Acses
Trådstartare
Ja, nu är det löp-period och det MÄRKS, kan jag tala om. Att han skriker "lite" mera är ganska lätt att ta, det är ju en övergångsperiod. Opassande nog blev han nyligen av med sitt sällskap och vi försöker introdusera ny kompis åt honom. Problemet är att kåtbocken försöker juffla på precis allt han möter. Kastrater av båda kön, hankatter, oss, hunden...
Det är hans första löpmånader i Fertil ålder, beteendet har smugit sig upp de senaste dagarna. Jag känner att det är lite för tidigt att ta ett beslut om kastrering så här tidigt, men om han skulle bete sig lika muppigt vid kommande löp så kanske det är dumpt att hålla honom fertil för hans egen skull. (det är en otroligt vacker katt och förhoppningen är ju att jag ska kunna ta en kull på honom, jag har bara maskat och inte kommit iväg på någon utställning ännu).
Frågan är om det finns något vi kan göra för att lugna ned honom tillfälligt. Feliway? P-piller? Lobotomi? Det är ju bara en tillfällig lösning och skulle det inte funka i framtiden så får jag ta beslut om kastrering då för hans egen skull.
Just nu gör det ju oss lite handikappade för Mesens super-sociala natur kräver ju att han ska ha sällskap, men just nu finns det ingen katt som vill umgås med honom, knappt vi, om jag ska vara helt ärlig. Han är som värst efter våra koppelpromenader, kanske jag skulle låta dem "ligga på hyllan" ett tag?
Det är hans första löpmånader i Fertil ålder, beteendet har smugit sig upp de senaste dagarna. Jag känner att det är lite för tidigt att ta ett beslut om kastrering så här tidigt, men om han skulle bete sig lika muppigt vid kommande löp så kanske det är dumpt att hålla honom fertil för hans egen skull. (det är en otroligt vacker katt och förhoppningen är ju att jag ska kunna ta en kull på honom, jag har bara maskat och inte kommit iväg på någon utställning ännu).
Frågan är om det finns något vi kan göra för att lugna ned honom tillfälligt. Feliway? P-piller? Lobotomi? Det är ju bara en tillfällig lösning och skulle det inte funka i framtiden så får jag ta beslut om kastrering då för hans egen skull.
Just nu gör det ju oss lite handikappade för Mesens super-sociala natur kräver ju att han ska ha sällskap, men just nu finns det ingen katt som vill umgås med honom, knappt vi, om jag ska vara helt ärlig. Han är som värst efter våra koppelpromenader, kanske jag skulle låta dem "ligga på hyllan" ett tag?