Jag har ett 15-årigt dressyrsto som jag har ägt i ett halvår. Hon är tävlad upp till mvs b:4 med föregående ryttare men utbildad högre. En superfin dam som jag nu har börjat bekanta mig med. Hon är en riktig pärla och skulle aldrig göra något dumt utan hon är alltid glad och positiv till arbete. Däremot är hon inte helt enkel, hon har en tendens att bli lite spänd över ryggen och då blir hon väldigt stunm och stark i handen, samtidigt som hon sedan knäpper av = oärligt!
Nu på senaste tiden har jag tränat mycket och min tränare har även hjälpt mig att rida henne. Väldigt mycket spänningar har släppt och hon har blivit riktigt trevlig att rida! Hon rör sig helt annorlunda genom kroppen och är mycket mer aktiv bak, väldigt mjuk och fin framtill och känslan är super bra helt enkelt!
Hon ser så nöjd och harmonisk ut dessutom har hon börjat att skumma så fint i munnen. Hon har en inte spänt sig nämnvärt under de senaste veckorna.
Eftersom hon nu bär upp sig själv så bra på tränset så tänkte jag och min tränare att det var dax att börja med kandaret. Tidigare ägaren red mestadels på kandar så jag tänkte att det är ju inga problem. Eftersom jag köpte med utrustningen så behövde jag dessutom inte passa in några bett utan hon fick gå med samma kandar som hon gjorde hos förra ägaren.
Det syntes redan i början av passet att hon inte alls var lika harmonisk på kandaret, hon spände till i nacken och blev stum. Inte så att hon drar eller stretar men mer att det är något som inte är rätt. Det blev bättre eftersom men det släppte aldrig riktigt. Hon var väldigt torr i munnen och skummade nästan ingenting hon bromsade i gångarterna och bytte jämnfota bak vilken hon annars inte gör. Det kändes precis som att hon förknippade kandaret med obehag.
Vi beslutade oss för att byta till träns för att se om det blev bättre eftersom vi började oroa oss för att hon hade ont någonstans. Och genast blev hon bättre, inte riktigt samma känsla som tidigare men hon bromsade inte alls lika mycket och spände sig mindre.
Slutsatsen blev alltså att kandaret inte alls funkade... (min tränare red och inte jag eftersom jag inte har ridit speciellt mycket på kandar) Innan sommaren kollade vi tänderna och det var inget märkvärdigt som behövde göras munnen såg ok ut. Min tanke är att hon tidigare var van vid kandaret men nu när hon bara gått på bett så har hon kommit på att det är mer behagligt?
Oavsett vad så ska vi besätta det vi nu tränar på med träns och sedan om några veckor ska vi prova olika bett och se om något funkar bättre. Sedan är tanken att få henne att få förtroende för kandaret. Vi har inget stess, men så småningom om så vill jag ut och tävla och om nan ska tävla mvs b:4 och högre är kandar ett krav...
Någon son har varit med om liknande eller har några tips?
Nu på senaste tiden har jag tränat mycket och min tränare har även hjälpt mig att rida henne. Väldigt mycket spänningar har släppt och hon har blivit riktigt trevlig att rida! Hon rör sig helt annorlunda genom kroppen och är mycket mer aktiv bak, väldigt mjuk och fin framtill och känslan är super bra helt enkelt!
Hon ser så nöjd och harmonisk ut dessutom har hon börjat att skumma så fint i munnen. Hon har en inte spänt sig nämnvärt under de senaste veckorna. Eftersom hon nu bär upp sig själv så bra på tränset så tänkte jag och min tränare att det var dax att börja med kandaret. Tidigare ägaren red mestadels på kandar så jag tänkte att det är ju inga problem. Eftersom jag köpte med utrustningen så behövde jag dessutom inte passa in några bett utan hon fick gå med samma kandar som hon gjorde hos förra ägaren.
Det syntes redan i början av passet att hon inte alls var lika harmonisk på kandaret, hon spände till i nacken och blev stum. Inte så att hon drar eller stretar men mer att det är något som inte är rätt. Det blev bättre eftersom men det släppte aldrig riktigt. Hon var väldigt torr i munnen och skummade nästan ingenting
hon bromsade i gångarterna och bytte jämnfota bak vilken hon annars inte gör. Det kändes precis som att hon förknippade kandaret med obehag.Vi beslutade oss för att byta till träns för att se om det blev bättre eftersom vi började oroa oss för att hon hade ont någonstans. Och genast blev hon bättre, inte riktigt samma känsla som tidigare men hon bromsade inte alls lika mycket och spände sig mindre.
Slutsatsen blev alltså att kandaret inte alls funkade... (min tränare red och inte jag eftersom jag inte har ridit speciellt mycket på kandar) Innan sommaren kollade vi tänderna och det var inget märkvärdigt som behövde göras munnen såg ok ut. Min tanke är att hon tidigare var van vid kandaret men nu när hon bara gått på bett så har hon kommit på att det är mer behagligt?
Oavsett vad så ska vi besätta det vi nu tränar på med träns och sedan om några veckor ska vi prova olika bett och se om något funkar bättre. Sedan är tanken att få henne att få förtroende för kandaret. Vi har inget stess, men så småningom om så vill jag ut och tävla och om nan ska tävla mvs b:4 och högre är kandar ett krav...
Någon son har varit med om liknande eller har några tips?
