Sv: Kastrera "mesig" hane?
Jag tycker man ska försöka utläsa VAD det är som gör hunden jobbig innan man kastrerar. Är det bara könsdrift eller har hunden en överproduktion av testosteron som gör hunden heöa tiden på alerten så det går överstyr? Det beskrivs bra i Anders Hallgrens bok om stressade hundar. Testestoron ger adrealin som är flykthormon.
När jag skaffade min omplacering kunde jag inte riktigt förstå mig på honom. Han var tuff, framåt med ett go och energi men samtidigt ett superstressat lokomotiv men ingen avknapp och tände direkt på all slags stimuli. Jag hade bara erfarenhet av kastrerade kaniner av båda kön sedan innan men den erfarenheten sade mig att hans generella stress, som var större än löptiksproblemen skulle bli hjälpt av en kastrering. Och så blev det! Helt plötsligt och det väldigt fort efter kasteringen då 17 mån gammal, kunde han börja fokusera, jag nådde igenom och kunde börja träna. Osäker socialt har han alltid varit men genomsnäll men en otrolig bittröskel och han visste inte vad morra var. Han hanterade allt med att jucka dock.
Han visar idag sitt sanna jag, 5 år gammal genom att vara avvaktande med främlingar och efter att dessutom blivit biten av en hund rätt illa som 2 åring, vara försiktig kring lösa hundar han inte känner. Det har inte gått jättefort att komma dit vi är idag utan har varit en process med tillit och träning på avslappning och avknapp och självbehärskning. Mycket tips har jag fått från boken "släpp kontrollen lös" med Leslie McDevitt.
Han är osäker på andra hundar då främst okastrerade främmande hanar. Men han är inte längre utåtagernade och skällig utan spänner bara sig och främst svansen riktigt hårt. Det ta trots att vår andra hund kanske gapar och har sig så håller han tyst och skulle den andra hunden komma lös så är alltså inte min aggressiv och skulle bita utan han skulle fixa det. Han KAN umgås med ALLA hundar om han bara får lära känna dem. Han umgås gärna med främmande människor men har lärt sig att man inte måste om inte JAG tar initiativet.
MEN utan kastreringen hade vi inte varit där vi är idag!!
Så här i efterhand inser jag ju att hans tasslickande, matvägran, halsont pga magsyra mm mm berodde på att stressen påverkade hela kroppen, magen och allt. Han var hunden som aldrig sänkte svansen avslappnat på promenad, drog som en hel oxe och i början inte ens kunde slappna av inomhus eller vara ensam. Det tog ca 3 år innan han slutade dra ute, sänkte svansen och kunde lägga sig ner och verkligen softa om jag tog en paus. 3 år är lång tid men för mig ändå ok eftersom det innebär att han lugnade sig när han blev vuxen och pudlar mognar sent.
Det var mina erfarenheter...
. Det har inte funkat att lägga belöningsförväntan på doften, och inte heller att försöka bestämma att han minsann ska jobba i alla fall. Så so far so good med skäl att kastrera. Men man läser överallt att man ska fundera en gång extra om hanen är ängslig av sig. Sarek är helcool med andra hundar och så men har lite andra spökerier för sig. Vilken sorts ängslig är det som menas egentligen? Är det någon här som har kastrerat en lite mjukare hund?
