L
lasseman
Ja, hur gör ni?
Min häst är i de flesta fall en mycket sansad och cool dam. Men klippning gillar hon inte! Jag har klippt henne varje år i fyra år, ibland går det bättre ibland sämre. Jag upplever henne generellt som beröringskänslig och hon gillar inget vidare när man typ sätter på täcken, så hon tycker säkert att det kittlar/är obehagligt "på riktigt". Jag upplever inte att ljudet är problemet då hon inte bryr sig nämnvärt på toppen av halsen, så länge man inte råkar komma åt öronen. Jag har också bomullstussar i öronen. I övrigt är hon mkt lätthanterad, går på röstkommandon lös på ridbanan så jag ser det inte som ett dominansproblem eller att hon i övrigt är ohanterad.
Varför jag klipper är förstås för att hon inte ska bli svettig men det är också för att hon blir mkt trevligare att sätta på/av täcke vid in-/utsläpp om hon redan har ett under, så mina stallkamrater uppskattar när innetäcket åker på .
Det går alltså att klippa henne, hon blir inte fullständigt hysterisk men är hela tiden på spänn och minska lilla nyp eller att maskinen inte löper längs med huden reagerar hon på. Sker detta kring bakbenen/under magen sparkar hon - och det går fort! Främst efter maskinen men det är fullt befogat att ha hjälm! Igår klippte jag henne (hals, mage lite virvel och bakben). Det gick relativt bra (om jag jämför med andra gånger) men jag fick bremsa sista delarna mellan bakbenen och de lite knöligare ställen. Det jag tycker är svårt är just där skinnet veckar sig, där är det ju nästan omöjligt utan att det kanten av maskinen tar i lite grann. Typ mellan frambenen, vid virvlar, under halsen mot ganaschen. Det blir bättre om jag har mycket övrig kroppkontakt med henne, dvs lutar mig lite mot henne och på så sätt "tryggar" henne, men det blir både svårt att se och komma åt knixigare ställen.
Hästen blev som sagt klippt men hon tyckte det var jobbigt, slet sig vid ett tillfälle. Det blev inte heller överdrivet snyggt... Jag vill ju att hon ska kunna slappna av.
Så hur hanterar ni nervösa spända hästar vid klippning? Är det bara att gilla läget och acceptera att vi får ta den här dusten en gång per år? Att bremsa vid de svårare partierna? Eller hur ska jag tänka för att det ska bli drägligare? Göra det oftare (inte så sugen..)
Min häst är i de flesta fall en mycket sansad och cool dam. Men klippning gillar hon inte! Jag har klippt henne varje år i fyra år, ibland går det bättre ibland sämre. Jag upplever henne generellt som beröringskänslig och hon gillar inget vidare när man typ sätter på täcken, så hon tycker säkert att det kittlar/är obehagligt "på riktigt". Jag upplever inte att ljudet är problemet då hon inte bryr sig nämnvärt på toppen av halsen, så länge man inte råkar komma åt öronen. Jag har också bomullstussar i öronen. I övrigt är hon mkt lätthanterad, går på röstkommandon lös på ridbanan så jag ser det inte som ett dominansproblem eller att hon i övrigt är ohanterad.
Varför jag klipper är förstås för att hon inte ska bli svettig men det är också för att hon blir mkt trevligare att sätta på/av täcke vid in-/utsläpp om hon redan har ett under, så mina stallkamrater uppskattar när innetäcket åker på .
Det går alltså att klippa henne, hon blir inte fullständigt hysterisk men är hela tiden på spänn och minska lilla nyp eller att maskinen inte löper längs med huden reagerar hon på. Sker detta kring bakbenen/under magen sparkar hon - och det går fort! Främst efter maskinen men det är fullt befogat att ha hjälm! Igår klippte jag henne (hals, mage lite virvel och bakben). Det gick relativt bra (om jag jämför med andra gånger) men jag fick bremsa sista delarna mellan bakbenen och de lite knöligare ställen. Det jag tycker är svårt är just där skinnet veckar sig, där är det ju nästan omöjligt utan att det kanten av maskinen tar i lite grann. Typ mellan frambenen, vid virvlar, under halsen mot ganaschen. Det blir bättre om jag har mycket övrig kroppkontakt med henne, dvs lutar mig lite mot henne och på så sätt "tryggar" henne, men det blir både svårt att se och komma åt knixigare ställen.
Hästen blev som sagt klippt men hon tyckte det var jobbigt, slet sig vid ett tillfälle. Det blev inte heller överdrivet snyggt... Jag vill ju att hon ska kunna slappna av.
Så hur hanterar ni nervösa spända hästar vid klippning? Är det bara att gilla läget och acceptera att vi får ta den här dusten en gång per år? Att bremsa vid de svårare partierna? Eller hur ska jag tänka för att det ska bli drägligare? Göra det oftare (inte så sugen..)