Kastrering, tankar och funderingar

Sv: Kastrering, tankar och funderingar

Ja och därför skrev jag att;



och



Man har inte problem med onormal könsdrift vid 8-9 månader. I den åldern har de bara precis kommit in i första könsmognaden.

Att de skulle tappa muskler pga kastration är inget jag träffat på.
Jag skulle tippa på att de som kastrerar för att de inte orkar med en hund som beter sig som en normal hanhund kanske inte orkar med att motionera den tillräckligt heller?

Hane 1 vid 7 års ålder. Här har han alltså varit kastrerad i 5,5 år.
PICT0063.jpg~320x480

Här saknas inga muskler, båda kastrerade

 
Sv: Kastrering, tankar och funderingar

Jag har en kastrat med fina muskler. Greppar man ett tag om hans baklår med två händer så är de rejäla. T om med massören blev överraskad när han kände under all päls ( svårt fota en krulltott ). Likaså vinthunden har rejäla muskler. Men jag har läst ngnstans att binjurarna tar över en del av testestoronproduktionen efter en kastering och att stressade hundars binjurar skulle jobba hårdare. Så det är ju inte som att de inte har ngt testestoron kvar.
 
Sv: Kastrering, tankar och funderingar

Att de skulle tappa muskler pga kastration är inget jag träffat på. Jag skulle tippa på att de som kastrerar för att de inte orkar med en hund som beter sig som en normal hanhund kanske inte orkar med att motionera den tillräckligt heller?

Det jag menade är att tidigt kastrerade hanhundar inte ens utvecklar den muskelmassa dom annars skulle fått. Inte ens benstommen blir densamma. Det är därför jag tycker det är så viktigt att vänta till hunden är 2-3 år innan man tar beslut, så den hinner växa färdigt.
 
Sv: Kastrering, tankar och funderingar

Precis. Ingen har väl påstått att kastrerade hundar går omkring som vandrande anorektiker, bara att de får betydligt mindre muskelmassa än om de haft normala hormonnivåer. Frodo är absolut inte omusklad, men i jämförelse med sin bror så tar det tre gånger så mycket arbete och tid för att nå samma muskelstatus.
 
Sv: Kastrering, tankar och funderingar

Precis. Ingen har väl påstått att kastrerade hundar går omkring som vandrande anorektiker, bara att de får betydligt mindre muskelmassa än om de haft normala hormonnivåer. Frodo är absolut inte omusklad, men i jämförelse med sin bror så tar det tre gånger så mycket arbete och tid för att nå samma muskelstatus.

Fast det borde väl ändå bero på vid vilken ålder hunden kastreras.
Vår hane kastrerades när han var 4 år. Han var en riktig "karlakarl" innan och han förändrades inte ett dugg efteråt.

KL
Tycker det målas upp skräckscenarios här om kastrering. Jag ser visserligen ingen anledning att kastrera en riktigt ung hund, utan man bör vänta och se om det verkligen behövs. Har hunden inga problem så finns heller ingen anledning att kastrera. Precis som någon skrev så ska det vara väl genomtänkt. Det ska inte göras som rutinåtgärd "bara för att".

Vår förra tik kastrerades trots att hon var fullt frisk pga att jag varit med om fler pyos än vad jag hade önskat, dessutom hade vi köpt ovan nämnde och då okastrerade hane. Av alla kastrerade hundar har två tikar blivit inkontinenta, den ena omgående och vår förra tik 3 år efter kastreringen. En hund (new foundland) fick väldigt ful päls. Ingen annan har påverkats annat än att de haft lite lättare att lägga på hullet samt att de (alla tikar) har blivit piggare och livligare, ännu lite roligare hundar helt enkelt, och som levt till hög ålder. Någon har tom fått finare päls efter kastreringen.

Den enda hane som kastrerats var ovan nämnde och det pga att han mådde dåligt när vår dåvarande ungtik började löpa. Det blev betydligt bättre efter. Han ändrades inte till varken sätt eller utseende, och andra hundar betedde sig inte annorlunda mot honom.

Ingen enda av dessa hundar som kastrerats har på något vis uppvisat varken stress eller rädslor efter kastrering.
 
Sv: Kastrering, tankar och funderingar

Fast det borde väl ändå bero på vid vilken ålder hunden kastreras.
Vår hane kastrerades när han var 4 år. Han var en riktig "karlakarl" innan och han förändrades inte ett dugg efteråt.

Jo men det är ju det jag säger. En 4-åring är ju färdigväxt och har alltså fått sin muskelmassa. Då "förstör" inte kastrering på samma sätt som om man kastrerar en hund som fortfarande växer:)
 
Sv: Kastrering, tankar och funderingar

Kl
Ruben valde vi att kastrera när vi tog över honom när han var 1,5 år.
Anledningen är att han är en blandras som absolut inte ska gå i avel. Vi stod i ett stall med flera tikar och ville kunna ta med honom utan att behöva honom inlåst i en box jämt och ständigt.

Han har inga problem alls, pälsen var skräp även innan så vi håller honom nedklippt.
 
Sv: Kastrering, tankar och funderingar

Känner ett antal tjänstehundar. Har egentligen aldrig funderat över om de är intakta eller ej men vad jag vet är de inte kastrater. Några av dem har gått i avel t ex. Känner någon ledarhund också som mig veterligt inte är kastrerad
 
Sv: Kastrering, tankar och funderingar

Hittade den här bilden när jag letade efter en julbild så visar väl den då. Min hund som kastrerades vid 17 mån ålder har synligare muskler än vissa okastrerade pudelhanar jag sett nedrakade baktill. Jag tror att kost, träning, motion osv spelar stor roll! Explosiva rörelser ger stora muskler volymmässigt och annan träning ger mer slimmade muskler. Sedan har olika hundraser olika muskelfiber. Min har lite nakenhund och cockerspaniel i sig oxå. Han springer mycker explosivt och fort med vår vinthund och klättrar i berg, hoppar, kör agility, drar kärra och går mycket lös men ingen extremträning. Musklerna är bulliga även på insidan baklåret. Frampartiet däremot är sämre musklat. Han är inte extremmusklad men är ju oxå en normal sällskapshund som får normalt med motion. Däremot har hans muskler ökat sedan vi gick över helt på BARF! Den här bilden är 2½ år gammal innan barf.



 
Senast ändrad:
Sv: Kastrering, tankar och funderingar

KL

Det är synd jag inte tänkte på att fota den goldenhane jag vet om som kastrerades redan vid 6 månaders ålder. Alltså långt före en hund i den storleksklassen är färdigväxt. Den var med på promenad igår. Det är den tidigare kastrerade hane jag vet och den är grymt outvecklad - har typ stannat i en ålder av 8-9 månader utseendemässigt (är 5 år nu).
 
Sv: Kastrering, tankar och funderingar

*KL*

Jag har en tidigt kastrerad (8 mån) herre. Han är ett skrangel. Men om han är det för han är tidigt kastrerad, eller om han är det för han är en sån sort är himla svårt att säga. Han var för stor för rasen redan innan kastreringen, hade redan då långa ben (längre än man skulle kunna önska) och var en svårfödd, tanig skit. Han är fortfarande ett stor, långbent rangel som är svårfödd. Muskelmässigt är han ganska klent musklad mot vad jag skulle vilja se. Om det beror på att han är som en oljad blixt och väldigt energisk och helt enkelt bygger maratonmuskler istället för byggarmuskler är också omöjligt att veta.

Det jag däremot vet och som gör att jag är nöjd med kastreringen ÄVEN om han är ett skrangel pga kastreringen är att de mopsighetstendenser mot andra hanar han visade är som bortblåsta sen kastreringen och han är otroligt enkel och okomplicerad kring andra hundar oavsett kön. Tillägg: Han är dock en dominant, högrangad hund ändå ska kanske tilläggas. Han blev inte en "dörrmatta" av det.

Han är min tredje kastrerade hane. Nummer ett var en dröm som fertil, men kastrerades sent i livet pga testikeltumör. Trots att han var en dröm som fertil (även kring löptikar) så upplevde jag positiva skillnader av kastrering - noll intresse ens av höglöptikar, långkissar istället för att skvätta på promenaderna osv.

Nummer två kastrerades fyra år gammal pga handhundaggession. Han var dryg som satan kring tikar i höglöp med, det blev bara TILT i ögonen på honom. Han kastrerades för att se om det kunde hjälpa med det sista som jag misslyckades med att träna bort. Det gjorde det, och han svarade inte ens upp mot provokationer av andra hanar när vi var på promenad och så. Däremot blev han ingen mes, det var ju han som rök på den som katsrerades tidigt, som tyvärr svarade. När han sen gick och spände sig och gav den äldre onda ögat och bara väntade på "nästa gång, för då jävlar" tog jag beslutet att han inte behövde ha några kulor med han heller... (Han skulle inte gå i avel).

Ingen av hundarna har eg påverkats på något betungande negativt sett. Enda var hund nr två där som blev hemskt lättfödd efter kastreringen (innan svårfödd). De två andra var svårfödda innan och lika notoriskt svårfödda efter. I övrigt bara positiva grejer med bådadera. Ev då - men utan en klonad jämförelsehund är det ju svårt att veta - om den som kastrerades som ung är ett skrangel pga kastreringen då. Personligen tror jag både ja och nej. Jag tror han hade varit ett magert skrangel oavsett - men kanske något mindre utan kastrering. Jag tror dock, med tanke på hur han var innan osv, inte att han blivit ett grov hund med massor med massa ens okastrerad.
 
Senast ändrad:
Sv: Kastrering, tankar och funderingar

Jag skulle aldrig kastrera en hund av annat än hälsomässiga skäl. Jag ser absolut att det påverkar både individens gnista och hur de bemöts socialt av andra hundar. Har tyvärr två kastrerade här hemma (en av varje kön), ingen av dem kastrerad när de var i min ägo. Ingen av dem har förändrats till det bättre.
Vilka av dina är kastrerade? Border collie?
 
Sv: Kastrering, tankar och funderingar

Har inte läst alla inlägg men skriver lite va min erfarenhet inom djursjukvården samt privat.

Har idag en kastrerad brukshund som är en kastrerad tik på snart 6 år. Kastrerades vi knappt 3 års ålder pga. av att hon mådde mkt dåligt vid löp och ännu värre vid efterkommande skendräktighet. Valde detta för både vår och hennes välmående och anser inte att hon bör avlas på. Jag ångrar inte beslutet men tycker mig märka en viss förvirring hos andra hundar när de hälsar samt mindre tålamod och tolerans hos henne vid hundmöten. Tycker inte man ska kastrera tikar om det inte finns ett vettigt skäl, då det sällan har positiva effekter att ta bort östrogenet för psyket samt att inkontinensproblem (ibland flera år senare) är ett jobbigt och vanligt problem (går dock i många fall att medicinera men inte alltid).
De fördelar som finns är ju att risken för livmoderinflammation försvinner, om de kastreras innan första löpet ser man minskad risk för juvertumörer men inte annars har jag för mig. Och så är det ju skönt om de inte löper men det är inget vettigt skäl enligt mig. De blir istället ofta för lättfödda och får tråkigare päls.

Jag kan förstå att man kastrerar hanar om de är väldigt intresserade av tikar, går mkt lösa t.ex. i stallet/gården för att minska risken för oönskade parningar.
Risken för vissa sjukdomar på äldre dar minskar och viss aggressivitet/beteendeproblem kan försvinna beroende orsaken men man ska ta väldigt noga akt på att osäkerhet och rädsla kan förvärras mycket vid kastrering.
Tycker man ska titta mkt på individen innan man beslutar om man ska kastrera eller inte, inte göra det på rutin. Och definitivt inte göras det förrän hunden är fullt utvecklad då könshormonerna har stor roll i både mental och fysisk utveckling.
 
Sv: Kastrering, tankar och funderingar

Frodo kastrerades innan han kom hit, och Idas "foderhem" kastrerade henne pga besvärlig skendräktighet.
 

Liknande trådar

Övr. Katt Vi har en honkatt som är 1,5 år. Hon har hittills fått P-piller eftersom tanken var att ta en kull på henne nästa år. Men hon är dels...
Svar
12
· Visningar
3 487
Senast: Sassy
·
Övr. Hund Vi har ju en snart tre årig frallekille (som är helt perfekt för oss). Dock har han lite problem med sig själv (äter inte, sover inte...
Svar
14
· Visningar
1 424
Senast: Nethril
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Liten fodertunna?
  • Valp 2024
  • Storlek röd Kong?

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp