Kaoset del 2

Kommer troligen radera även denna.
Bara skönt att skriva av sig!

Veckan har varit kaos, har druckit under veckan på vardagar, inte okej.

Igår så hade vi försenad födelsedagsmiddag för mig plus en vän som fyller år..

Blev pruttfull, gick hem.
Sen kom två vänner förbi och vi drog ut på krogen.
Hånglade med säkert 5 personer och tog hem en 22 åring.

Jag fattar ju själv hur destruktivt detta är.
Har lite kontakt med S som jag dejtade förra året, ang AAmöte.
Han ska dit ikväll, jag har dock druckit och känner mig jävligt skör.

 

[em-pirre]

Jag har någon romatisk föreställning om att strosa på stan, titta lite på ditt och datt och kanske fika en stund. Det passar ALDRIG i mitt liv och jag prioriterar det aldrig - alltså är det något jag bara tror att jag vill göra. Kommer jag ens i närheten av det, blir jag sjukt stressad och gör mina ärenden i rasande fart för att komma ur stan igen.

Du tränar på gym tror jag mig ha läst. Kanske har de något grupp-pass utomhus som kan fylla lite av sociala behovet?

Men JA! Vad skönt att du skrev det där, för nu inser jag att jag är exakt likadan.

Typ åh vad mysig med att tappa upp ett bad och dricka vin/gå på café, strosa på stan/äta hotellfrukost. Jo, de första två minuterna är nice och sen får jag tråkigt eller nästan ångest.

 

[Nahar]

Funderat på att göra annat som tidsfördriv/socialt via nätet? Jag har varit ganska fast hemma under pandemin men har börjat rollspela online, hänga i språkdiscords, spela sociala spel och lite annat. Egentligen är jag inte alls någon gamer eller rollspelsentusiast men gör det nu för det sociala och det är ganska kul faktiskt! Om inte spel så kanske det finns något annat socialt online som inte har samma stressfaktor som insta?

 

[pepp]

Men går det inte att styra upp promenaderna tillsammans med andra då? Coronavänligt umgänge utomhus, kanske med picknick? Och göra det så det finns något att se fram emot med helgerna.

Fast dina helger låter som min våta dröm - sova, jobba, äta och träna. Ja, jobba kan jag kanske vara utan men vilket fokus!

Det går, jag har en kompis jag brukar promma med, nu har hon varit bortrest 1 vecka så vi har inte kunnat.
Men ska absolut styra upp något framöver.

Har varit extra ångestigt pga ovanstående kompis som varit borta, min andra har varit sjuk/sen blev hennes man sjuk.. brukar inte riktigt vara såhär illa.

 

[Lovisaleonora]

Men JA! Vad skönt att du skrev det där, för nu inser jag att jag är exakt likadan.

Typ åh vad mysig med att tappa upp ett bad och dricka vin/gå på café, strosa på stan/äta hotellfrukost. Jo, de första två minuterna är nice och sen får jag tråkigt eller nästan ångest.

Ja, men typ. En bra ledtråd för mig är att ALLT ANNAT får jag att hända, men att styra upp det jag tror jag vill men som inte blir av - händer inte. Då kanske det är för att jag inte vill, dumma kvinna *döh*

 

[Lovisaleonora]

Det går, jag har en kompis jag brukar promma med, nu har hon varit bortrest 1 vecka så vi har inte kunnat.
Men ska absolut styra upp något framöver.

Har varit extra ångestigt pga ovanstående kompis som varit borta, min andra har varit sjuk/sen blev hennes man sjuk.. brukar inte riktigt vara såhär illa.

Finns det några promenadgrupper i närheten? Jag tänker för att kanske gå lite, lite, lite utanför komfortzonen, men ändå inte hoppa rätt in i något med bägge fötterna. Som alternativ, menar jag.

 

[Mineur]

Ja, men typ. En bra ledtråd för mig är att ALLT ANNAT får jag att hända, men att styra upp det jag tror jag vill men som inte blir av - händer inte. Då kanske det är för att jag inte vill, dumma kvinna *döh*

Jag har samma erfarenhet och för min del gäller det främst att gå och sätta sig på ett fik nånstans och läsa en bok. I mitt huvud låter det hur mysigt som helst och jag har bestämt otaliga gånger att "nästa helg, då ska jag minsann göra det!". Jag har minst 7 trevliga caféer inom 500 meters promenadavstånd från hemmet och har ofta ett par fria timmar på helgerna, men har jag tagit mig iväg än? Nej. Jo, en gång. Och då blev jag bara irriterad på allt oväsen som störde mig i min läsning

 

[pepp]

Finns det några promenadgrupper i närheten? Jag tänker för att kanske gå lite, lite, lite utanför komfortzonen, men ändå inte hoppa rätt in i något med bägge fötterna. Som alternativ, menar jag.

Inte renodlade, men är med i lite olika grupper där man säkert kan slänga ut frågan.
Men där kommer min introverta sida in, det tar för mycket energi att träffa nya personer.

Ni hör ju, detta går ju inte alls ihop med att jag vill ha ett socialare liv, och jag vet att jag borde öva på det, men orkar inte med risk att känna mig värdelös

 

[Ninnurur]

Det finns en app för promenadsällskap! Ska försöka komma på vad den heter

 

[escodobe]

Visa bifogad fil 82870

Härligt!! Bra jobbat!

 

[Ninnurur]

Det finns en app för promenadsällskap! Ska försöka komma på vad den heter

Walking talking

 

[pepp]

Walking talking

Är det typ som tinder fast för promenadsällskap?

 

[Lovisaleonora]

Inte renodlade, men är med i lite olika grupper där man säkert kan slänga ut frågan.
Men där kommer min introverta sida in, det tar för mycket energi att träffa nya personer.

Ni hör ju, detta går ju inte alls ihop med att jag vill ha ett socialare liv, och jag vet att jag borde öva på det, men orkar inte med risk att känna mig värdelös

Äh, det är ju inget för varje vecka, varje dag. Det kanske är något du vill ta tag i som en utmaning, en gång, kanske när andra är sjuka eller så.

 

[Ninnurur]

Är det typ som tinder fast för promenadsällskap?

Typ! Du kan lägga in tid och plats på en karta så kan andra boka in sig på att hänga på

 

[pepp]

Mycket gnäll nu. Men herregud, jag är en enda stor ångestblobba.

Folk på jobbet frågar hur nyår var, jag vill inte få den frågan, men det är väl oundvikligt. Jag svarar och frågar om dom vill ha det ärliga svaret eller det inlindade

 

[Motacilla]

Mycket gnäll nu. Men herregud, jag är en enda stor ångestblobba.

Folk på jobbet frågar hur nyår var, jag vill inte få den frågan, men det är väl oundvikligt. Jag svarar och frågar om dom vill ha det ärliga svaret eller det inlindade

Vad är det som är jobbigast med den frågan?

Nyår i år har ju varit väldigt annorlunda för jättemånga människor pga coronan. Nästan alla jag känner har endera varit sjuka/i karantän/avstått firande/varit för sig själva på nyår.
Vet faktiskt bara 2 personer som träffat andra människor på nyår i år.

Så jag menar att du är inte ensam om att inte ha gjort något speciellt. Men förstår att det kan kännas jobbigt i alla fall.

 

[pepp]

Vad är det som är jobbigast med den frågan?

Nyår i år har ju varit väldigt annorlunda för jättemånga människor pga coronan. Nästan alla jag känner har endera varit sjuka/i karantän/avstått firande/varit för sig själva på nyår.
Vet faktiskt bara 2 personer som träffat andra människor på nyår i år.

Så jag menar att du är inte ensam om att inte ha gjort något speciellt. Men förstår att det kan kännas jobbigt i alla fall.

Just att jag varit ensam. I mitt sällskap känner jag ingen annan som suttit ensam. Det här var lite varför jag valde att avinstallera instagram, jag orkar inte sitta och se folk umgås och ha kul... bitter much.

Även om jag förstår att det finns folk som haft det likadant.

 

[pepp]

Jag har lite svårt att förhålla mig till ensamheten, dvs utan partner. Har aldrig levt utan såhär länge (om man inte räknar tiden innan min första pojkvän)

 

[startpompe]

Mycket gnäll nu. Men herregud, jag är en enda stor ångestblobba.

Folk på jobbet frågar hur nyår var, jag vill inte få den frågan, men det är väl oundvikligt. Jag svarar och frågar om dom vill ha det ärliga svaret eller det inlindade

Det här tänkte jag på igår när jag träffade min familj, jag kände att jag inte ville att dom skulle fråga över nyår. Jag var också ensam, helt självvalt och det fanns inget jag hellre hade gjort, men ändå så är förväntan så stor på att man ska göra något, helst tillsammans med andra för att fira. Så det kändes fel att säga att jag att jag bara var hemma utan att fira något nämnvärt.

 

[pepp]

Det här tänkte jag på igår när jag träffade min familj, jag kände att jag inte ville att dom skulle fråga över nyår. Jag var också ensam, helt självvalt och det fanns inget jag hellre hade gjort, men ändå så är förväntan så stor på att man ska göra något, helst tillsammans med andra för att fira. Så det kändes fel att säga att jag att jag bara var hemma utan att fira något nämnvärt.

Ja precis. Fick frågan igen för en liten stund sen, jag sa att jag satt ensam och sov innan 12 slaget. Personen sa oj och frågade om det var självvalt, vilket det nu inte var.
Här nånstans höll jag på tappa det tappa det = börja gråta. Jag blev alltså inte sur på henne eller så, hon kunde ju inte veta.

 

[startpompe]

Ja precis. Fick frågan igen för en liten stund sen, jag sa att jag satt ensam och sov innan 12 slaget. Personen sa oj och frågade om det var självvalt, vilket det nu inte var.
Här nånstans höll jag på tappa det

Ja man kan bli less för mindre!