om man nu absolut ska ge spannmål.
Nu minns jag inte i huvudet, men det finns en gräns för hur mycket stärkelse en häst kan tillgodogöra sig vid varje tillfälle, och för att inte överskrida den gränsen kan man inte ge hur mycket korn som helst.
Om vi som exempel (eftersom jag inte minns de exakta siffrorna
) låtsas att man inte kan ge hästen mer än 2 kg korn per utfodringstillfälle, men hästen kräver sådana kraftfodermängder att man skulle behöva ge 3 kg, då måste man ju begränsa andelen korn och istället fylla på med något mindre stärkelserikt.
MEN, hur ofta ger vi i modern tid sådana mängder kraftfoder att en här "regeln" egentligen behöver användas? Det tillhör ju en ganska gammal utfodringskultur att ge (arbets-)hästarna sådana stora mängder kraftfoder.
En ridhäst som äter kanske max ett par kg
per dygn totalt kan ju faktiskt hantera den mängden stärkelse utan problem, om den är fullt frisk.
Min hyresvärd hade hittat gamla foderstater för arbetshästarna på gården: 7-8 kg havre och 10-15 kg hö var inte ovanligt på deras gård.
(Men så var ju korsförlamning ett allmänt känt fenomen, också...)
Samma princip gäller om man använder regeln för att tillgodose en unghästs behov av lysin. Ger man bara några enstaka hg spannmål per dygn så kommer man ändå inte upp i den lysinmängd hästen behöver. Då ska man skippa kornet helt och bara ge havre, dessutom i större mängder.
Att hålla på och tillsätta havre till kornet utan att veta varför är ingen idé.