Kasterera hanhund- känsligt ämne

[BobberiBoo]

Jag kastrerade min direkt när han var tillräckligt gammal. Mest pga av att han inte för fem öre ska avlas på, sen alla andra i familjen har okastrerade hanhundar och svärmor skaffade tikvalp bara några veckor efter vi skaffade vår. Kan inte se att han har förändrats nämnvärt i något sätt, bortsett från att han är lite mindra kaxig mot äldre hanhundar.

 

[isafore]

I min närhet finns två kastrerade hanar och en tik. Hanarna har båda blivit förskräckligt feta, slöa och fått hemsk päls. Tiken är sig själv förutom att hon blir tjock på luft. Så jag har dåliga erfarenheter, men vet mycket väl om att det finns bra också. Frågan är om man vågar chansa, och till vilket pris.

Jag är genrellt mot kastrering. Varför lägga en frisk och fullt fungerande individ under kniven? Sen finns det ju individer som INTE är friska och fullt fungerande, och det är en annan femma.

 

[Kilauea]

En annan aspekt när man har en renrasig hund, framförallt av raser med mindre populationer, är att den genetiska populationen i en ras kan begränsas betydligt om en stor del av hanhundsägarna låter kastrera sina hanhundar. Ibland kan det ta flera år innan man vet om en hund passar för avel eller inte men då är det ju kört om den redan är kastrerad. Friska, mentalt lämpliga, äldre, fertila hanar bör vara av stort avelsintresse i många raser men kan nog bli en brist i framtiden när många kastrerar av slentrian.

Jag är alltså inte emot kastrering av hanar som ingrepp och tycker det är bra i vissa fall (blandraser,gatuhundar mm.) men anser att det inte ska göras slentrianmässigt och att uppfödare bör ta ansvar och avla för att öka chansen att hundarna kan må och fungera bra även okastrerade.

Fast jag tycker att om det är raser av mindre populationer så har uppfödaren ett ansvar också, att i så fall sälja med bibehållen avelsrätt (eller vad som nu finns genom SKK).

Jag tycker jag sett på fb nästintill hat mot de som valt att kastrera. Tråkigt, när det faktiskt är ägaren som bestämmer.
Sen håller jag med om att alla problem verkligen inte löses av en kastrering.

 

[hastflicka]

Det finns en hel del studier som visar pa att manga sjukdommar okar lavinartat i kastrerade hundar. speciellt led och cancersjukdommar. Da jag bor i Engelsktalande land far ni anvanda google translate om ni inte kan lasa Engelskan ... Det ar for mycket text for mig att oversatta. Om nagon fortfarande tvekar om effekterna att kastrera sa finns det massor av andra studier som sager samma sak och jag har inte en enda gang sett eller hort talas om en studie som sager att kastrering INTE har allvarliga konsekvenser for andra delar av kroppen.


http://news.ucdavis.edu/search/news_detail.lasso?id=10498#.U7crwZUca8A.facebook
The study revealed that, for all five diseases analyzed, the disease rates were significantly higher in both males and females that were neutered either early or late compared with intact (non-neutered) dogs.

Specifically, early neutering was associated with an increase in the occurrence of hip dysplasia, cranial cruciate ligament tear and lymphosarcoma in males and of cranial cruciate ligament tear in females. Late neutering was associated with the subsequent occurrence of mast cell tumors and hemangiosarcoma in females.

In most areas, the findings of this study were consistent with earlier studies, suggesting similar increases in disease risks. The new study, however, was the first to specifically report an increased risk of late neutering for mast cell tumors and hemangiosarcoma.

Furthermore, the new study showed a surprising 100 percent increase, or doubling, of the incidence of hip dysplasia among early-neutered males. Earlier studies had reported a 17 percent increase among all neutered dogs compared to all non-neutered dogs, indicating the importance of the new study in making gender and age-of-neutering comparisons.
http://news.ucdavis.edu/search/news_detail.lasso?id=10498#.U7crwZUca8A.facebook

http://www.angryvet.com/spaying-and-neutering/
The go to argument that veterinarians tell their clients is that neutering eliminates testicular cancer and prostatitis. Spaying eliminates breast, ovarian and uterine cancer. What they don’t tell people is that at least one study shows that intact animals live LONGER. Spaying and neutering not only potentially shortens the lifespan but also has been correlated with various illnesses. Obesity (sometimes not even responsive to extreme calorie restriction), osteoarthritis, Anterior Cruciate Rupture, diabetes, hypothyroidism, prostatic cancer, hemangiosarcoma, osteosarcoma, urinary incontinence, urinary tract infection, juvenile vulva are just a few conditions that are overly represented in spayed and neutered pets. - See more at: http://www.angryvet.com/spaying-and-neutering/#sthash.pvL72dGM.dpuf

 

[vallhund]

http://showdogsupersite.com/kenlclub/breedvet/neutr.html http://www.naiaonline.org/pdfs/LongTermHealthEffectsOfSpayNeuterInDogs.pdf

http://www.vizslacanada.ca/SNBehaviorBoneDataSnapShot.pdf

http://news.ucdavis.edu/search/news_detail.lasso?id=10498

http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0055937

http://www.svf.se/sv/Sallskapet/Smadjurssektionen/Normgruppen/Normer-av-medicinsk-karaktar/Norm-angaende-kirurgisk-kastration-av-friska-hundar

 

[Monstermom]

Jag har också hört det där med att de skulle bli mer rädda och frågade några veterinärer innan jag kastrerade min hane. DE hade aldrig hört talas om fenomenet, utan det verkar vara något som brukshundfolk har fått för sig? Har du några levande exempel eller går du också på hörsägen? Jag var jätteorolig när jag lämnade in lille Sarek men helt i onödan visade det sig...

Det finns en svensk studie gjord på beteendeförändringar vid kastration, det var en intervjustudie (alltså inte helt tillförlitlig) och inte enormt många hundar heller om jag inte missminner mig, så den har såklart många felkällor. Men den visade på en tendens till ökade rädslor hos individer som före kastrationen visat aggressiva beteenden och/eller rädslor, om jag inte är helt ute och cyklar så var det en stark förändring hos vissa individer (inte en liten förändring hos alla). Jag tycker absolut det är värt att ta det med i beräkningen när man överväger kastration av en hund med problembeteenden, lite osäker information är bättre än ingen enligt mig. Men det är inte någon bergfast sanning att en hund kommer att bli svajigare mentalt efter en kastration.

Jag minns tyvärr inte vad studien hette, men den borde gå finnas därute någonstans fortfarande. Jag själv är emot kastration om man inte har goda skäl till det, så det var bara något jag läste och la i "jaha"-högen i skallen typ.

***********************

Vad gäller det allmännare ämnet i tråden så tycker jag inte man ska kastrera utan att ha medicinska skäl (och dit räknar jag hormonellt orsakade beteendeproblem som inte går att ta sig igenom med träning också, tex hundar som svälter sig bortom rim och reson när tikar i området löper). Förutom de anledningar som redan nämnts så vill jag också ta upp att man förstör avelsutvärderingen (alternativt döljer problem i aveln), hur bedömer man kullar där bara någon enstaka är intakt i vuxen ålder? Det finns fler anledningar än så som jag själv ställer mig bakom, men jag tror de flesta redan varit uppe i tråden.

Med det sagt, en hund som behöver kastreras ska givetvis kastreras.

 

[WildWilma]

Fast jag tycker att om det är raser av mindre populationer så har uppfödaren ett ansvar också, att i så fall sälja med bibehållen avelsrätt (eller vad som nu finns genom SKK).

Jag tycker jag sett på fb nästintill hat mot de som valt att kastrera. Tråkigt, när det faktiskt är ägaren som bestämmer.
Sen håller jag med om att alla problem verkligen inte löses av en kastrering.

Fast det är ju väldigt svårt att avgöra när valparna är 8 veckor vilka om några som är lämpliga att gå i avel?

Det finns väl även en gräns för hur många hundar en uppfödare får ha ute på foder. Sen är det i många fall inte i uppfödarens intresse att använda de egenuppfödda hanarna i sin egen avel, det förekommer men mestadels hos större uppfödare. Men jag tycker alla uppfödare i dessa raser(dvs, de flesta i Sverige) ska påtala vikten av att inte slentriankastrera sina hanar för valpköparna.

Numera är det upp till ägaren av hunden men det var inte länge sen det inte var tillåtet att kastrera hundar om det inte fanns en medicinsk orsak. Tyvärr känns det som om nuvarande utveckling (allt fler som kastrerar bara för att) kommer att leda till fler könsbundna problem och stora problem med att bibehålla livskraftiga populationer i många raser.

 

[vallhund]

"Nackdelar med kastration
Intra- och postoperativa komplikationer kan förekomma. Kastration medför en ökad benägenhet att utveckla övervikt. Fetma kan orsaka lidande i sig och kan bidra till följdsjukdomar (11, 15). Både tikar och hanhundar kan drabbas av urininkontinens efter kastration och faktorer som ras, vikt samt ålder vid kastration kan påverka risken att drabbas (2, 7, 14). Kastration kan medföra förändrad pälskvalitet hos vissa individer.

En association mellan tidig kastration (före tolv månaders ålder) och ökad förekomst av ortopediska lidanden som höftledsdysplasi, korsbandsskada och armbågsdysplasi har påvisats. Korrelationen var tydligare för hundar som kastrerades före sex månaders ålder. Sambandet ses framför allt hos storvuxna hundar och vissa raser kan vara mer drabbade. Kastration fördröjer slutning av tillväxtzoner vilket kan ge förändrad tillväxt av rörben och förändrade ledvinklar. Detta, eventuellt i kombination med en ökad kroppsvikt, framförs som en möjlig förklaring till sambandet. Tydliga orsakssamband har dock inte kunnat fastställas (6, 8, 18).

En ökad förekomst av vissa neoplasier har påvisats hos kastrerade hundar. Att kastrerade hundar lever längre kan vara en förklaring till den ökade förekomsten av neoplasier i denna grupp (3, 4, 8, 15, 18).

Motstridiga samband mellan kastration och utveckling av hypotyreos förekommer (5, 12, 13).

Från och med 2017 gäller utställningsförbud för kastrerade hanhundar. Det har uttryckts en oro från SKK och vissa rasklubbar att kastrering av friska hanhundar på sikt utarmar avelsbasen i Sverige. Detta gäller framför allt inhemska raser där avelsmaterial inte kan importeras (www.skk.se)."
..............................
"Normgruppens rekommendation
Veterinärer är skyldiga att informera djurägaren om för- och nackdelar med ett ingrepp och detta gäller även vid kastration. Hundens ras, ålder och temperament samt hundägarens förväntningar bör beaktas, så att ett informerat beslut kan fattas om kastration ska utföras och i så fall vid vilken tidpunkt. Om en hundägare vill kastrera enbart på grund av beteendeproblem är det i regel nödvändigt med en fördjupad diskussion angående könshormonernas roll i det oönskade beteendet samt förväntat resultat av kastrationen.
http://www.svf.se/sv/Sallskapet/Sma...Rekommendationer-angaende-kastration-av-hund/

Bedrövligt att så få veterinärer saknar kunskap om vilka biverkningar som kan uppstå vid kastration av hund, hur skall dom då kunna informera djurägare?

 

[Sol]

Sen tycker jag att det är helt fel att jämföra en hunds kastrering med ex häst el katt.
En hingst kastrerar man för att det är ett stort djur och en vallack är betydligt mer lätthanterad (oftast)
Katter kastrera man för att de går oftast utan tillslyn vind för våg och ynglar av sig i mängd. Dessutom blir hanarna mer hemkära.
Inget av de argumenten går att applicera på hund.
Att enbart säga "hunden ska inte gå i avel" tycker jag är en klen ursäkt. Det är inte speciellt svårt att hålla sin hund från avel utan kastrering.

Nja, både han- och honkatter kastreras väl främst av bekvämlighetsskäl. Ingen vill få sitt hem nerpissat av en revirmarkerande hankatt eller få sin nattsömn störd av en löpkatt. Sedan finns det flera hälsofördelar, men gemene man kastrerar nog huvudsakligen för att få en trevligare tillvaro.

 

[jerseyko]

Träffat många kastrerade (både kemiskt och opererade) när jag vart på jakt och är bara positiv till kastrering. Hull och päls får man styra med foder och motion.

Många har upplevt att deras hund blir mer koncentrerad å spårnoga om de kastreras vid 2-3 år.
Inte träffat nån som pga kastrering blivit skotträdd men läst om nån hund som visat de, men oxå av en sån ras så jag vet inte om man ska skylla på kastreringen.

Min hane har displasy och för att vara 100% att han inte parar nån tik kommer jag kastrera honom. Lika så vår blandrasvalp kommer kastreras, han har inget i avel att göra.

 

[Raderad medlem 94602]

"Nackdelar med kastration
Intra- och postoperativa komplikationer kan förekomma. Kastration medför en ökad benägenhet att utveckla övervikt. Fetma kan orsaka lidande i sig och kan bidra till följdsjukdomar (11, 15). Både tikar och hanhundar kan drabbas av urininkontinens efter kastration och faktorer som ras, vikt samt ålder vid kastration kan påverka risken att drabbas (2, 7, 14). Kastration kan medföra förändrad pälskvalitet hos vissa individer.

En association mellan tidig kastration (före tolv månaders ålder) och ökad förekomst av ortopediska lidanden som höftledsdysplasi, korsbandsskada och armbågsdysplasi har påvisats. Korrelationen var tydligare för hundar som kastrerades före sex månaders ålder. Sambandet ses framför allt hos storvuxna hundar och vissa raser kan vara mer drabbade. Kastration fördröjer slutning av tillväxtzoner vilket kan ge förändrad tillväxt av rörben och förändrade ledvinklar. Detta, eventuellt i kombination med en ökad kroppsvikt, framförs som en möjlig förklaring till sambandet. Tydliga orsakssamband har dock inte kunnat fastställas (6, 8, 18).

En ökad förekomst av vissa neoplasier har påvisats hos kastrerade hundar. Att kastrerade hundar lever längre kan vara en förklaring till den ökade förekomsten av neoplasier i denna grupp (3, 4, 8, 15, 18).

Motstridiga samband mellan kastration och utveckling av hypotyreos förekommer (5, 12, 13).

Från och med 2017 gäller utställningsförbud för kastrerade hanhundar. Det har uttryckts en oro från SKK och vissa rasklubbar att kastrering av friska hanhundar på sikt utarmar avelsbasen i Sverige. Detta gäller framför allt inhemska raser där avelsmaterial inte kan importeras (www.skk.se)."
..............................
"Normgruppens rekommendation
Veterinärer är skyldiga att informera djurägaren om för- och nackdelar med ett ingrepp och detta gäller även vid kastration. Hundens ras, ålder och temperament samt hundägarens förväntningar bör beaktas, så att ett informerat beslut kan fattas om kastration ska utföras och i så fall vid vilken tidpunkt. Om en hundägare vill kastrera enbart på grund av beteendeproblem är det i regel nödvändigt med en fördjupad diskussion angående könshormonernas roll i det oönskade beteendet samt förväntat resultat av kastrationen.
http://www.svf.se/sv/Sallskapet/Sma...Rekommendationer-angaende-kastration-av-hund/

Bedrövligt att så få veterinärer saknar kunskap om vilka biverkningar som kan uppstå vid kastration av hund, hur skall dom då kunna informera djurägare?

Känner mig mycket nöjd med min klinik som upplyste mig om riskerna

 

[Stinaelin]

Tack för alla svar. Jag har tyvärr inte hunnit gå igenom alla länkar odyl ännu, ska kika på det imorgon. Bra med både för och emot som inte är baserat på känslor!

Min hanhund är bara 6 månader och har absolut inga problem i dagsläget. Att jag öht tänkt i banorna kastrering är pga hunddagiset vi står i kö till rekommenderar det. Det faktumet kommer inte vara avgörande för vårt beslut, men det väckte tanken.

Sen, efter att ha pratar lite med vänner och bekanta, blev jag lite nyfiken om vad alla dessa känslor ang kastrering kommer ifrån, nått som jag aldrig stött på för andra arter.

Jag ska tänka och begrunda och prata med "min" veterinär. Fortsättning följer...

 

[dpmatte]

Det kan bli hur som helst när man kastrerar. Om man kastrerar tidigt så kan hanen bli väldigt valpig hela livet, det kan vara svårt att få honom välmusklad. Om man kastrerar sent och hunden redan har fått problem med andra hanar så kan det bli värre. Oavsett när man kastrerar så kan man få en väldigt svårfödd hane som kan äta hur mycket som helst och ändå vara för mager, eller tvärtom det räcker att han tar två tuggor så blir han för tjock. Rädslor och dåligt beteende kan bli värre, men visst det kan även bli samma eller bättre. Inkontinens. En fördel är att de brukar efter någon/några månader inte längre bry sig om löptikar. En hane som inte äter när det finns löptikar i grannskapet kan må bättre av att bli kastrerad. Sen finns det även de som fortsätter vara precis som de alltid har varit. Så som sagt hur som helst kan det bli och det går inte att förutse.

 

[Bulldoozer]

Jag har inga negativa erfarenheter av kastration av hanhund. Min svärmor har en kastrerad omplacering som nu börjar närma sig ålderns höst, han har visserligen varit i överhull tidigare men det har även hennes okastrerade hanhund varit. Min mamma har också haft ett par hanhundar hon kastrerat då hon haft tik samtidigt och där är det samma sak att de varit i något överhull men det har tikarna också varit. Själv hade jag en fantastisk dobbekorsning som var kastrerad, i hundmöten fungerade det jätte-bra både med tikar och hanar och även hanhundar som var hanhundsaggressiva tyckte att han var en kul kompis. Inga problem med hullet där, han var inte super-matglad och så aktiverades han massor. När vi skaffar en hund till blir det antingen en tik eller en kastrerad hane då vi har en liten tik hemma.

Frågan är vad som är hönan och vad som är ägget? Lite som att människor som äter kosttillskott (vitaminer) är sjukare än de som inte gör det, kan det bero på att sjuka människor oftare ordineras kosttillskott snarare än att det har med kosttillskottet att göra? Att kastrerade hanar oftare får sjukdomar har det med kastreringen att göra eller med att de överlag är mer överviktiga än de som inte är kastrerade?

Därmed inte sagt att ingreppet är helt riskfritt men det är ingen operation om det vill sig illa. Min syster opererade nyligen sin hund för besvär med analkörtlarna vilket ska vara en liten rutinoperation men nu har han opererats för tredje gången och veterinären sa att det finns inte mer att göra om det blir komplikationer denna gång .

 

[Lovisaleonora]

Eftersom vi har en ras som gärna har lite temperament, och dessutom tar dem begagnade, så ryker kulorna på hanhundarna efter en vecka. Och vi har varje gång sett skillnad till det bättre, utan att märka av någon försämring i övrigt. Jo, en har tappat i vikt, men inte så jag eller veterinären blir orolig.

För oss har det bara inneburit positiva förändringar. Mer sociala, längre stubin, roligare i umgänget med andra hundar (vilket jag tror bidrar till höjd livskvalité hos ett flockdjur).

Vi har inte mött på några fördomar eller någon negativitet runt kastrering, mer än från killar i tonåren som får något plågat i blicken när de ser den tomma lilla påsen vid bakbenen. Ett enkelt ingrepp med stor utdelning, enligt mig. Sedan är ju alltid sövning en risk, men hittills har det klart varit värt det.

 

[Milosari]

Jag tänker lite såhär att vissa rädslor, ffa ljudrädslor brukar bli värre ju äldre hunden blir och kanske får kastrationen skulden på orättvisa grunder ibland. För då har man något att skylla på. Att rädslan blir värre av sig självt, trots träning och trots enbart positiva upplevelser kan nog vara svårt att smälta. Men just det har jag sett flera gånger och i några fall har det gått så illa att hunden behövt avlivas vid en 5-7 års ålder.

Uppfödare har ett enormt ansvar JA, det har också utställningsdomare som inte ska premiera överdriven könstypning. Men det förhindrar ju inte att det faktiskt existerar rätt många hanhundar där ute som slutar äta och börjar stressa när det är mycket löptikdoft. De här hundarna hade verkligen gynnats av att slippa sina kulor. Jag möter oftare sådana hundar än hundar som borde fått behålla sina.

 

[AraSlei]

Jag har lite funderingar på att kastrera Otis så småningom, kanske när han blir runt 2-3 år gammal.
Framförallt för att han är lite av ett måndagsex som inte ska gå i avel (cysta vid lillhjärnan, underutvecklade kotor i svansen och avsaknad av tandanlag för p3 t ex), men även för att underlätta hemma med löptik.
Wachtlarna växer i regel ganska länge och jag vill låta honom växa färdigt först, samt göra ett BPH på honom innan.

 

[grusholmen]

Jag har/har haft två kastrerade rottis hannar.

Den första kastrerades vid 3,5 års ålder pga aggressivitet mot allt som gick på fyra ben och var luddigt. Beteendet förändrades inte till det bättre pga kastreringen.
Den andra kom till mig vid 11 månaders ålder och var redan kastrerad. Han kastrerades pga överaktivitet, är idag fem och är fortfarande valpig. Visade tendens till inkontinens runt två års ålder men inget idag.

Ingen av hundarna blev/är feta eller fick dålig päls, båda var/är väl musklade. Båda har fått ligga även om det var misstag. Ingen av dem har problem med leder eller andra sjukdomar.

Efter erfarenheten med första hunden var jag rätt emot kastrering, idag är jag nog varken för eller emot.

 

[BernT]

Vi har tänkt kastrera vår jrt hane i januari. Den tilltänkta kliniken har inte sagt något av det som tas upp i tråden :/

Jag trodde det var som med hästar, att de bara blir lite lugnare. Vår hund är rädd/arg mot hundar han inte känner, hundar som är kända för honom går det däremot jättebra med. Vore ju tråkigt om det beteendet blev värre efter en kastrering. En hundtränare vi tog hjälp av sa att han kunde bli lugnare ute och sluta bry sig om att spåra så mycket om han kastrerades, att han även skulle sluta vara så "vaktig", för som det är nu vill han gärna ha järnkoll på omgivningen som en liten radar. Är ju svårt att göra en kastrering ogjord om resultatet inte är tillfredsställande.

 

[vallhund]

Jag har inga negativa erfarenheter av kastration av hanhund. Min svärmor har en kastrerad omplacering som nu börjar närma sig ålderns höst, han har visserligen varit i överhull tidigare men det har även hennes okastrerade hanhund varit. Min mamma har också haft ett par hanhundar hon kastrerat då hon haft tik samtidigt och där är det samma sak att de varit i något överhull men det har tikarna också varit. Själv hade jag en fantastisk dobbekorsning som var kastrerad, i hundmöten fungerade det jätte-bra både med tikar och hanar och även hanhundar som var hanhundsaggressiva tyckte att han var en kul kompis. Inga problem med hullet där, han var inte super-matglad och så aktiverades han massor. När vi skaffar en hund till blir det antingen en tik eller en kastrerad hane då vi har en liten tik hemma.

Frågan är vad som är hönan och vad som är ägget? Lite som att människor som äter kosttillskott (vitaminer) är sjukare än de som inte gör det, kan det bero på att sjuka människor oftare ordineras kosttillskott snarare än att det har med kosttillskottet att göra? Att kastrerade hanar oftare får sjukdomar har det med kastreringen att göra eller med att de överlag är mer överviktiga än de som inte är kastrerade?

Därmed inte sagt att ingreppet är helt riskfritt men det är ingen operation om det vill sig illa. Min syster opererade nyligen sin hund för besvär med analkörtlarna vilket ska vara en liten rutinoperation men nu har han opererats för tredje gången och veterinären sa att det finns inte mer att göra om det blir komplikationer denna gång .

Vilket lysande statistiskt underlag du har för dina slutsatser. Tror du mer på anekdotiska berättelser än på publicerad veterinärmedicinsk forskning?