Kan någon ta över mitt liv?

Personalen på habiliteringen uttrycker sitt medkännande och tycker synd om mig som har så mycket att rodda med. Och det är verkligen mycket hela tiden. Jag önskar någon kunde ta över mitt liv. I alla fall de delar som någon annan kunde sköta åt mig. Som det här med bilköp t.ex. Åka runt och titta på bilar, provköra, skriva avtal, hämta bilen.

Kan God Man fixa sånt? Vad gör de egentligen, för om jag förstått saken rätt så hanterar de inte bara ekonomi? (Och just den biten vill jag ha kontroll på själv.)

Och jag skulle behöva hjälp att ringa till Försäkringskassan också. Jag glömde göra det idag för jag var så trött. Jag glömde t.o.m. att sätta på mig deo efter duschen. Hur kan man glömma sånt?

Och fixa min mobil så den kan skicka och ta emot bilder.

Jag är på gränsen av min förmåga hela tiden. I fredags när jag skulle hämta mitt id trodde jag att jag skulle bryta samman totalt. Jag blev så stressad att jag började skaka rejält och fick be om hjälp för att inte bryta ihop. Hjärnan var på väg att checka ut helt.

Ringde akupsyk igår kväll och skulle ringt vårdteamet idag, men hann inte/orkade inte. Vet inte riktigt vad som händer.

 

[hollypolly]

Jag vet, att det inte blir någon förändring i min ekonomi, om HollyPolly viftar med sitt trollspö och förvandlar mig till stugsittande "sjukpensionär". Försäkringskassan flyttar bara runt på de ersättningar jag har idag. Så stressen över ekonomin blir absolut inte bättre.

Och jag vill inte bli stugsittare när jag är 58 år UNG. Jag vill vara en del i det samhälliga livet, dra mitt strå till stacken med den utbildning, arbetslivserfarenhet, kompetenser och kunskaper jag har skrapat ihop, och ha fantastiska arbetskamrater ett par år till utifrån vad kropp och knopp förmår.

Vad är det för problem?
Ts skriver inlägg år efter år om sin oförmåga att ens borsta tänderna.
Jag förslog sjukpensionär i all välmening.

 

[Alexandra_W]

Jag vet, att det inte blir någon förändring i min ekonomi, om HollyPolly viftar med sitt trollspö och förvandlar mig till stugsittande "sjukpensionär". Försäkringskassan flyttar bara runt på de ersättningar jag har idag. Så stressen över ekonomin blir absolut inte bättre.

Och jag vill inte bli stugsittare när jag är 58 år UNG. Jag vill vara en del i det samhälliga livet, dra mitt strå till stacken med den utbildning, arbetslivserfarenhet, kompetenser och kunskaper jag har skrapat ihop, och ha fantastiska arbetskamrater ett par år till utifrån vad kropp och knopp förmår.

Jag kan inte riktigt se relevansen till @Wille situation och trådstart här? Henne problem är väl just att kropp och knopp inte riktigt förmår det hon vill?

 

[hollypolly]

Alla förslag kommer att vara fel. Sånej.

Helt meningslöst. Det finns inte utrymme för kreativitet och skogsträdgård.

Då vet du ju vad du vill gällande den biten det är väl skönt.

 

[IngelaH]

Jag kan inte riktigt se relevansen till @Wille situation och trådstart här? Henne problem är väl just att kropp och knopp inte riktigt förmår det hon vill?

Har arbetsförmedling och försäkringskassa kommit fram till det, från något läkarintyg?

Det är väl den vägen det bestäms. I mitt fall var det då att försäkringskassan och Försäkringskassans läkare som dömde ut mig helt 2001. Och det var mitt rehabteam och arbetsförmedlingen som bevisade motsatsen.

Men förlåt. Du har rätt, det går inte att jämföra äpplen o päron. Det brukar jag ju säga själv, så jag lägger ner här.

Förlåt att jag lade mig i

Tack för tillrättavisningen.

 

[Alexandra_W]

Har arbetsförmedling och försäkringskassa kommit fram till det, från något läkarintyg?

Det är väl den vägen det bestäms. I mitt fall var det då att försäkringskassan och Försäkringskassans läkare som dömde ut mig helt 2001. Och det var mitt rehabteam och arbetsförmedlingen som bevisade motsatsen.

Men förlåt. Du har rätt, det går inte att jämföra äpplen o päron. Det brukar jag ju säga själv, så jag lägger ner här.

Förlåt att jag lade mig i

Tack för tillrättavisningen.

Nej, det är @willes egna ord och hennes egen upplevelse som hon förmedlat.
Vad gäller sjukersättning om det är det du menar så har jag skrivit om det innan. Det är ju ingenting som i dagsläget är aktuellt för Wille

 

[Wille]

Vad är det för problem?
Ts skriver inlägg år efter år om sin oförmåga att ens borsta tänderna.
Jag förslog sjukpensionär i all välmening.

Du verkar inte ha varken kunskap om funktionsnedsättningar, anpassningar eller vad som krävs för att få sjukersättning.

Som med autism som jag har så har man ofta ojämn förmåga. Bara för att jag inte klarar av att borsta tänderna regelbundet så innebär det inte att jag är kass på allt.

Och i ditt tidigare inlägg sa du att det ju bara är att ansöka om sjukersättning. Det funkar inte så.

 

[Exile]

Jag har en person i min bekantskapskrets som varit sjukpensionär sedan hon var 21 år och henne är det ärligt talat inget större fel på bortsett från lathet och att hon är jävligt arbetsskygg. Att vara sjukpensionär är dock inget "for life" verkar det som utan det kommer upp för utredning lite då och då när FK anser att hon bör vara arbetsför.

Den stora skillnaden där är ju dock att hon har ett jävla driv när det gäller hennes ovilja att bidra till samhället och hon är outtröttlig när det kommer till att bråka med diverse instanser som sätter käppar i hjulet. Tor också det "hjälper" att hon aldrig haft ett jobb. Har man en gång jobbat heltid är det väl en sorts bevis för att man iaf har fungerat förr. Tyvärr är det ju så att det är de som har ork och energi till att bråka som kan skörda fördelar, även om det inte är "rätt". De som är sjuka och inte orkar på riktigt klarar det inte även när det med råge är befogat, tyvärr.

På hur du @Wille beskrivit dina problem under åren dock så känns det inte som en omöjlighet med sjukpension? Men det förutsätter såklart att det är något du vill. En del ekeonomisk stress skulle kanske släppa men det skulle ju heller aldrig bli någon "bra" ekonomi att tala om. Bara 5000 mer i månaden gör ju enorm skillnad när det bara kommer till livskvalitet. Sedan fattar jag också det som att du har en vilja att bidra? Vilket är hedervärt men det ska ju inte ske på för stor bekostnad av ditt välmående.

 

[Wille]

Jag har en person i min bekantskapskrets som varit sjukpensionär sedan hon var 21 år och henne är det ärligt talat inget större fel på bortsett från lathet och att hon är jävligt arbetsskygg. Att vara sjukpensionär är dock inget "for life" verkar det som utan det kommer upp för utredning lite då och då när FK anser att hon bör vara arbetsför.

Den stora skillnaden där är ju dock att hon har ett jävla driv när det gäller hennes ovilja att bidra till samhället och hon är outtröttlig när det kommer till att bråka med diverse instanser som sätter käppar i hjulet. Tor också det "hjälper" att hon aldrig haft ett jobb. Har man en gång jobbat heltid är det väl en sorts bevis för att man iaf har fungerat förr. Tyvärr är det ju så att det är de som har ork och energi till att bråka som kan skörda fördelar, även om det inte är "rätt". De som är sjuka och inte orkar på riktigt klarar det inte även när det med råge är befogat, tyvärr.

På hur du @Wille beskrivit dina problem under åren dock så känns det inte som en omöjlighet med sjukpension? Men det förutsätter såklart att det är något du vill. En del ekeonomisk stress skulle kanske släppa men det skulle ju heller aldrig bli någon "bra" ekonomi att tala om. Bara 5000 mer i månaden gör ju enorm skillnad när det bara kommer till livskvalitet. Sedan fattar jag också det som att du har en vilja att bidra? Vilket är hedervärt men det ska ju inte ske på för stor bekostnad av ditt välmående.

Jag vill bidra men kan kanske inte på det sättet som arbetsmarknaden kräver. Men jag vill dra mitt strå till stacken på det sätt jag kan.

Skulle jag få 5000 mer i månaden så skulle jag kunna leva utan så galet stor stress. Men jag har tidigare haft tidsbegränsad sjukersättning och bostadstillägg. Det var inte fett kan jag säga. Så jag är rädd för att hamna i ett läge där jag inte kan påverka min inkomst.

Kan jag jobba något på riktigt så vore det bra.

Sen tvivlar jag på att arbetsskygghet och lathet kvalificerar till sjukersättning.

 

[Grazing]

Jag har en person i min bekantskapskrets som varit sjukpensionär sedan hon var 21 år och henne är det ärligt talat inget större fel på bortsett från lathet och att hon är jävligt arbetsskygg. Att vara sjukpensionär är dock inget "for life" verkar det som utan det kommer upp för utredning lite då och då när FK anser att hon bör vara arbetsför.

Den stora skillnaden där är ju dock att hon har ett jävla driv när det gäller hennes ovilja att bidra till samhället och hon är outtröttlig när det kommer till att bråka med diverse instanser som sätter käppar i hjulet. Tor också det "hjälper" att hon aldrig haft ett jobb. Har man en gång jobbat heltid är det väl en sorts bevis för att man iaf har fungerat förr. Tyvärr är det ju så att det är de som har ork och energi till att bråka som kan skörda fördelar, även om det inte är "rätt". De som är sjuka och inte orkar på riktigt klarar det inte även när det med råge är befogat, tyvärr.

Men sluta, vadå "är man sjuk på riktigt så klarar man inte det och det". Sen kanske inte personen är öppen med alla sina problem för dig. Sluta sprid sånt som inte stämmer, och en bra grej är också att aldrig någonsin anta någonting om någon och dens problem eller situation eller liv övht.

Och jo, sjukpensioner är man for life, det är ingenting som dom drar tillbaka utan anledning.

 

[Alexandra_W]

Men sluta, vadå "är man sjuk på riktigt så klarar man inte det och det". Sen kanske inte personen är öppen med alla sina problem för dig. Sluta sprid sånt som inte stämmer, och en bra grej är också att aldrig någonsin anta någonting om någon och dens problem eller situation eller liv övht.

Och jo, sjukpensioner är man for life, det är ingenting som dom drar tillbaka utan anledning.

De gör dock en ny bedömning med jämna mellanrum, antar det är det som avses? I övrigt håller jag med dig till 110%

 

[Niyama]

Men jag har tidigare haft tidsbegränsad sjukersättning och bostadstillägg.

Jag visste inte ens att det finns (förutom för de under 30 dvs aktivitetsersättning). Hade du det av samma orsaker som du behöver sjukskrivning för nu? Hur länge? Kom du tillbaka till 100 % arbete efter detta?

Jag har också tänkt att det låter som du behöver sjukersättning (sen om det behövs på 50, 75 eller 100 % vet inte jag) , baserat på vad du skrivit här under så lång tid. Men jag funderade även på om du tappar rutiner mer när du inte jobbar alls?

 

[Exile]

Men sluta, vadå "är man sjuk på riktigt så klarar man inte det och det". Sen kanske inte personen är öppen med alla sina problem för dig. Sluta sprid sånt som inte stämmer, och en bra grej är också att aldrig någonsin anta någonting om någon och dens problem eller situation eller liv övht.

Och jo, sjukpensioner är man for life, det är ingenting som dom drar tillbaka utan anledning.

Det är väl allmänt känt att FK ofta är alldeles för hårda och att det (tyvärr) kan krävas en jävla kamp till sådant som borde vara en självklarhet? Hur många artiklar har du t.ex inte lästi stil om folk som har obotlig cancer med månader kvar att leva men ändå anses arbetsföra? Sjukvården i Sverige är bra på många sätt, men den är också dålig på andra.

Sedan vet du absolut ingenting om hur väl jag känner till en annan persons problematik, du vet ju inte ens vem personen i fråga är så hur kan du ha en åsikt? Jag vet, betonar på VET, inte tror, att den här personen inte har problematiken som framställs gentemot sjukvården och FK.

Det var ganska nyss en artikel om att det bidragsfuskades 2023 för ca 2,2 miljarder kronor. Du tror inte det finns någon person i någon fuskares närhet som kände till detta?

Så kanske är du som inte borde anta så otroligt mycket om något du inte vet något om.

 

[Grazing]

Det är väl allmänt känt att FK ofta är alldeles för hårda och att det (tyvärr) kan krävas en jävla kamp till sådant som borde vara en självklarhet? Hur många artiklar har du t.ex inte lästi stil om folk som har obotlig cancer med månader kvar att leva men ändå anses arbetsföra? Sjukvården i Sverige är bra på många sätt, men den är också dålig på andra.

Sedan vet du absolut ingenting om hur väl jag känner till en annan persons problematik, du vet ju inte ens vem personen i fråga är så hur kan du ha en åsikt? Jag vet, betonar på VET, inte tror, att den här personen inte har problematiken som framställs gentemot sjukvården och FK.

Det var ganska nyss en artikel om att det bidragsfuskades 2023 för ca 2,2 miljarder kronor. Du tror inte det finns någon person i någon fuskares närhet som kände till detta?

Så kanske är du som inte borde anta så otroligt mycket om något du inte vet något om.

Du skriver "bekant" alltså är det inte en närmre vän. Jag kan tänka mig att majoriteten av mina "bekanta" folk runt omkring mig har sina åsikter om mig också och antar en hel del och nej jag hade inte tyckt det varit särskilt trevligt om någon av dom skrev om mig som du gör om din "bekant". Det är extremt få runt omkring mig som vet om min problematik, skulle dom bedöma mig utefter vad dom ser så räknas jag säkerligen in hos som "lata arbetsskygga" personerna utan "riktiga problem".

Om din "bekant" har sagt till dig att hon fuskar, att hon är arbetsför och faktiskt kämpar med sin sjukpension pga att hon helt enkelt är lat så visst, då är det väl så. Har hon inte sagt det så tycker jag du ska låta bli att tro någonting övht för saker och ting är sällan som dom verkar.

Sen kan jag ju tycka att om du nu vet att hon fuskar rakt av, då är det kanske dags att anmäla det. Eftersom det inte är något tvivel alls om det och hon säger det själv. För har hon inte gjort det så sluta anta någonting.

 

[hollypolly]

De gör dock en ny bedömning med jämna mellanrum, antar det är det som avses? I övrigt håller jag med dig till 110%

Inte efter en viss ålder väl?

 

[Alexandra_W]

Inte efter en viss ålder väl?

Ingen skillnad i ålder. Däremot kan du ju inte få sjukersättning längre än till gränsen för ålderspension.

 

[Niyama]

Och du tror att det är mindre stressande att gå att vänta på.

Vet du verkligen hur det går till att "bli helt sjukpensionär" och hur mycket rikare man blir på sjukersättning...

Det är inte bara att vifta med en trolleristav och säga. "Hokus pokus nu är du helt sjukpensionär" -"och så levde de lyckliga i resten av sitt liv".

VAKNA, ta reda på fakta och återkom, "när du gått 30 centimeter i mina, Wille och många andras skor",

Jag vet, att det inte blir någon förändring i min ekonomi, om HollyPolly viftar med sitt trollspö och förvandlar mig till stugsittande "sjukpensionär". Försäkringskassan flyttar bara runt på de ersättningar jag har idag. Så stressen över ekonomin blir absolut inte bättre.

Och jag vill inte bli stugsittare när jag är 58 år UNG. Jag vill vara en del i det samhälliga livet, dra mitt strå till stacken med den utbildning, arbetslivserfarenhet, kompetenser och kunskaper jag har skrapat ihop, och ha fantastiska arbetskamrater ett par år till utifrån vad kropp och knopp förmår.

Tvekade på om jag skulle svara på detta, och hur mycket jag skulle skriva. Jag har sjukersättning och jag har autism. Det behöver faktiskt inte vara nån misär. Nej, det är inget lyxliv och inte vad jag drömde om men efter att ha försökt studera/jobba i hela mitt liv och ständigt kraschat och mått jättedåligt så är livet väldigt mycket bättre nu. Nu hade jag ju testat väldigt mycket redan innan jag ansökte om sjukersättning, sen tog det drygt 2 år från första ansökan till jag beviljades.

Nej, man blir inte rik på sjukersättning och det är inte heller därför man har det. Men det går att leva på det och ha ett okej liv. Jag är van att leva på jättelite pengar, betydligt mindre än vad sjukersättning + bostadstillägg är, så för mig var det en ekonomisk lättnad också. Man får anpassa utgifterna efter inkomsten.

Nej, det är inte så himla kul att vara "stugsittare" som du kallar det. Men mitt liv är inte meningslöst för det.

Jag vill påstå att jag är "vaken" och vet en hel del om det här, jag håller ändå inte med dig.

 

[hollypolly]

Ingen skillnad i ålder. Däremot kan du ju inte få sjukersättning längre än till gränsen för ålderspension.

Okej

 

[Wille]

Jag visste inte ens att det finns (förutom för de under 30 dvs aktivitetsersättning). Hade du det av samma orsaker som du behöver sjukskrivning för nu? Hur länge? Kom du tillbaka till 100 % arbete efter detta?

Jag har också tänkt att det låter som du behöver sjukersättning (sen om det behövs på 50, 75 eller 100 % vet inte jag) , baserat på vad du skrivit här under så lång tid. Men jag funderade även på om du tappar rutiner mer när du inte jobbar alls?

Tidsbegränsad sjukersättning togs bort för väldigt länge sedan. 2006 kanske? Minns inte riktigt.

Jag hade den tidsbegränsade sjukersättningen p.g.a. panikångest. Jag klarade inte av att ta mig hemifrån mer än max 2 km.

Jag jobbade heltid i flera år efter detta. Jag har fungerat till och från genom hela livet. Tagit mig i kragen och funkat en period och sen har jag åter kraschat och fått tillbaka panikångesten, eller som nu för cirka 7 år sedan att jag fick utmattningsdepression (som ju har sina orsaker). Hela livet har varit en kamp mot psykisk ohälsa.

 

[Wille]

Trådarna ligger helt öppet det är ju ville själv som skriver om sina problem år efter år men jag får inte nämna dom eller vad?
Konstigt svar av dig.

Jag söker ju lösningar. Drog upp God Man i denna tråden men det var visst inget jag kunde ha nytta av. Har ju boendestöd men i nuläget endast hälften av den tid jag är beviljad p.g.a. att det saknas kompetent personal.

 

[hollypolly]

Tvekade på om jag skulle svara på detta, och hur mycket jag skulle skriva. Jag har sjukersättning och jag har autism. Det behöver faktiskt inte vara nån misär. Nej, det är inget lyxliv och inte vad jag drömde om men efter att ha försökt studera/jobba i hela mitt liv och ständigt kraschat och mått jättedåligt så är livet väldigt mycket bättre nu. Nu hade jag ju testat väldigt mycket redan innan jag ansökte om sjukersättning, sen tog det drygt 2 år från första ansökan till jag beviljades.

Nej, man blir inte rik på sjukersättning och det är inte heller därför man har det. Men det går att leva på det och ha ett okej liv. Jag är van att leva på jättelite pengar, betydligt mindre än vad sjukersättning + bostadstillägg är, så för mig var det en ekonomisk lättnad också. Man får anpassa utgifterna efter inkomsten.

Nej, det är inte så himla kul att vara "stugsittare" som du kallar det. Men mitt liv är inte meningslöst för det.

Jag vill påstå att jag är "vaken" och vet en hel del om det här, jag håller ändå inte med dig.

Alla älskar heller inte att jobba, ibland låter det på folk som jobb är det enda viktiga och en del verkar tro att man bara sitter i soffan när/om man inte jobbar.
Man kan ha ett rikt liv utan en hög inkomst