Hazel
Trådstartare
Jag är inne i ännu en (egentligen flera) omgång i vården och jag känner mig i sånt jävla underläge rent ut sagt. Som att ingen lyssnar på ett ord jag säger och ändå kommer dom fram till slutsatser som jag inte ens vet om. Nu blev det en skitgrej som jag förhoppningsvis kan fixa som fick mig att tappa fotfästet men ändå, varför ska det va såhär jävla kämpigt?
I Augusti 2023 åkte jag in till akuten för att min puls va helt åt helvete. Jag ville inte åka in för jag visste att akuten kan inte göra nåt ändå men min vc vägrade ta emot mig. På akuten kollade dom igenom mig och sa att vc ska gå vidare med att min puls är alldeles för hög. Detta har jag tagit upp sen tonåren (är 38) dom tar även en snabbsänka, det står att den ska ligga < 3 och min va då 9. Ingen läkare har sagt ett pip om detta, och läkaren på vc har inte tagit nån ny
På vc höll doktorn med om att vilopulsen är för hög och ger diagnosen takykardi, han vill dock inte ge mig betablockerare direkt utan vill kolla upp hjärtat med långtids ekg. Han säger också att det finns anteckningar iaf 12 år tillbaka att vilopulsen är över 100, INGEN har reagerat trots att jag själv tagit upp det. Detta är i oktober 2023
Nu har jag precis gjort långtids ekg och arbetsprov, har inte fått något resultat men det är ganska uppenbart att det inte verkar ligga nån hjärtsjukdom eller så i grunden. När jag gjorde testet sa dom att remisserna inte ens va skickade förrän i december, annars hade jag fått göra detta mycket tidigare.
Jag är även inne i en ny omgång med psyk. Där har jag faktiskt fått en del bra hjälp och det är jag väldigt tacksam för, det är första gången jag faktiskt fått fungerande hjälp från psyk trots många omgångar, men nu läste jag min journal från sista besöket och det får mig att ramla ner i en ny spiral av oro kring min hälsa, och det känns som att den här oron alltid ligger på ytan nuförtiden för det är alltid nåt nytt en läkare får för sig och man är i nån konstant limbo
Hon skrev att den medicin jag tagit för att somna i väldigt många år "uppenbarligen inte fungerar mer" detta tog hon upp på mötet och jag sa direkt till henne att så är det inte, medicinen funkar exakt lika bra och jag har aldrig höjt dosen. Ändå skriver hon så i min journal? Jag antar att hon tycker att den inte fungerar för att jag vaknar väldigt mycket på natten, men det har jag alltid gjort och jag har aldrig tagit medicinen för att slippa vakna utan bara för att somna på kvällen. Nu är jag rädd att dom ska ta min medicin för att dom bara antar nåt, för att det är en beroendeframkallande medicin och eftersom andra får höja sin dos så får jag med det, trots att jag ätit samma dos i 10 år minst. Jag hoppas att det bara räcker med att jag säger till att detta stämmer inte, ska inte till samma läkare nästa gång men ändå, nu ligger jag och oroar mig för att bli av med en av dom få mediciner som funkar, jag har testat så oändligt med mediciner genom åren och har nu typ 4 stycken som faktiskt hjälper mig, men det är ändå en konstant oro att helt plötsligt tas dom ifrån mig.
Behöver nog bara lite pepp för att orka fortsätta kämpa i motvind
I Augusti 2023 åkte jag in till akuten för att min puls va helt åt helvete. Jag ville inte åka in för jag visste att akuten kan inte göra nåt ändå men min vc vägrade ta emot mig. På akuten kollade dom igenom mig och sa att vc ska gå vidare med att min puls är alldeles för hög. Detta har jag tagit upp sen tonåren (är 38) dom tar även en snabbsänka, det står att den ska ligga < 3 och min va då 9. Ingen läkare har sagt ett pip om detta, och läkaren på vc har inte tagit nån ny
På vc höll doktorn med om att vilopulsen är för hög och ger diagnosen takykardi, han vill dock inte ge mig betablockerare direkt utan vill kolla upp hjärtat med långtids ekg. Han säger också att det finns anteckningar iaf 12 år tillbaka att vilopulsen är över 100, INGEN har reagerat trots att jag själv tagit upp det. Detta är i oktober 2023
Nu har jag precis gjort långtids ekg och arbetsprov, har inte fått något resultat men det är ganska uppenbart att det inte verkar ligga nån hjärtsjukdom eller så i grunden. När jag gjorde testet sa dom att remisserna inte ens va skickade förrän i december, annars hade jag fått göra detta mycket tidigare.
Jag är även inne i en ny omgång med psyk. Där har jag faktiskt fått en del bra hjälp och det är jag väldigt tacksam för, det är första gången jag faktiskt fått fungerande hjälp från psyk trots många omgångar, men nu läste jag min journal från sista besöket och det får mig att ramla ner i en ny spiral av oro kring min hälsa, och det känns som att den här oron alltid ligger på ytan nuförtiden för det är alltid nåt nytt en läkare får för sig och man är i nån konstant limbo
Hon skrev att den medicin jag tagit för att somna i väldigt många år "uppenbarligen inte fungerar mer" detta tog hon upp på mötet och jag sa direkt till henne att så är det inte, medicinen funkar exakt lika bra och jag har aldrig höjt dosen. Ändå skriver hon så i min journal? Jag antar att hon tycker att den inte fungerar för att jag vaknar väldigt mycket på natten, men det har jag alltid gjort och jag har aldrig tagit medicinen för att slippa vakna utan bara för att somna på kvällen. Nu är jag rädd att dom ska ta min medicin för att dom bara antar nåt, för att det är en beroendeframkallande medicin och eftersom andra får höja sin dos så får jag med det, trots att jag ätit samma dos i 10 år minst. Jag hoppas att det bara räcker med att jag säger till att detta stämmer inte, ska inte till samma läkare nästa gång men ändå, nu ligger jag och oroar mig för att bli av med en av dom få mediciner som funkar, jag har testat så oändligt med mediciner genom åren och har nu typ 4 stycken som faktiskt hjälper mig, men det är ändå en konstant oro att helt plötsligt tas dom ifrån mig.
Behöver nog bara lite pepp för att orka fortsätta kämpa i motvind
