Köpa häst eller leva livet?

Hetla

Trådstartare
Igår sålde jag min gamla 19åriga trotjänare till ett mysigt hem med promenadridning och mys. Vi var inte längre menade för varandra då jag vill utbilda och utvecklas och han var lite till åren kommen.
Han har varit utlånad på foder i ett år och under den tiden har jag varit helt hästfi(lös?) och nu kliar det något enormt i fingrarna för att skaffa ny unghäst och har kollat på några potentiella. Eftersom jag haft häst hela livet så känns nu livet rätt tomt och meningslöst. Häst är ju allt jag kan.

Jag själv är 21 år gammal och är i den åldern där jag inte riktigt vet vad jag vill. På facebook ser man högstadievänner och bekanta som reser och flyttar utomlands, festar och lever ut sina ungdomens dagar. Själv sitter jag arbetslös och uttråkad och känner att det där vill jag också göra! Jag vill resa och lära känna världen, nya människor och platser. Jag festar gärna till det och gå ut på helgerna med vänner.
Men långt inom mig är hästarna min passion, mitt liv och min styrka. Fast att äga häst och "leva livet" går inte hand i hand, det blir liksom Antingen Eller!

Jag bor på en väldigt liten ort, på sommaren är det Sveriges största turist och feststad men på vintern helt dött. Att stanna här i 20-årsålder skrämmer mig, jag vill se något större - men att flytta skrämmer mig också! Innerst inne vill jag ju ha hästar i mitt liv, men känner då att jag kommer att gå miste om livet. Att bara jobba och gömma mig i stallet om dagarna.

Ni som har haft häst när ni var 20-30 år gamla. Känner ni att ni missade en del av ert liv?
Jag är ingen tävlingsdansande ryttare utan gillar helt enkelt bara att vistas i stallet, träna och utbilda.
Är det värt att låsa sig igen eller ska jag låta mig själv sättas fri och ta vara på vad livet har att ge.
Jag vill båda, men det går inte..
 
Du hinner ju ha häst senare :) du har hela livet framför dig

Vad vill du göra? Ett jobb vore kanske bra? En utbildning? Iom det kanske du flyttar. Ta steget och våga! Ditt hem finns alltid kvar :)
Sen om du vill ha häst och vill stanna på samma ort så gör det! Sluta jämföra dig själv med andra o lev ditt liv
Sen om JAG vore du skulle jag väntat lite och testat något nytt!
 
Du hinner ju ha häst senare :) du har hela livet framför dig

Vad vill du göra? Ett jobb vore kanske bra? En utbildning? Iom det kanske du flyttar. Ta steget och våga! Ditt hem finns alltid kvar :)
Sen om du vill ha häst och vill stanna på samma ort så gör det! Sluta jämföra dig själv med andra o lev ditt liv
Sen om JAG vore du skulle jag väntat lite och testat något nytt!

Ja ett jobb är ju en fördel, men jag har liksom inget driv utan hästarna. När jag hade häst var jobb inga problem för jag visste ju att det var för hästen jag var tvungen att få in pengar.
Plugg är ingen ide just nu, hade en svår skolgång från 11 års ålder och att bara sätta mig i skolbänken ger mig ångest. Det är inte det att jag har svårt för att lära mig utan bara själva skolmiljön gör mig stressad och får mig bara att tänka på min barndom. Att plugga upp gymnasiet på distans skulle nog inte vara något problem, det hade jag nog till och med klarat på sidan av ett jobb (hästlös då). Så någon högskoleutbildning finns idag inte på kartan. Jag vet inte ens vad jag vill bli. Pluggat både Foto och Film men jobben frodas ju inte på den fronten.

Kontrasten mellan hästlivet och stadslivet är så stort, jag vet ju inte ens om jag hade trivts i exempelvis Stockholm en längre tid. Men på hästryggen vet jag att jag aldrig tröttnar'
Flyttar jag nu, så har jag ingenting att komma hem till sen. Det är det som skrämmer mig, att åka iväg och misslyckas.

Det lockar så mycket att bara fortsätta i samma mönster som alltid. Pengarna finns, jag kan köpa en häst idag om jag vill. Men väljer jag en annan väg i livet så kommer mina sparade pengar garanterat att gå åt och då måste jag ta lån för att köpa häst i framtiden.
Och lån lär man väl behöva ta så det räcker.
 
Igår sålde jag min gamla 19åriga trotjänare till ett mysigt hem med promenadridning och mys. Vi var inte längre menade för varandra då jag vill utbilda och utvecklas och han var lite till åren kommen.
Han har varit utlånad på foder i ett år och under den tiden har jag varit helt hästfi(lös?) och nu kliar det något enormt i fingrarna för att skaffa ny unghäst och har kollat på några potentiella. Eftersom jag haft häst hela livet så känns nu livet rätt tomt och meningslöst. Häst är ju allt jag kan.

Jag själv är 21 år gammal och är i den åldern där jag inte riktigt vet vad jag vill. På facebook ser man högstadievänner och bekanta som reser och flyttar utomlands, festar och lever ut sina ungdomens dagar. Själv sitter jag arbetslös och uttråkad och känner att det där vill jag också göra! Jag vill resa och lära känna världen, nya människor och platser. Jag festar gärna till det och gå ut på helgerna med vänner.
Men långt inom mig är hästarna min passion, mitt liv och min styrka. Fast att äga häst och "leva livet" går inte hand i hand, det blir liksom Antingen Eller!

Jag bor på en väldigt liten ort, på sommaren är det Sveriges största turist och feststad men på vintern helt dött. Att stanna här i 20-årsålder skrämmer mig, jag vill se något större - men att flytta skrämmer mig också! Innerst inne vill jag ju ha hästar i mitt liv, men känner då att jag kommer att gå miste om livet. Att bara jobba och gömma mig i stallet om dagarna.

Ni som har haft häst när ni var 20-30 år gamla. Känner ni att ni missade en del av ert liv?
Jag är ingen tävlingsdansande ryttare utan gillar helt enkelt bara att vistas i stallet, träna och utbilda.
Är det värt att låsa sig igen eller ska jag låta mig själv sättas fri och ta vara på vad livet har att ge.
Jag vill båda, men det går inte..

Jag hade väntat med att skaffa häst. Jag hade själv häst i din ålder, 3 st. Hade fast jobb men var ganska vilsen och kände mig fastlåst iom hästarna. Började sen plugga och behöll hästarna under tiden, jobbade lite vid sidan av för att hålla kostnaderna nere. Efter studierna gick jag tillbaka till samma jobb (annan ag bara) och fortsatte ha mina hästar men ändrade inriktning lite. Hästarna har alltid varit mitt liv och jag har inte varit hästlös på 30 år, men ibland känner jag att det hade varit kul att i alla fall prova på något annat.

Hade jag varit 20 år igen och utan häst hade jag nog i alla fall provat på att flytta. Trivs du inte kan du ju alltid flytta vidare :)

21 år, tänk om man varit där igen. Nu efteråt tänker jag bara, en sån himla tur att allt löste sig ändå.
 
Ja ett jobb är ju en fördel, men jag har liksom inget driv utan hästarna. När jag hade häst var jobb inga problem för jag visste ju att det var för hästen jag var tvungen att få in pengar.
Plugg är ingen ide just nu, hade en svår skolgång från 11 års ålder och att bara sätta mig i skolbänken ger mig ångest. Det är inte det att jag har svårt för att lära mig utan bara själva skolmiljön gör mig stressad och får mig bara att tänka på min barndom. Att plugga upp gymnasiet på distans skulle nog inte vara något problem, det hade jag nog till och med klarat på sidan av ett jobb (hästlös då). Så någon högskoleutbildning finns idag inte på kartan. Jag vet inte ens vad jag vill bli. Pluggat både Foto och Film men jobben frodas ju inte på den fronten.

Kontrasten mellan hästlivet och stadslivet är så stort, jag vet ju inte ens om jag hade trivts i exempelvis Stockholm en längre tid. Men på hästryggen vet jag att jag aldrig tröttnar'
Flyttar jag nu, så har jag ingenting att komma hem till sen. Det är det som skrämmer mig, att åka iväg och misslyckas.

Det lockar så mycket att bara fortsätta i samma mönster som alltid. Pengarna finns, jag kan köpa en häst idag om jag vill. Men väljer jag en annan väg i livet så kommer mina sparade pengar garanterat att gå åt och då måste jag ta lån för att köpa häst i framtiden.
Och lån lär man väl behöva ta så det räcker.
Du misslyckas inte om du åker iväg och provar något nytt.

Du misslyckas bara om du sitter hemma och sen ångrar dig när du är 40, att du inte vågade.

Vänta med häst om du känner en tvekan att köpa nu.
Allting har sin tid, du hinner köpa häst senare.
Om du är arbetslös kan du söka jobb utomlands.
Äventyret söker inte upp dig, du måste hitta äventyret själv.
 
Ja ett jobb är ju en fördel, men jag har liksom inget driv utan hästarna. När jag hade häst var jobb inga problem för jag visste ju att det var för hästen jag var tvungen att få in pengar.
Plugg är ingen ide just nu, hade en svår skolgång från 11 års ålder och att bara sätta mig i skolbänken ger mig ångest. Det är inte det att jag har svårt för att lära mig utan bara själva skolmiljön gör mig stressad och får mig bara att tänka på min barndom. Att plugga upp gymnasiet på distans skulle nog inte vara något problem, det hade jag nog till och med klarat på sidan av ett jobb (hästlös då). Så någon högskoleutbildning finns idag inte på kartan. Jag vet inte ens vad jag vill bli. Pluggat både Foto och Film men jobben frodas ju inte på den fronten.

Kontrasten mellan hästlivet och stadslivet är så stort, jag vet ju inte ens om jag hade trivts i exempelvis Stockholm en längre tid. Men på hästryggen vet jag att jag aldrig tröttnar'
Flyttar jag nu, så har jag ingenting att komma hem till sen. Det är det som skrämmer mig, att åka iväg och misslyckas.

Det lockar så mycket att bara fortsätta i samma mönster som alltid. Pengarna finns, jag kan köpa en häst idag om jag vill. Men väljer jag en annan väg i livet så kommer mina sparade pengar garanterat att gå åt och då måste jag ta lån för att köpa häst i framtiden.
Och lån lär man väl behöva ta så det räcker.

Vad tycker du är roligt? Du kanske vill jobba i stall?
Det finns fler alternativ än högskola.. jag gick en ky-utbildning för jag visste att jag inte hade ro i kroppen nog att sitta och råplugga hela tiden utan behövde mer praktik

Varför skulle du inte ha något att komma hem till? Familjen har du väl?
Stockholm kan ju vara att överdriva stadsliv det finns mindre städer som inte "dör" på vintern :)
 
Jag lever sambolivet på landet i ett köpt hus, har fast jobb, en unghäst som ska ridas in och visas i vår/sommar och jag är halvvägs gången gravid - och 21 år gammal.
Jag har också festat med vänner och drog på en spontan resa efter studenten, men jag tröttnade och hade en annan längtan. Jag har valt att slå mig till ro och trivs med livet. :)

Innan du köper en häst, försök få lite klarhet i vad du vill. Det är aldrig försent att börja resa och det är aldrig försent att köpa en häst :)
 
Jag sålde min ponny 2008, var då 17 år gammal. Jag skaffade efter honom en medryttarhäst som jag red samtidigt som jag jobbade/reste jorden runt och gjorde en massa annat. Har aldrig ångrat en dag att jag inte köpte ny häst på en gång. Jag saknar hästarna jättemkt, har nu haft uppehåll i 1,5 år men kommer absolut att komma tillbaka till det en dag men jag har ingen brådska. Jag tycker absolut att du ska försöka ta dig någonstans och uppleva saker. Det finns så oerhört mycket där ute och se och göra! Om inte annat kan du ju resa utomlands och jobba med hästar, då får du både erfaranhet och ombyte :)

Stort lycka till! :)
 
Ja ett jobb är ju en fördel, men jag har liksom inget driv utan hästarna. När jag hade häst var jobb inga problem för jag visste ju att det var för hästen jag var tvungen att få in pengar.
Plugg är ingen ide just nu, hade en svår skolgång från 11 års ålder och att bara sätta mig i skolbänken ger mig ångest. Det är inte det att jag har svårt för att lära mig utan bara själva skolmiljön gör mig stressad och får mig bara att tänka på min barndom. Att plugga upp gymnasiet på distans skulle nog inte vara något problem, det hade jag nog till och med klarat på sidan av ett jobb (hästlös då). Så någon högskoleutbildning finns idag inte på kartan. Jag vet inte ens vad jag vill bli. Pluggat både Foto och Film men jobben frodas ju inte på den fronten.

Kontrasten mellan hästlivet och stadslivet är så stort, jag vet ju inte ens om jag hade trivts i exempelvis Stockholm en längre tid. Men på hästryggen vet jag att jag aldrig tröttnar'
Flyttar jag nu, så har jag ingenting att komma hem till sen. Det är det som skrämmer mig, att åka iväg och misslyckas.

Det lockar så mycket att bara fortsätta i samma mönster som alltid. Pengarna finns, jag kan köpa en häst idag om jag vill. Men väljer jag en annan väg i livet så kommer mina sparade pengar garanterat att gå åt och då måste jag ta lån för att köpa häst i framtiden.
Och lån lär man väl behöva ta så det räcker.
Jag flyttade och var borta från min hemstad i åtta år. Jag hade mycket kvar! Sen fick man ju bygga upp en del på nytt, men det var inte svårt.
 
Jag var ungefär i TS ålder när jag tog bort min första stora häst. Var just då ganska less på hästeriet, så jag bestämde mig för att leva utan häst ett tag tills jag började längta igen. Det höll över sommaren... Sen blev jag medryttare/fodervärd till en kompis häst och hankade mig fram ett par år med lånade hästar innan jag köpte nästa egna häst. Och sen dess har antalet hästar bar ökat :p

Mitt tips till TS är att avvakta lite med hästköp och se vart längtan bär.

Jag själv har aldrig haft någon längtan efter att resa eller festa, men det var rätt skönt den sommaren då jag inte hade något som band mig alls.
 
Jag själv är 21 år gammal och är i den åldern där jag inte riktigt vet vad jag vill. På facebook ser man högstadievänner och bekanta som reser och flyttar utomlands, festar och lever ut sina ungdomens dagar. Själv sitter jag arbetslös och uttråkad och känner att det där vill jag också göra! Jag vill resa och lära känna världen, nya människor och platser. Jag festar gärna till det och gå ut på helgerna med vänner.

Jag bor på en väldigt liten ort, på sommaren är det Sveriges största turist och feststad men på vintern helt dött. Att stanna här i 20-årsålder skrämmer mig, jag vill se något större - men att flytta skrämmer mig också!

Kan inte skriva ur just häst-perspektivet, men det där med att alla gamla skolkamrater är ute och reser medan jag aldrig tagit mig ifrån hemstaden känner jag igen. Jag är 23 år nu, för ett par år sedan undrade jag väl också om jag kanske inte "borde" resa/festa/osv som "alla andra" verkade göra i min ålder. Istället skaffade jag sambo, fick ett par katter på köpet, började ägna mig åt hästar mer än någonsin (är i stallet varje dag även om jag inte har någon häst "på pappret") köpte hus (renoveringsobjekt, så nu har jag fritidsintresse så det räcker och blir över) och är definitivt typen som hellre åker hem till föräldrarna/kompisar och äter goda middagar, eller sitter hemma och myser med sambon än att gå ut och festa. Tror inte jag har varit på krogen på över ett år. Jag kom helt enkelt fram till att jag inte alls var intresserad av att "leva ut min ungdoms dagar" eller vad man ska säga utan gärna slog mig ned i staden där jag är född och uppvuxen. För mig var det helt rätt, jag känner inte att jag gått miste om någonting.

För dig låter det inte alls lika rätt. Känner du en längtan efter att göra någonting annat, gör någonting annat! Det kanske inte behöver vara jättelänge? Vill du inte göra någon "över halva jordklotet i fem år"-resa kan kanske ett säsongsarbete vara någonting? En säsong på någon skidort i vinter (de letar personal för fullt nu) till exempel? Det är ju sällan någonting man ger upp livet i hemstaden för, utan är man bara borta en säsong "pausar" man det kanske snarare. Är det inte någonting för dig har du i alla fall provat och bara "gjort av med" några månader av ditt liv och kan återuppta ditt gamla liv liksom och är det någonting du fastnar för, tja, då har du ju provat vingarna och kanske känner dig redo att anta en större utmaning.

Angående pengarna: Sätt dem på ett konto med bra ränta och lev på det du jobbar ihop. Kommer du fram till om ett år att du nog vill ha en häst så köp en, kommer du fram till att du med säkerhet inte vill ha en, använd dem .
 
Jag köpte min häst när jag var nitton, jag har kvar honom än, är idag 30.
Direkt efter studenten fick jag jobb, köpte ju hästen och var redan sambo. Jag har aldrig känt nån enorm längtan efter resor och annat heller. Men levde livet, det gjorde (gör) jag ju ändå. Men på hemmaplan. Det var inte så att jag satt hemma och glodde fredag-lördagkväll direkt :angel: Jag känner inte att jag MISSAT nåt bara för att jag inte reste ut i världen som tjugoåring. Jag hade en stor kompiskrets och jag umgicks med folk jag älskade. Jag behövde inte åka till storstan för att festa järnet eller träffa roligt folk....
Det behöver jag förresten inte nu heller för den delen :D

Allt detta medan kamrater reste utomlands på längre eller kortare resor, några flyttade utomlands och några bor tom kvar utomlands än. Nästan inga av mina vänner är hästintresserade.

För mej är det inga problem och jag önskar det inte annorlunda. (Ett par av de resande vännerna önskar dock att de inte varit ute så himla länge på resande fot som de var)
Men VILL man ut och resa så ska en ju göra det. Kanske speciellt i din ålder!! Spara pengarna på kontot sålänge, hästar finns det gott om. Sen ska man nog inte vara för rädd för att testa. Du vet ju inte förrän efteråt om storstan var något att ha eller ej. Tex.
 
Nu har jag inte fyllt 30 och kunnat "ångra" mig, men jag jag sålde min häst för att göra allt det som man skulle. Resa, jobba utomlands med typ turism och ha en profilbild där jag spelar volleyboll på vit stand, allt det där. Det var skönt, framförallt ekonomiskt. Jag var hästlös i 2½ månad tror jag. Sedan ville jag inte mer. Jag har ingen större längtan utomlands eller efter att leva som vissa högstadiekompisar. Jag lever livet till fullo och är som lyckligast med hästarna, åtminstone just nu. Man kan ju bara utgå från det, vill jag annat i framtiden får jag sälja eller låna ut helt enkelt. Nu binder jag upp mig rätt bra med hund, häst/ar, sambo ute i litet hus på landet osv. Men det är det jag vill, just nu.
Råder dig som många andra att avvakta. Vänta och se vad du kommer längta mest efter. Alanya, Brunte, högskola etc,
 
J g slutatde med hästarna när jag var c 19 och flyttade till UK för universitet. Jag hade spenderat massa tid i stallet som tonåring och missat många "övergångsritualer" under den perioden, så även om det säkert hade varit möjligt för mig att kombinera plugg och häst i UK så ville jag prova hur det skulle vara att vara lika fri som mina klasskamrater.

Idag, 5 år senare, jobbar jag heltid på stort företag i London. Jag har tur, då det finns ett litet stall i närheten av mig där jag hjälper till varje helg ( googla Ebony horse club, fantastiskt ställe).
Visst saknar jag hästeriet massor, och även om jag har tur som får tröffa hästar näetan varje vecka är det ju inte samma sak som att träna målmedvetet med en och samma häst över en längre period. Men, jag vet att hästarna är min livspassion - det är något jag alltid kommer att komma tillbaka till. Nån gång i livet kommer jag ha gård och ett par egna hästar, men just nu fokuserar jag på annat.

Även om din paus inte behöver vara lika lång eller "extrem" som min, så tycker jag det är värt att prova att vara utan hästar ett tag, för att se hur det livet fubkar för en och vilka möjligheter det ger. Hästarna kommer alltid finnas där, så ut och se dig om lite granna - gör något annat, bara för att se hur det funkar och vad det leder till!

Lycka till :)
 
Som många andra skrivit så försök att fundera ut vad Du vill, och inte titta för mycket på vad andra runt omkring gör:)
Jag är 22 år gammal, studerande vid universitet men mitt universitetsliv ser helt annorlunda ut om jag jämför med mina vänner som också studerar på högskolan. De flesta utav dem är aktiva i kåren och festar helgerna igenom och är nöjda och glada med det! Jag däremot umgås med min sambo, har mysiga tjejmiddagar eller spenderar fredagskvällarna ute på bruksklubben med mina två monster, för det trivs och mår jag bra med! Jag och sambon kollar även smått på hus då det är min allra största dröm, att få äga ett hus, trots min unga ålder.
Så det jag menar är, man ska inte jämföra sig med kompisarna, för vi alla drömmer inte om samma saker eller mår bra av samma saker. Jag har även varit där, när jag var 18 och även då hästägare, att alla runt mig festade ons, fre, lör och jag kände att jag borde ju egentligen också, men det var det värsta halvåret i mitt liv! Mådde verkligen inte bra och som tur var kom jag fram till att festandet inte var min grej. Nu besöker jag en krog kanske 1-2 ggr om året istället för 3 dar i veckan, haha.

Jag skulle vilja råda dig att ut och testa, du verkar nyfiken på horisonten!;) Ut och se världen, festa loss och se om det är de du vill göra:)
Kanske finner du det som helt rätt och du får fina minnen för livet eller så kommer du inte känna att det är rätt för dig och hästarna lockar en aning mer, och då är jag helt säker på att det kommer finnas någon häst att köpa! Och flytta kan du ju faktiskt göra oavsett, stall finns det ju gott om runt omkring i världen.
 
Tack så mycket för alla svar!
Jag väntar nog ett tag med häst och ser vad livet bär.
Funderade ett tag på att flytta till England/London men det är så fruktansvärt dyrt och många vill ha "förskott" på hyra som går upp mot 70.000kr, det hade blivit en fin häst det ;). Så tanken om England har jag lagt åt sidan. För några år sedan ville jag verkligen åka till USA och jobba på en ranch, jag vet inte hur stora möjligheterna är men har hört om en kille i vänskapskretsen som åkte iväg och stannade länge. Visst blir det ännu mer ociviliserat men kan det bli mer underbart att bara bo på en ranch och leva hela det livet :love:

Men först och främst blir det stockholm och få in en fot i filmbranchen i september då dom har en vistelse från hollywood. :bump:
Hästarna kommer alltid ta den största platsen i mitt hjärta och jag får de hur länge jag klarar att hålla mig borta från hästryggen.
 
Att ha häst är att leva livet för mig. Är hellre i stallet än gör långresor för att följa strömmen. Dock kan du alltid skaffa häst senare men du kan även resa och volontära och liknande senare också.

Missade ditt senaste inlägg, lycka till och är det vad du vill så blir det rätt.
 
Alla människor måste ju inte resa, åka utomlands etc om man inte vill.
Men- om du vill göra ngt sådant tycker jag att du ska göra det. Och - du behöver ju inte göra det så länge. Det kanske räcker för dig att åka i väg någon eller ett par månader? Själv var jag ett halvår i skottland när jag var 19 år. Det är jobbigt och tufft att vara utomlands men himla kul och nyttigt.. Och - det man snabbt inser är att tiden går rätt fort...och man kan alltid komma hem igen och fortsätta sen...
Om du gillar hästar- vill du jobba med hästar utomlands? eller åka iväg på en kortare semesterresa med ridning?
 
Man måste inte välja.
Jag valde både "festliv", högskola och hästar samtidigt. :) pluggade dessutom häst (hippolog). Jag har aldrig haft så roligt som när jag pluggade, bodde 6mil ifrån Åre och under säsongstid är det rättså mycket fest där ;)
Jag pluggade stenhårt och red mina hästar under veckorna. Har alltid varit noga med hästarna .. fest under helgen men ändå upp tidigt för att släppa ut hästen. Hade min häst i ett stall där man fick släppa ut/in sin egna själv, fodra osv. endast morgon (kl6) och kväll (kl21) som vi i stallet hjälptes åt med. Det funkar om man vill :) sen var man såklart alltid trött "dagen-efter" men älskar man hästar så pallrar man sig iväg till stallet ändå utan problem.

Jag har alltid varit mån om hästarna och satt dem i första hand, men missar ändå inte en fest. Nu är det dock lite mer lugnt för min del då jag jobbar med hästar och ibland även på helgerna; så just nu är det bara häst i mitt liv om jag inte planerar långt i förväg.
Men har man bara 1-2 hästar och inget jobb på helgerna så förstår jag inte hur man inte kan ha tid med fest? :) har man dessutom bara en häst så är det ju rätt enkelt att resa iväg (om man har råd) och fråga någon annan om hjälp så länge? Kanske knepigt om man vill vara borta flera månader, men kortare resor ser jag inga problem med :)

Försök se möjligheterna istället. Man blir bara "låst" om man själv känner sig låst. Jag har både hund och hästar men känner mig absolut inte låst på något sätt, har dessutom träningshästar som måste ridas eftersom jag får betalt för att rida dem & står också i träningskontraktet! Vill jag åka iväg eller göra något får man bara planera lite :)

Fundera på vad DU vill göra med ditt liv och vad som är viktigt för dig.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Jag skaffade min älskade häst för snart 2 år sen och är i stallet varje dag och älskar det. Tyvärr är det konstant någonting i...
Svar
14
· Visningar
1 255
Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 403
Senast: mars
·
Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
12
· Visningar
1 303
R
Hästmänniskan Hej Jag och min syster har hästarna på samma lösdrift, men hennes häst har sönder min ponnys täcken. Hon nonchalerar det även om hon...
2
Svar
23
· Visningar
2 211
Senast: CaisaCax
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp