Kloka kloka buke.. jag behöver bolla tankar!

OutOfService

Trådstartare
Många av er har väl säkert läst mina trådar om min älskade prins och fodervärdar.

2013 var året från helvetet för min del, jag gick in i väggen till slut. Och när jag inte var kapabel att orka med mig själv så tog jag beslutet att låna ut min älskade prins. Det vart inte bra från något håll, jag och fv fungerade inte och mycket berodde nog på att jag inte var mentalt redo att låta någon annan ha hand om min bebis. Dessutom skadade han sig ju ganska allvarligt och det var lång konvalescens, allt vart pannkaka.

I maj 2014 sa fv att hon inte ville ha kvar prinsen, jag hade ångest och pqnik.. ville inte sälja, tog hem honom och sa att jag varken ville sälja eller låna ut honom igen. Men så dök en tjej upp, en väl till familjen där prinsen stod uppstallad och frågade om hon fick bli medryttare. Så vart det och efter en tid kom frågan om jag ville låna ut honom, efter mycket om och men så sa jag ja efter att tjejen först haft honom kvar i "mitt" stall i 2 månader. Det här har gått så himla bra! Jag är nöjd, prinsen är nöjd och fv är nöjd, vi tre har verkligen klickat! Dom utvecklas hela tidrn och är snart redo för sin första Lokala hopptävling :love:

MEN så idag kom fv och sa att nångång i år kommer hon vilja köpa en häst, hon vill ha en egen vilket jag självklart förstår. Jag är jätte kluven, jag vill verkligen inte sälja..kommer aldrig hitta en sån häst igen. Han är min älskade bebis. Samtidigt som jag kommer aldrig hitta en bättre köpare än nuvarande fv.
Vet inte om jag vill ha kvar honom för att jag vill ha häst ellrr för att det är han.

Som det ser ut nu så får jag omöjligt ihop mitt liv rent praktiskt med häst, då skulle jag ha jobb och häst här och min karl 1 timme bort. Finns inte en chans att hinna med allt i den utsträckning jag vill med dom avstånden.

Det är så jäkla mycket tänk om... Tänk om jag säljer honom och det tar slut med min karl, då står jag där utan vare sig häst eller kärlek.
Tänk om jag inte säljer till fv och det händer något så jag tvingas sälja honom nästa år, kommer aldrig hitta någon bättre köpare som passar prinsen så bra.

Jag vet att man kan aldrig veta vad som händer i framtiden och jag måste göra det som känns rätt för mig.
Hade hon kommit om ett halvår och sagt samma sak så hade det vart annorlunda. För min plan har vart att hon skulle ha kvar honom iallafall året ut och att han sen skulle flytta med mig till där min karl bor.


Vad gör man när hjärtat slits åt två håll? :( :(
 
Vet inte om jag vill ha kvar honom för att jag vill ha häst ellrr för att det är han.

Som det ser ut nu så får jag omöjligt ihop mitt liv rent praktiskt med häst, då skulle jag ha jobb och häst här och min karl 1 timme bort. Finns inte en chans att hinna med allt i den utsträckning jag vill med dom avstånden.

Det är så jäkla mycket tänk om... Tänk om jag säljer honom och det tar slut med min karl, då står jag där utan vare sig häst eller kärlek.
Tänk om jag inte säljer till fv och det händer något så jag tvingas sälja honom nästa år, kommer aldrig hitta någon bättre köpare som passar prinsen så bra.
Jag vet att man kan aldrig veta vad som händer i framtiden och jag måste göra det som känns rätt för mig.

Eller så gör du det som är rätt för hästen
Om du inte vet varför du vill ha honom kvar, om det är för att du kan bli ensam eller att för att du vill ha just han så tror jag nog bara att du frågar det själv det bevisar att han inte är det?

ber om ursäkt om jag låter hård men så tänker jag när jag läser det du skriver :)
Fv låter ändå som en jättebra ny ägare?
 
Eller så gör du det som är rätt för hästen
Om du inte vet varför du vill ha honom kvar, om det är för att du kan bli ensam eller att för att du vill ha just han så tror jag nog bara att du frågar det själv det bevisar att han inte är det?

ber om ursäkt om jag låter hård men så tänker jag när jag läser det du skriver :)
Fv låter ändå som en jättebra ny ägare?

Nu hänger jag inte riktigt med. Men nej jag vill inte ha kvar honom för att jag kan bli ensam, men jag är rädd för att stå där utan vare sig häst eller kärlek.
Den där hästen betyder så oerhört mycket för mig, han är min bebis, mitt allt. Jag vill ha kvar honom för personligheten, för den kontakten vi har. Men jag vill egentligen inte va bunden till häst 7 dagar i veckan igen just nu.
 
Jag skulle nog förklara för fv att jag inte vill sälja just nu (men kanske om ett halvår /ett år) så får hon antingen fortsätta som fv eller leta annan häst. Och skulle hon leta annan häst så skulle jag ha letat efter någon ny medryttare som kanske skulle funka bra med hästen. Jag själv ser medryttare som ett bättre alternativ om man vill ha lite mer koll på hästen och kunna bestämma över den. Jag förstår dig till 100% med känslan av att inte vilja sälja för att man vet att man inte skulle kunna hitta en häst som den igen :-)
 
Vad händer om fodervärden hittar en annan häst relativt snabbt men din livssituation inte ändras? Kan du lösa det för att både du och hästen ska må bra (om än få det kämpigt) tills du flyttat?
 
Har egentligen inget vettigt att komma med, mer än att jag känner igen mig så, i fv:s situation!

Har drömt om en egen ponny/häst sen jag var liten och mina föräldrar har tyckt att "det får du skaffa själv när du blir stor" typ. Jaha, nu är jag tydligen där då, vuxen (:rofl:) och snart klar med studierna. Har gått och intalat mig själv i flera år nu att det finns viktigare saker att lägga pengarna på (typ hus och sånt :o), speciellt nu när jag pluggat, men nu så känns det äntligen rätt att skaffa häst! Har en som jag vill köpa loss, men han är i dagsläget inte till salu.

Det jobbigaste är egentligen att ägaren inte kan säga något specifikt alls. Det är apjobbigt att liksom gå och vänta på en häst som ägaren kanske ska pensionera snart, kanske kan tänka sig pensionera för att hästen lessnat på att tävla (istället för att pensionera när han går sönder) och då kanske ägaren vill sälja hästen till mig.

Så vore jag i din situation skulle jag säga något i stil med "Säljer jag honom alls vill jag gärna sälja honom till dig, men jag måste få fundera på det" och sedan sätta någon slags mental tidsgräns, typ att om en månad ha en bild av om du övervägande lutar åt att behålla eller sälja.
 
Har egentligen inget vettigt att komma med, mer än att jag känner igen mig så, i fv:s situation!

Har drömt om en egen ponny/häst sen jag var liten och mina föräldrar har tyckt att "det får du skaffa själv när du blir stor" typ. Jaha, nu är jag tydligen där då, vuxen (:rofl:) och snart klar med studierna. Har gått och intalat mig själv i flera år nu att det finns viktigare saker att lägga pengarna på (typ hus och sånt :o), speciellt nu när jag pluggat, men nu så känns det äntligen rätt att skaffa häst! Har en som jag vill köpa loss, men han är i dagsläget inte till salu.

Det jobbigaste är egentligen att ägaren inte kan säga något specifikt alls. Det är apjobbigt att liksom gå och vänta på en häst som ägaren kanske ska pensionera snart, kanske kan tänka sig pensionera för att hästen lessnat på att tävla (istället för att pensionera när han går sönder) och då kanske ägaren vill sälja hästen till mig.

Så vore jag i din situation skulle jag säga något i stil med "Säljer jag honom alls vill jag gärna sälja honom till dig, men jag måste få fundera på det" och sedan sätta någon slags mental tidsgräns, typ att om en månad ha en bild av om du övervägande lutar åt att behålla eller sälja.

Ja det har jag sagt till henne. Att det finns ingen jag hellre skulle sälja till än henne! :) :) Vi har lyckligtvis en bra och öppen relation där vi är ärliga om allt. Så hon vrt mina tankar och jag vet hennes.

Den mentala tidsgränsen känns som en bra idé :)
 
Vad händer om fodervärden hittar en annan häst relativt snabbt men din livssituation inte ändras? Kan du lösa det för att både du och hästen ska må bra (om än få det kämpigt) tills du flyttat?

Hon har ju 2 månaders uppsägningstid, så jag kommer ju ha minst 2 månader på mig från att hon bestämmer sig. Och lösa det så att prinsen mår bra kommer jag absolut kunna göra, det kommer ju va jag själv som skulle få stå tillbaks i så fall.
Än så länge har hon ju inte börjat leta, men självklart kan det gå snabbt att hitta en häst om hon har tur när hon väl bestämmer sig för att börja leta.
 
Jag skulle nog förklara för fv att jag inte vill sälja just nu (men kanske om ett halvår /ett år) så får hon antingen fortsätta som fv eller leta annan häst. Och skulle hon leta annan häst så skulle jag ha letat efter någon ny medryttare som kanske skulle funka bra med hästen. Jag själv ser medryttare som ett bättre alternativ om man vill ha lite mer koll på hästen och kunna bestämma över den. Jag förstår dig till 100% med känslan av att inte vilja sälja för att man vet att man inte skulle kunna hitta en häst som den igen :-)

Ja det är ju självklart ett alternativ med medryttare. Men då är bara problemet att för hans skull så vill jag inte låta honom flytta mer än nödvändigt. Vilket alltså innebär att jag helst inte vill ta hem honom om någon månad för att sedan flytta både mig och honom i kanske början av nästa år. Han har fått flytta så himla mycket dom senaste 2 åren och visst han har tagit det jättebra och verkar inte må dåligt av det, men nästa flytt kan ju va den flytten som får det att rinna över för honom.
 
Jag är jätte kluven, jag vill verkligen inte sälja..kommer aldrig hitta en sån häst igen. Han är min älskade bebis. Samtidigt som jag kommer aldrig hitta en bättre köpare än nuvarande fv.
Vet inte om jag vill ha kvar honom för att jag vill ha häst ellrr för att det är han.

Som det ser ut nu så får jag omöjligt ihop mitt liv rent praktiskt med häst, då skulle jag ha jobb och häst här och min karl 1 timme bort. Finns inte en chans att hinna med allt i den utsträckning jag vill med dom avstånden.

När jag tänker tillbaka känner jag igen mycket från ovan. Minus karln.

Jag sålde min förra häst 2011, efter att ha lånat ut henne på foder 2010. Jag mådde skit i ett år innan, väldigt nära väggen, och det blev inte bättre. Jag orkade verkligen inte längre, och hästen mådde skit av det - hon behöver motion och stimulans för att må bra, tar vila dåligt, och det märktes verkligen på henne. Samtidigt som jag kunde sitta i stallgången i timmar och bara stirra, innan jag fick orken till att sadla. Så jag lånade ut henne, och tog en paus från hästlivet helt. Efter en drös månader började jag längta tillbaka till hästlivet. Smög försiktigt tillbaka genom att hjälpa en kollega med att sätta igång hennes konvalescent (artros), och till sommaren kände jag verkligen att "Nu vill jag ha egen häst igen". Då var frågan: ta hem mitt älskade sto - denna fantastiska häst - eller köpa en annan? Som jag velade. Stoet hade en fodervärd som hon utvecklats mycket med, på många sätt, och hon hade det verkligen bra där. Jag var helt säker på att jag ville tillbaka till hästeriet, men kom till slut fram till att jag inte skulle kunna ge henne Allt hon behövde för att må riktigt riktigt bra. Så hon såldes till FV. Jag kan ångra det - att jag släppte den hästen - för jag kommer aldrig aldrig aldrig att få en sån häst igen. Jag saknar henne enormt idag, trots att jag köpte hästen som för mig är Hästen. Jag saknar henne. Men det var rätt för Henne, då.
 
När jag tänker tillbaka känner jag igen mycket från ovan. Minus karln.

Jag sålde min förra häst 2011, efter att ha lånat ut henne på foder 2010. Jag mådde skit i ett år innan, väldigt nära väggen, och det blev inte bättre. Jag orkade verkligen inte längre, och hästen mådde skit av det - hon behöver motion och stimulans för att må bra, tar vila dåligt, och det märktes verkligen på henne. Samtidigt som jag kunde sitta i stallgången i timmar och bara stirra, innan jag fick orken till att sadla. Så jag lånade ut henne, och tog en paus från hästlivet helt. Efter en drös månader började jag längta tillbaka till hästlivet. Smög försiktigt tillbaka genom att hjälpa en kollega med att sätta igång hennes konvalescent (artros), och till sommaren kände jag verkligen att "Nu vill jag ha egen häst igen". Då var frågan: ta hem mitt älskade sto - denna fantastiska häst - eller köpa en annan? Som jag velade. Stoet hade en fodervärd som hon utvecklats mycket med, på många sätt, och hon hade det verkligen bra där. Jag var helt säker på att jag ville tillbaka till hästeriet, men kom till slut fram till att jag inte skulle kunna ge henne Allt hon behövde för att må riktigt riktigt bra. Så hon såldes till FV. Jag kan ångra det - att jag släppte den hästen - för jag kommer aldrig aldrig aldrig att få en sån häst igen. Jag saknar henne enormt idag, trots att jag köpte hästen som för mig är Hästen. Jag saknar henne. Men det var rätt för Henne, då.

Det är nog så jag känner också, att det bästa för honom vore att vara kvar hos fv. Det lär ta kanske upp till 1 år innan jag kan ge honom det han förtjänar, ge honom så mycket att jag inte skulle leva med ständigt dåligt samvete. Han är 6 år, en fantastisk häst på alla sätt och vis, eftersom han var oinriden och ohanterad när jag fick honom så är han precis den hästen jag vill ha. Det är jag som format honom till den underbara individ han är. Men fv älskar den där hästen också och han henne, dom har nästan kommit så långt att dom har samma fina känsla och kontakt som jag har med honom. Hon har utvecklat honom och han visar nu att han har betydligt mer potential att bli en riktigt fin hopphäst än vi trott.

Det gör så jävla ont i hjärtat rent ut sagt, jag kan inte ens tänka tanken utan att böla sönder mig. Mitt hjärta går i tusen bitar bara av tanken att sälja honom och veta att han är förlorad för alltid. Men det är nog ändå det som är det bästa i långa loppet för oss alla tre. :( :(

Jag är 29, planen är ju ändå att flytta ihop med min karl och inom något år planera barn. Och vem vet vad jag har för tid och ork för honom då? Det är ju nu han är ung och ska utvecklas, det är ju dom närmaste åren som han kräver som allra mest.
 
Jag ringde iallafall fv nu ikväll och sa att jag inte vill ha kontakt på någon vecka om det inte händer något eller är något hon måste ta med mig. Då får jag en chans att fundera utan att bli påverkad av honom varje dag och en chans att känna på hur det känns att inte ha en aning om vad som försiggår i hans liv.

Vet inte om det är en bra idé, men det känns som att det kan vara bra för mig, som att det kan göra det lite lättare att reda ut tankarna.
 
Många av er har väl säkert läst mina trådar om min älskade prins och fodervärdar.

2013 var året från helvetet för min del, jag gick in i väggen till slut. Och när jag inte var kapabel att orka med mig själv så tog jag beslutet att låna ut min älskade prins. Det vart inte bra från något håll, jag och fv fungerade inte och mycket berodde nog på att jag inte var mentalt redo att låta någon annan ha hand om min bebis. Dessutom skadade han sig ju ganska allvarligt och det var lång konvalescens, allt vart pannkaka.

I maj 2014 sa fv att hon inte ville ha kvar prinsen, jag hade ångest och pqnik.. ville inte sälja, tog hem honom och sa att jag varken ville sälja eller låna ut honom igen. Men så dök en tjej upp, en väl till familjen där prinsen stod uppstallad och frågade om hon fick bli medryttare. Så vart det och efter en tid kom frågan om jag ville låna ut honom, efter mycket om och men så sa jag ja efter att tjejen först haft honom kvar i "mitt" stall i 2 månader. Det här har gått så himla bra! Jag är nöjd, prinsen är nöjd och fv är nöjd, vi tre har verkligen klickat! Dom utvecklas hela tidrn och är snart redo för sin första Lokala hopptävling :love:

MEN så idag kom fv och sa att nångång i år kommer hon vilja köpa en häst, hon vill ha en egen vilket jag självklart förstår. Jag är jätte kluven, jag vill verkligen inte sälja..kommer aldrig hitta en sån häst igen. Han är min älskade bebis. Samtidigt som jag kommer aldrig hitta en bättre köpare än nuvarande fv.
Vet inte om jag vill ha kvar honom för att jag vill ha häst ellrr för att det är han.

Som det ser ut nu så får jag omöjligt ihop mitt liv rent praktiskt med häst, då skulle jag ha jobb och häst här och min karl 1 timme bort. Finns inte en chans att hinna med allt i den utsträckning jag vill med dom avstånden.

Det är så jäkla mycket tänk om... Tänk om jag säljer honom och det tar slut med min karl, då står jag där utan vare sig häst eller kärlek.
Tänk om jag inte säljer till fv och det händer något så jag tvingas sälja honom nästa år, kommer aldrig hitta någon bättre köpare som passar prinsen så bra.

Jag vet att man kan aldrig veta vad som händer i framtiden och jag måste göra det som känns rätt för mig.
Hade hon kommit om ett halvår och sagt samma sak så hade det vart annorlunda. För min plan har vart att hon skulle ha kvar honom iallafall året ut och att han sen skulle flytta med mig till där min karl bor.


Vad gör man när hjärtat slits åt två håll? :( :(
Har inte läst de andras svar men tänker såhär..
Kanske sälja din häst till fv men själv vara medryttare 1-2 gr/v.
Lycka till!
 
Har inte läst de andras svar men tänker såhär..
Kanske sälja din häst till fv men själv vara medryttare 1-2 gr/v.
Lycka till!

Det kunde ju vart en idé, men tror inte det skulle funka för mig. Ska jag släppa honom måste jag nog släppa honom helt ett tag. Och vara medryttare utan att ha något att säga till om på min bebis skulle jag inte fixa.

Tack :)
 
Många av er har väl säkert läst mina trådar om min älskade prins och fodervärdar.

2013 var året från helvetet för min del, jag gick in i väggen till slut. Och när jag inte var kapabel att orka med mig själv så tog jag beslutet att låna ut min älskade prins. Det vart inte bra från något håll, jag och fv fungerade inte och mycket berodde nog på att jag inte var mentalt redo att låta någon annan ha hand om min bebis. Dessutom skadade han sig ju ganska allvarligt och det var lång konvalescens, allt vart pannkaka.

I maj 2014 sa fv att hon inte ville ha kvar prinsen, jag hade ångest och pqnik.. ville inte sälja, tog hem honom och sa att jag varken ville sälja eller låna ut honom igen. Men så dök en tjej upp, en väl till familjen där prinsen stod uppstallad och frågade om hon fick bli medryttare. Så vart det och efter en tid kom frågan om jag ville låna ut honom, efter mycket om och men så sa jag ja efter att tjejen först haft honom kvar i "mitt" stall i 2 månader. Det här har gått så himla bra! Jag är nöjd, prinsen är nöjd och fv är nöjd, vi tre har verkligen klickat! Dom utvecklas hela tidrn och är snart redo för sin första Lokala hopptävling :love:

MEN så idag kom fv och sa att nångång i år kommer hon vilja köpa en häst, hon vill ha en egen vilket jag självklart förstår. Jag är jätte kluven, jag vill verkligen inte sälja..kommer aldrig hitta en sån häst igen. Han är min älskade bebis. Samtidigt som jag kommer aldrig hitta en bättre köpare än nuvarande fv.
Vet inte om jag vill ha kvar honom för att jag vill ha häst ellrr för att det är han.

Som det ser ut nu så får jag omöjligt ihop mitt liv rent praktiskt med häst, då skulle jag ha jobb och häst här och min karl 1 timme bort. Finns inte en chans att hinna med allt i den utsträckning jag vill med dom avstånden.

Det är så jäkla mycket tänk om... Tänk om jag säljer honom och det tar slut med min karl, då står jag där utan vare sig häst eller kärlek.
Tänk om jag inte säljer till fv och det händer något så jag tvingas sälja honom nästa år, kommer aldrig hitta någon bättre köpare som passar prinsen så bra.

Jag vet att man kan aldrig veta vad som händer i framtiden och jag måste göra det som känns rätt för mig.
Hade hon kommit om ett halvår och sagt samma sak så hade det vart annorlunda. För min plan har vart att hon skulle ha kvar honom iallafall året ut och att han sen skulle flytta med mig till där min karl bor.


Vad gör man när hjärtat slits åt två håll? :( :(

Vad jag förstår så handlar det egentligen bara om ett halvår? för om ett halvår hade du tänkt flytta till mannen oh ta med hästen?
Kan du inte då hitta en annan medryttare under det halvåret om det är så begränsad tid?

Men jag undrar också vad är det som gör att det är annorlunda om ett halvår? varför kan du då ha häst och allt annat? Mindre avstånd till mannen?
 
Vad jag förstår så handlar det egentligen bara om ett halvår? för om ett halvår hade du tänkt flytta till mannen oh ta med hästen?
Kan du inte då hitta en annan medryttare under det halvåret om det är så begränsad tid?

Men jag undrar också vad är det som gör att det är annorlunda om ett halvår? varför kan du då ha häst och allt annat? Mindre avstånd till mannen?

Nja kanske inte exakt ett halvår, men om ett halvår har jag och kärleken vart tillsammans om 1 år och självklart är allt väldigt annorlunda då än mot nu när vi vart tillsammans i 4 månader. Efter bara 4 månader är vi inte riktigt redo att bara bryta upp allting och jag ska ta mitt pick och pack för att flytta dit. Hade det vart om ett halvår så hade vi kanske varit redo och då hade hästen kunnat flytta med mig dit. Alternativt att jag redan bott där och då kunnat ta hem hästen.
Det som inte funkar nu är ju att ha häst och jobb här och kärleken 10 mil bort om vi vill kunna ses.

Nej jag vill inte skaffa en ny fv eller medryttare igen oavsett tid, för jag vill minimera hästens flyttar.
 
Men jag har nog trots allt redan bestämt mig. Hur ont i hjärtat det än gör och kommer göra, så kommer jag sälja till fv under förutsättning att vi kommer överens om kontrakt och pris.

Prinsen har det bra där, fv är helt klart det bästa alternativet efter mig själv och häst passar inte in i mitt liv nu. Och fv är utan tvekan den bästa köpare som nånsin kommer dyka upp för mig och prinsen. Jag måste vara osjälvisk och göra det som är bäst för prinsen. Finns dessutom ingen mening att plåga mig själv med att dra ut på beslutet.

Trodde aldrig jag skulle hitta en häst som betydde så mycket och var så himla personlig efter jag tog bort mitt halvblod, men det gjorde jag. Jag får helt enkelt tro på att jag kommer göra det igen den dagen jag vill ha häst igen. Prinsen kommer finnas nära och jag kommer kunna fortsätta följa deras utveckling.
 
men om du låter fv ha hästen på foder året ut, och då ha honom som sin egen och minimerar kontakten med dig bortsett från akuta saker?

så att du kan släppa honom och släppa kontrollen och i årets slut låta fv köpa hästen mot ett pris som ni bestämmer nu. (så det inte blir att hästen utbildas otroligt mycket och vinner tävling efter tävling, och stiger hutlöst i pris så att fv inte har råd med hästen längre ;) och gör hästen det så är det bevis på en bra fodervärd :D).

hade jag som fv hittat en bra häst som jag trivs till 100% med så hade jag inte övergivit den direkt för att söka efter en som eventuellt kan vara lika bra.


fodervärden står alltså för allt och det enda är att du står som ägare och för försäkringen.
 
men om du låter fv ha hästen på foder året ut, och då ha honom som sin egen och minimerar kontakten med dig bortsett från akuta saker?

så att du kan släppa honom och släppa kontrollen och i årets slut låta fv köpa hästen mot ett pris som ni bestämmer nu. (så det inte blir att hästen utbildas otroligt mycket och vinner tävling efter tävling, och stiger hutlöst i pris så att fv inte har råd med hästen längre ;) och gör hästen det så är det bevis på en bra fodervärd :D).

hade jag som fv hittat en bra häst som jag trivs till 100% med så hade jag inte övergivit den direkt för att söka efter en som eventuellt kan vara lika bra.


fodervärden står alltså för allt och det enda är att du står som ägare och för försäkringen.


Vi har ju inte bråttom, det kommer ju ta någon månad iallafall eftersom jag ska besiktiga om honom för att bli av med reservationen i försäkringen och sådär. Men förutom det tror jag det är som med plåster, bättre att göra det snabbt och smärtsamt än att dra ut på det.
Priset kommer bestämmas utifrån vad han var värd i höstas så hon inte behöver betala för arbetet hon lagt på honom. :)
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 609
Senast: Lavinia
·
Hästmänniskan Fy vilken jobbig sits jag har satt mig i. För två år sedan köpte jag en unghäst då min andra häst var skadad och det verkade inte som...
Svar
16
· Visningar
2 058
Min häst är utlånad till en fodervärd och det funkar väldigt bra. Hon är med på dressyrträningar och står i kö till en privat hoppgrupp...
2 3
Svar
42
· Visningar
6 106
Senast: animalasia
·
Hästmänniskan Hej! Jag är 14 år och älskar hästar över allt annat (förstås);) Jag behöver tips och råd om hur vida jag ska göra med en svårhanterlig...
2
Svar
25
· Visningar
1 848
Senast: ameo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp