Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

Självklart. Jag tänkte mer på ditt uttalande om att det nästan verkade som att det är skämmigt att änga sig åt lätt träning. Vilket jag försökte påvisa att det är det ju faktiskt inte alls.

Ang blåsbälg, jisses vad hästarna efter den 3* terrängen i Ribban andades, verkligen med hela kroppen :eek: Även de som såg superfräscha in i mål. Att se ut så efter ett dressyrpass känns ju dock lite, eh, udda.
 
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

:rofl::rofl::rofl: Förlåt men det var bara för komiskt:o Nej, jag tror inte det är därför många AR-ridna hästar verkar vara feta. Utan för att ägarna (precis som många andra bla folk som rider dressyr) tror att en fet häst är en välmusklad häst, och tycker det är såååååå maffigt:o:crazy:

Ok, och så backar vi tillbaka och inser att det var typ 15 rader till av ursprungsinlägget, inte bara den här tänkbara del-orsaken. ;)
Din synpunkt var iofs inte med, men ja, visst kan det tänka sig att AR-ryttare är mer härdade inför synen av fläskiga hästar att man blir mer accepterande på den biten och uppskattar de muskler som finns istället för att fokusera på fläsket. Att man tror att den är välmusklad FÖR ATT den är fet, det tror jag mindre på! :p
Finns säkert någon sån, men knappast generellt för AR-ryttare.
 
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

Ja det gjorde jag, och då blir det ännu mer märkligt att presentera som du gör. det finns ingen rim och reson i ditt resonemang ö.h.t.
hästar blir feta för att de ges mer energi än de gör av med. Liksom människor. Inte för att de har bättre blodgenomströmning.
Är det ordet förbränning du vill åt? Isåfall behöver hästen vara i god kondition och tränas mer än motioneras, för att ha en hög förbränning.

Förbränningen påverkas inte bara av hur man tränar. Det är det jag påstår. Alltså att samma häst kan förbränna olika mycket trots att den tränas inom samma intensitet, beroende på andra faktorer.

Effektiv förbränning innebär att man kan tillgodogöra sig det man får. Vilket ju innebär att det blir mer "över" om man får mer effektiv förbränning men samma mängd näring i maten och samma träningsintensitet.
Det är inte samma sak som att förbränningen blir högre när hästen tränas och behöver förbränna mer även i vila för att bygga upp sig.
 
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

Ok, och så backar vi tillbaka och inser att det var typ 15 rader till av ursprungsinlägget, inte bara den här tänkbara del-orsaken. ;)
Din synpunkt var iofs inte med, men ja, visst kan det tänka sig att AR-ryttare är mer härdade inför synen av fläskiga hästar att man blir mer accepterande på den biten och uppskattar de muskler som finns istället för att fokusera på fläsket. Att man tror att den är välmusklad FÖR ATT den är fet, det tror jag mindre på! :p
Finns säkert någon sån, men knappast generellt för AR-ryttare
.

Det är väl mer en felaktig bild öht. Tror jag alltså :) Även om dressyrryttare/ARryttare osv ofta vill ha mer just välmusklade hästar än ex hoppryttare/fälttävlansryttare osv vill, då de behöver flås o kondition att gå i högt tempo längre och därför riskerar att få lite överhull på sina hästar. Precis som fälttävlanshästar/ponnyer kan vara riktigt (dvs för) tunna för att man gått lite över gränsen åt andra hållet.




Heeelt OT och ni behöver inte läsa alls :angel:

Men jag kan inte låta bli :o jag tycker både hästar och ryttare som "unga"/nya borde utbildas att starta en debutantklass (bara för att 3 grenar ingår, det är mer bredden och inte just fälttävlan jag syftar på) innan de specialicerar sig. Hade man kanske då inte fått en lite mer objektiv syn på träning av hästen och ridning i allmänhet?

Eller så låter ni bli att spinna vidare på ovanstående :o
 
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

Nej, du påstod att samma häst, med x förbränning lättare blev hög i hull ju bättre blodegenomströmning och balans den hade.
 
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

Nu hakar du ju bara upp dig på formuleringar, igen.
När jag nu förklarat vad jag menar, varför då spinna vidare på en missuppfattning eller missformulering?
 
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

Du får ursäkta,men jag förstår faktiskt, helt ärligt, inte hur en hel mening med ett sånt argument, kan vara en missformulering. det du skriver om sen, handlar ju om något helt annat ? vart är parallellen, som skulle göra det till en missformulering?

Om det är en missformulering - förklara då gärna så jag förstår, hur hästens balans och blodgenomströmning, har att göra med hur den håller hullet, och varför dessa påverkar att hästar går upp i vikt, närdefår bättre blodcirkulation och bättre balans.

seriöst.förklara hur detta kan vara en MISSFORMULERING? :confused:
 
Senast ändrad:
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

Men jag kan inte låta bli :o jag tycker både hästar och ryttare som "unga"/nya borde utbildas att starta en debutantklass (bara för att 3 grenar ingår, det är mer bredden och inte just fälttävlan jag syftar på) innan de specialicerar sig. Hade man kanske då inte fått en lite mer objektiv syn på träning av hästen och ridning i allmänhet?

För ryttarens skull kan jag tänka mig att det är en bra idé. För att inte skippa fokus på dressyren om man är väldigt hoppintresserad. Om det inte är hoppintresserad man är, vad tänker du att man har för nytta av hoppningen och terrängen? :p För hästens värdes skull innan man specialiserar den?

Allt beror på ur vilken synvinkel man ser det. Själv kan jag tycka att den nog är vanligare att man går in på en specialisering för tidigt (ser hoppning/terrängritt som specialiseringarna i det här fallet, dressyren som grunden) innan hästen eg. har en riktig grund. Men det beror nog också mycket på ryttaren. Ju skickligare och mer allround-ryttare, desto mindre risk misstänker jag att det är att man skippar grunder till förmån för det roliga, på hållbarhetens bekostnad, oavsett om man börjar med det tidigt eller inte.
 
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

***Knapplån***

Angående feta hästar, så har jag en enda gång under nio år (varav fyra vid det tillfället var akademiska) råkat ut för detta. Efter en vinter med synnerligen dåliga ridförhållanden blev mitt sto för rund och fick fång. Tjock hade hon säkert blivit oavsett ridstil, det gick helt enkelt inte att rida och vi fodrade fel.
Detta hände våren 2007. Stoet bantades ned rejält under sommaren och har sedan dess hållt samma form, möjligen är hon något tyngre på grund av muskler. Hon rids i mycket lätt arbete, och nu arbetar vi med samling med några piaffsteg emellanåt. Nu, sommartid, går hon ute dygnet runt och äter gräs. Vintertid är hon ute 16 timmar/dygn och äter ca 25 kg hösilage/dag. Hon fodras med hösilage av bra kvalitet, morötter och en liten skvätt betfor - inget kraftfoder sedan fånganfallet.
De andra tre hästarna har samma foderstat, arbetas något mindre men håller formen på ett fantastiskt sätt.
 
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

För ryttarens skull kan jag tänka mig att det är en bra idé. För att inte skippa fokus på dressyren om man är väldigt hoppintresserad. Om det inte är hoppintresserad man är, vad tänker du att man har för nytta av hoppningen och terrängen? :p För hästens värdes skull innan man specialiserar den?

Allt beror på ur vilken synvinkel man ser det. Själv kan jag tycka att den nog är vanligare att man går in på en specialisering för tidigt (ser hoppning/terrängritt som specialiseringarna i det här fallet, dressyren som grunden) innan hästen eg. har en riktig grund. Men det beror nog också mycket på ryttaren. Ju skickligare och mer allround-ryttare, desto mindre risk misstänker jag att det är att man skippar grunder till förmån för det roliga, på hållbarhetens bekostnad, oavsett om man börjar med det tidigt eller inte.

oj oj oj, förstår du inte själv vad hoppning och terräng gör för både ryttare och häst angående framförallt balans och framåtbjudning/ för ryttaren förmågan att kunna rida framåt .. sen förstår jag inte hur du kan se fälttävlan som en specialisering av gren när det ingår både dressyr OCH hoppning OCH terrängritt :confused:
 
Senast ändrad:
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

För ryttarens skull kan jag tänka mig att det är en bra idé. För att inte skippa fokus på dressyren om man är väldigt hoppintresserad. Om det inte är hoppintresserad man är, vad tänker du att man har för nytta av hoppningen och terrängen? :p För hästens värdes skull innan man specialiserar den?

Allt beror på ur vilken synvinkel man ser det. Själv kan jag tycka att den nog är vanligare att man går in på en specialisering för tidigt (ser hoppning/terrängritt som specialiseringarna i det här fallet, dressyren som grunden) innan hästen eg. har en riktig grund. Men det beror nog också mycket på ryttaren. Ju skickligare och mer allround-ryttare, desto mindre risk misstänker jag att det är att man skippar grunder till förmån för det roliga, på hållbarhetens bekostnad, oavsett om man börjar med det tidigt eller inte.

Jag tänker lite som fio, att man lära sig rida framåt.

Men egentligen mest vad gäller den annorlunda träningen. Jag tror andelen ryttare som lägger ner mer vikt vid både planerad träning på varierande underlag och i olika tempon återfinns hos hopp och framförallt fälttävlansryttare. Just för att man måste ha en häst som kan gå i höga tempon på varierande underlag och som måste både orka och tåla att gå längre pass i högre tempon + en massa språng över hinder utöver det. Generellt tror jag alltså att hästen blir mer allsidigt tränad och att ryttaren här med lär sig vad allsidig träning innebär :)

Det har alltså inte direkt något med hoppningen i sig att göra, eller att man tycker det är roligare att hoppa utan att man helt enkelt tvingas ge hästen en mer varierad träning. Och hoppning (precis som dressyr) är både lösgjörande och stärkande, för alla hästar :) Variation helt enkelt :D

Och jag kan fortfarande inte riktigt ta in min bild i huvudet av hästarna på Ribban, vilket jäkla driv de hade i kroppen i terrängen :love:
 
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

För ryttarens skull kan jag tänka mig att det är en bra idé. För att inte skippa fokus på dressyren om man är väldigt hoppintresserad. Om det inte är hoppintresserad man är, vad tänker du att man har för nytta av hoppningen och terrängen? För hästens värdes skull innan man specialiserar den?

Måste också reagera på det här. Hur i all världen tänker du?? Betyder det att din häst aldrig nånsin får ens skutta över en liten stock i skogen om du inte är intresserad själv:confused: Går den nånsin i skogen?
Det är ju bland det allra bästa för att bygga upp en häst och dessutom få den att må bra mentalt.

Även om du inte är ett smack intresserad av att hoppa så kan ju hästen behöva en allsidig träning? "nyttan" är ju för hästen. (och för dej som ryttare också)
 
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

oj oj oj, förstår du inte själv vad hoppning och terräng gör för både ryttare och häst angående framförallt balans och framåtbjudning/ för ryttaren förmågan att kunna rida framåt .. sen förstår jag inte hur du kan se fälttävlan som en specialisering av gren när det ingår både dressyr OCH hoppning OCH terrängritt :confused:

Haha, jag skrev ju "för ryttarens skull", frågan var vad det skulle ge hästen i utbildningen? (om inte ryttaren är hopp- och terrängintresserad, för då är det ju rätt självklart).
Det är terrängritt som jag ser som "inriktning", eftersom det krävs en del grundjobb innan det är någon idé att ge sig ut i terrängen. :)
 
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?


Kanske ska tillägga att det är jag som tänker så, inte något svar för alla AR-ryttare.

Jag tror stenhårt på att hästar som är coola i huvudet använder inte lika mycket onödig energi som förbrukas till stress/spänning. Min egen t ex kunde vara sjöblöt efter en halvtimmes uteritt i början, för att han inte kunde varva ner. Numera blir han inte alls lika lätt svettig. Förutom när det är varmt. Och då i första hand under sadeln/gjorden/mellan bakbenen, inte sjöblöt häst! :p

AR-träningarna är ju inte tänkt att vara kondistränande, utan den träning man får är gymnasticerande/styrketränande i första hand. Men bara såpass att hästen orkar, man vill inte fortsätta efter att man nått sin "topp" och hästen inte kan ta i lika mycket med musklerna och det börjar bli risk för mjölksyra.
Man vill ge mycket vila emellan för att jobbet ska bli dynamiskt. Ex: korta-länga-korta-länga. De stunder som pulsen måste gå upp blir alltså såpass korta att det inte borde göra hästen svettig. OM inte hästen har svårt att slappna av emellan! ;)

Det gäller som sagt under själva AR-träningspassen. Det är ju sällan det enda man gör med sin häst.

En annan tanke (som kanske har med ovanstående att göra), tänker "ni" (ja, generellt alltså, blir ju dig jag frågar här i tråden :D) aldrig att "rörelse löser spänning"? Jag tänker mig typ min framtravning som börjar rätt friskt framåt i en öppen lite högre form men som succesivt när hästen börjar bli varm leder till en allt rundare form emd mer och mer vila i steget. När vi "är nöjda" med framtravningen (som innehåller alla spår och övergångar till skritt men inte skritt på lång tygel/längre sträckor) så har hästen kortat sig betydligt och går tydligt mellan hand o skänkel (i min värld lätt kontakt med bra bjudning och tydlig vila i steget och väldigt lydig för sidförande skänkel även om sidvärtsrörelser ännu inte ingår i vår framtravning). Då drar vi ofta ner tempot mer för att få ännu mer vila och lugn i steget och på den vägen lite mer samlad trav (fortfarande inom arbetstrav dock, vilket är allt vi gör än på ett tag).

Sedan läggs antingen skritt eller någon galoppfattning in där vi behåller den runda formen och galoppera på framåt både på stor volt och längslångsidan åt båda hållen.

Sedan är min häst uppvärmd och det har kanske gått 5-10 min av träningen (beroende på hur de andra ligger i tid, hur min egen uppvärmning ligger i tid och vem man rider med) utöver de 10 min jag skrittat fram på lång tygel och ca 5-10 minuterna av ovanstående som lagts ned av mig på egen hand innan ekipagen före är klara och tränaren börjar guida för dagen.

Efter detta är min häst svettig och har både en del puls och andning men han känns oxå både fysiskt och psykisk avspänd och väldigt sugen på att börja arbeta :love:

Ursäkta romanen men jag vill gärna förstå lite mer bakom uttalandet :laugh:

Jo, i grova drag, men troligen inte likadant utfört i praktiken..
Om kusen har nerverna utanpå en dag pga överskottsenergi, då kan jag t ex tycka det är bättre han får rinna på framåt i trav vilket överensstämmer med hans energi-nivå, för att successivt börja inverka till att få bättre kontroll över traven, och successivt gå över till skrittjobb när den bättre kan coola ner i skrittjobbet.
Är det tvärtom en slö dag, då kan jag behöva "väcka upp" pållen med trav före det mer krävande skrittjobbet/övergångarna, och då ganska kravlöst precis efter övergången iaf, för att pållen inte ska tycka traven blir för jobbig också.
Vet en del som använder galoppfattningar tidigt för att "väcka upp" och få hästen börja höja tonus till att kunna utföra resten av övningarna som man tänkt.

Men man tänker ju att det ska vara så dynamiskt och avslappnat som möjligt, och icke-tjatigt, dvs mycket växlingar och inga längre sträckor av samma sak. Utgångsläget ska vara ganska låg puls (för att det ska vara avslappnat) sen ökas den när man aktiverar musklerna mer, men för att musklerna inte ska bli för trötta så blir det väldigt korta sträckor i taget, varvat hela tiden. Därför bör inte hästen bli svettig om det inte som sagt är väldigt varmt eller något i den stilen så hästarna blir svettiga tidigare.

Om jag verkligen vill tänka "springa loss spänningar" då gör jag det hellre ute, eller genom att löslongera/löshoppa el. dylikt så jag dessutom kan se hur hästen rör sig. Inte varje gång som uppvärmning.
 
Senast ändrad:
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

När och om man behöver komplettera med kraftfoder beror ju helt på hästens behov i förhållande till grovfodrets innehåll, vilket kan variera väldigt mycket. Travhästar i full träning klarar sig också på bara grovfoder om dess innehåll är bra och fyller behoven. (detta har visats i försök. De hade också mindre slaggprodukter i kroppen än de hästar i studien som fodrades med grovfoder + kraftfoder)
 
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

Ja att variera träningen är ju bra, för hästens skull - det köper jag. Resten ser jag nog som sagt mest för ryttaren. Har man ett "brukssyfte" att träna emot kanske dressyren också blir mer logisk för hästen, oavsett om det är hoppning eller något helt annat. :)
 
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

Hej!

Jag gissar att jag rider AR (jag tror min tränare ser det så, hon är BB-elev iaf).

Jag rider 1-2 dagar/vecka på volten och jobbar dressyren (mest med mej själv egentligen, det tar tiiiiid att bli av med dåliga vanor). Sen försöker jag hoppa 1 gång/vecka (går lite sådär eftersom jag är ganska hopprädd och pållan bara hoppar om matter verkligen VILL över). Sen varvar vi longering(inte så ofta), tömkörning(för körning), och en väldig massa skogsturer som vara mellan 1 och 3 timmar i alla gångarter- även fullt ös medvetslös- vilket krävs för att fröken häst ska bli mer allsidigt tränad och inte få flipp totalt (hon älskar att galoppera!). Hade någon sagt till mej att jag inte fick fara ut och galoppera tokigt i skogen, eller för den delen hoppa när jag jag vågar, hade den personen inte varit min tränare särskilt länge.

Jag ser till att oavsett var jag gör rör sej fröken häst minst 1 timme/arbetstillfälle- även om det ibland innebär bara skritt. Jag skulle dock fortfarande påstå att vårt arbete aldrig överstiger "lätt" träning, snäppet över bara slappa i hagen..

/Lavinia, som försöker hinna rida trots mycket krävande studier
 
Senast ändrad:
Sv: Konstiga frågor om hur mycket och när och ..?

När och om man behöver komplettera med kraftfoder beror ju helt på hästens behov i förhållande till grovfodrets innehåll, vilket kan variera väldigt mycket. Travhästar i full träning klarar sig också på bara grovfoder om dess innehåll är bra och fyller behoven. (detta har visats i försök. De hade också mindre slaggprodukter i kroppen än de hästar i studien som fodrades med grovfoder + kraftfoder)

Den studien har jag läst om. Intressant tycker jag. Och det är ju alltid härligt att få vatten på kvarn:D

Finns även distanshästar som går på enbart eller nästan enbart hö. Detta är hästar i svår klass och dom placerar sig och presterar bra.

Som du säger är det viktigt att veta att grovfodrets innehåll är det man behöver.
Jag fick tag på ett alldeles för bra hö för några år sedan. När jag räknat ut efter konstens alla regler skulle min ena häst äta 2,5 kg/dygn, endast.
 

Liknande trådar

Ridning Jag börjar undra om en del människor (då syftet jag på mig själv) aldrig kommer lära sig att rida bra. Har ridit till och från i 20 år...
2
Svar
34
· Visningar
4 401
Senast: Roxy
·
Hoppning Background för jämförelse: Jag brukade träna hoppning för MÅNGA år sedan. Det var fredag kväll. Det var en ponny grupp innan oss och vi...
2
Svar
27
· Visningar
4 384
Senast: Ullmerkott
·
Hundträning Hej på er! Vill egentligen bara bolla med er om ni tror jag kan få bukt med valpens beteenden eller om jag ska byta inställning dvs lära...
2
Svar
24
· Visningar
8 100
Senast: Migo
·
Hästmänniskan Hej! Jag är en 21-årig tjej som är enormt enormt ridsugen igen, men vet inte riktigt hur jag ska gå tillväga som återfallsryttare...
Svar
8
· Visningar
2 708
Senast: Ramona
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp