Jobbig 5 åring

[Barbabelle]

Min kusin har en son som nyligen fyllt 5 år. Hans pappa är från Turkiet och min kusin är svensk. Han är väldig jobbig.

Hans syster rider och min kusin kan aldrig titta på hennes ridlektioner för hon måste ta med honom eftersom hon är ensamstående. Han kan inte sitta stilla och vara tyst så hon måste gå ut med honom. Och han har även dagar då han vägrar äta. Och han har hur mycket energi som helst. 2 h på yoump gör honom inte trött tex. Och om vi är i stallet då springer han helt plötsligt iväg och ut från stallet.

I går hade de varit på bio och han åt massor med popcorn och annat till filmen men ville även fika på ridklubben som de åkte till direkt efter bion. Slog på min kusin och krävde fika. Han fick inget min kusin förklarade att han åt mycket gottis till filmen.

Han har nyligen träffat BVC tanten och fick godkänt på 5 års kontrollen.
Men alltså jag tror inte min kusin orkar mer snart.

Hur ska man göra?

 

[Masqueradee]

Vad har föräldrarnas nationalitet med saken att göra?

 

[skiesabove]

Din kusin får kontakta BVC och be om hjälp. Dom erbjuder/kan tipsa om föräldrautbildning. En del kommuner har också föräldrautbildningar och föräldragrupper.

Det finns böcker på bibblo hon kan låna också.

Är hon ensamstående och enskild vårdnad, eller har dom delad vårdnad?

 

[Barbabelle]

Vad har föräldrarnas nationalitet med saken att göra?

En del menar att han är så här eftersom pappan är från Turkiet.

 

[Barbabelle]

Din kusin får kontakta BVC och be om hjälp. Dom erbjuder/kan tipsa om föräldrautbildning. En del kommuner har också föräldrautbildningar och föräldragrupper.

Det finns böcker på bibblo hon kan låna också.

Är hon ensamstående och enskild vårdnad, eller har dom delad vårdnad?

Hon är ensamstående och har ensam vårdnad. Han är hennes 5e barn så jag tror inte några sådana kurser är till någon hjälp.
Och jag tycker BVC tanten borde ha sagt något vid 5 års kontrollen om det funnits misstanke om tex adhd.

 

[Manji]

Min kusin har en son som nyligen fyllt 5 år. Hans pappa är från Turkiet och min kusin är svensk. Han är väldig jobbig.

Hans syster rider och min kusin kan aldrig titta på hennes ridlektioner för hon måste ta med honom eftersom hon är ensamstående. Han kan inte sitta stilla och vara tyst så hon måste gå ut med honom. Och han har även dagar då han vägrar äta. Och han har hur mycket energi som helst. 2 h på yoump gör honom inte trött tex. Och om vi är i stallet då springer han helt plötsligt iväg och ut från stallet.

I går hade de varit på bio och han åt massor med popcorn och annat till filmen men ville även fika på ridklubben som de åkte till direkt efter bion. Slog på min kusin och krävde fika. Han fick inget min kusin förklarade att han åt mycket gottis till filmen.

Han har nyligen träffat BVC tanten och fick godkänt på 5 års kontrollen.
Men alltså jag tror inte min kusin orkar mer snart.

Hur ska man göra?

Tycker det låter helt normalt. Även helt normalt att hon har det tufft ensam med två barn. Har hon något nätverk att söka avlastning hos?

 

[Manji]

Hon är ensamstående och har ensam vårdnad. Han är hennes 5e barn så jag tror inte några sådana kurser är till någon hjälp.
Och jag tycker BVC tanten borde ha sagt något vid 5 års kontrollen om det funnits misstanke om tex adhd.

Föräldrautbildning har inte med adhd att göra eller hur många barn man har. Ibland kör man fast i sitt föräldraskap. Jag har gått en abc-kurs hos lommunen utan problembarn eller nått, det var väldigt givande för mig som person.

 

[Masqueradee]

En del menar att han är så här eftersom pappan är från Turkiet.

Då behöver inte du fortsätta sprida rasism.

 

[Imogen]

Hon är ensamstående och har ensam vårdnad. Han är hennes 5e barn så jag tror inte några sådana kurser är till någon hjälp.
Och jag tycker BVC tanten borde ha sagt något vid 5 års kontrollen om det funnits misstanke om tex adhd.

Nej det borde inte bvc-sköterskan ha gjort. Det vore snarare direkt olämpligt om hon som träffar barnet en kvart en gång om året i en specifik situation skulle påstå att hon tror att barnet har adhd eller liknande.

Om mamman är ensamstående med enskild vårdnad och har 5 barn, och dessutom har folk omkring sig som påstår att en 5-åring är ”jobbig” pga pappans ursprung, så låter det verkligen som att hon skulle behöva verktyg och nya infallsvinklar.
Inget av det du har beskrivit om barnet tycker jag i sig låter särskilt oroande.

Vet du vad en föräldrautbildning tex abc innebär eftersom du anser att det inte skulle ge din kusin något? Jag har gått en liknande och skulle påstå att de med en bra kursledare är väldigt givande oavsett vilken erfarenhet av föräldraskap man har

 

[skiesabove]

En del menar att han är så här eftersom pappan är från Turkiet.

Men jösses, känner du massa rasbiologer eller?

 

[jeennnnyy]

Min kusin har en son som nyligen fyllt 5 år. Hans pappa är från Turkiet och min kusin är svensk. Han är väldig jobbig.

Hans syster rider och min kusin kan aldrig titta på hennes ridlektioner för hon måste ta med honom eftersom hon är ensamstående. Han kan inte sitta stilla och vara tyst så hon måste gå ut med honom. Och han har även dagar då han vägrar äta. Och han har hur mycket energi som helst. 2 h på yoump gör honom inte trött tex. Och om vi är i stallet då springer han helt plötsligt iväg och ut från stallet.

I går hade de varit på bio och han åt massor med popcorn och annat till filmen men ville även fika på ridklubben som de åkte till direkt efter bion. Slog på min kusin och krävde fika. Han fick inget min kusin förklarade att han åt mycket gottis till filmen.

Han har nyligen träffat BVC tanten och fick godkänt på 5 års kontrollen.
Men alltså jag tror inte min kusin orkar mer snart.

Hur ska man göra?

Haha, på din beskrivning tycker jag det låter som en rätt vanlig 5åring. Slåss kanske är lite ovanligare, men att ha mycket energi och alltid vara sugen på snask tänker jag passar in på de flesta 5 åringar jag känner.

 

[Lingon]

Min kusin har en son som nyligen fyllt 5 år. Hans pappa är från Turkiet och min kusin är svensk. Han är väldig jobbig.

Hans syster rider och min kusin kan aldrig titta på hennes ridlektioner för hon måste ta med honom eftersom hon är ensamstående. Han kan inte sitta stilla och vara tyst så hon måste gå ut med honom. Och han har även dagar då han vägrar äta. Och han har hur mycket energi som helst. 2 h på yoump gör honom inte trött tex. Och om vi är i stallet då springer han helt plötsligt iväg och ut från stallet.

I går hade de varit på bio och han åt massor med popcorn och annat till filmen men ville även fika på ridklubben som de åkte till direkt efter bion. Slog på min kusin och krävde fika. Han fick inget min kusin förklarade att han åt mycket gottis till filmen.

Han har nyligen träffat BVC tanten och fick godkänt på 5 års kontrollen.
Men alltså jag tror inte min kusin orkar mer snart.

Hur ska man göra?

Om jag var i det stallet hade jag önskat att pojken inte följde med dit mer förrän han kan uppföra sig. Alla 5-åringar kan inte det. Så är det bara. Det behöver inte vara nåt fel alls. Vad säger förskolan om honom? De har ju mycket erfarenhet av barn i den åldern.

Sen låter det som mycket dålig planering att åka till ridklubben direkt efter bion (där han fått popcorn och annat). Bion kan lätt ge ett barn som är lite trött i huvudet men pigg i kroppen vilket inte blir en lyckad kombo när det gäller den här typen av barn.

 

[Voeux]

Jag tycker det låter som en helt normal 5-åring, men visst är det tufft särskilt om barnet är intensivt och en är ensamstående.

Hans pappas nationalitet är givetvis helt irrelevant och det låter som att det sprids en del rasism i er krets. Skärp er och tänk på hur ni pratar om pojken och hans pappa, alltid, men framför allt i hans närhet.

 

[FeatherCloud]

Han kan inte sitta stilla och vara tyst.

han har även dagar då han vägrar äta.

han har hur mycket energi som helst. 2 h på yoump gör honom inte trött tex.

springer helt plötsligt iväg och ut från stallet.

han åt massor med popcorn och annat till filmen men ville även fika på ridklubben

Slog på min kusin och krävde fika.

Det här ovan skulle lika gärna kunna beskriva min 5-åring, förutom att vi idag var på lekland i två timmar och han ändå var ett stort sprall därefter som busat och härjat i trädgården hela eftermiddagen. Han åt popcorn på leklandet men ville ändå ha fika på eftermiddagen och han skulle absolut ha svårt att sitta still och lyssna en hel ridlektion. Och blir han arg kan det faktiskt hända att han slår mot mig en gång (eller skriker för den delen), även om han vet att man inte får egentligen.

Jag känner även andra barn i samma ålder som kan sitta still och vara tysta, inte gillar godis och som aldrig slåss men nu är ju inte alla stöpta i samma form. Är han ett barn som kräver mycket energi av mig som förälder? Ja. Är han en helt normal 5-åring? Också ja.

 

[Imogen]

Jag måste också bara kommentera detta med ”han hade fått massa popcorn men ville ändå ha fika”.

Att förvänta sig att en femåring med en massa fika framför ögonen ska inse att det nog inte är lämpligt med fika eftersom han precis åt en massa popcorn är helt orimligt. Det är vuxenperspektiv att på det sättet hushålla ekonomiskt, hälsomässigt och tacksamhetsmässigt med frestelser.

En femåring som har fått något som var gott/roligt/trevligt vill såklart ha mer! Om en femåring har fått två glassar samma dag men ändå tjatar om en tredje så är det något positivt! Det betyder att barnet verkligen uppskattade att få glass och givetvis vill man ha mer av det man älskar när man (med rätta!) är omedveten om de negativa konsekvenserna.

Sen betyder det givetvis inte att barnet ska få en tredje glass. Om det inte är lämpligt får man förklara det för barnet. Men att vara upprörd över att barnet inte självmant är tacksamt enligt ens vuxna rimlighetsperspektiv är orimligt.

 

[nullo-modo]

Låter som mig när jag var liten.
Jag kunde hittas i ett skyltfönster inne på kungsmässan, hoppade iväg med rockring när jag skulle passa matvagnen utanför affären för mamma och farmor hade glömt att handla något (hittades 650m från affären då en av mina syskons kompisars mamma hittade mig snällt ståendes vid bommarna vid tågövergången). Bestämt mig för att cykla till affären för att köpa godis 2 km bort och blev fly förbannad för att pappa tog ifrån mig min cykel.

Jag har många bra sidor men vara stilla var inte en av dom

 

[nullo-modo]

Låter som mig när jag var liten.
Jag kunde hittas i ett skyltfönster inne på kungsmässan, hoppade iväg med rockring när jag skulle passa matvagnen utanför affären för mamma och farmor hade glömt att handla något (hittades 650m från affären då en av mina syskons kompisars mamma hittade mig snällt ståendes vid bommarna vid tågövergången). Bestämt mig för att cykla till affären för att köpa godis 2 km bort och blev fly förbannad för att pappa tog ifrån mig min cykel.

Jag har många bra sidor men vara stilla var inte en av dom

Just det godis, glass, kakor mm fick hållas gömda och inte bara utom räckhåll för klättra kunde jag utan problem

 

[Voeux]

Jag tycker det låter som en helt normal 5-åring, men visst är det tufft särskilt om barnet är intensivt och en är ensamstående.

Tillägger att det alltså verkar vara förälderns, och omgivningens, ork som verkar vara problemet här. Det är inget konstigt eller fel med det. Jag hade varit fullkomligt dränerad om jag haft 5 barn. Barn är jobbiga, en del kräver mer av oss vuxna än andra men det är liksom lite deras grej. Ett barn på 5 år är fortfarande väldigt litet och behöver mycket tid och vägledning av oss vuxna. Det bästa din kusin kan göra är att antingen rodda om i sitt liv lite så att det finns mer ork och tid över till barnet, eller ta ta hjälp och få avlastning. Det absolut sämsta hon - och ni - kan göra är att visa irritation, börja prata om honom som jobbig och dessutom dra in hans genetiska ursprung (!). Det kommer att skapa ett ledset och otryggt barn och det blir nog inte enklare att hantera för någon. För att inte tala om att det vore väldigt sorgligt.

Föräldrar har ansvar för att se till att de orkar med sina barn. Andra vuxna har faktiskt också ansvar för att antingen orka med dem och bemöta dem med värme och omsorg, eller att helt enkelt hålla sig undan om man känner att man inte orkar det.

 

[TinyWiny]

Barnet du beskriver låter som en helt vanlig normal femåring. Den rasism som florerar runt familjen är ju däremot helt avskyvärd. Likaså den helt frånvarande förståelsen för att barn är barn. Det är tufft många gånger och framförallt att vara ensam med barn, i det här fallet fem stycken dessutom men då får man också inse att det är ens egna behov som gör att man behöver hjälp och avlastning. Det är inte barnets fel att hen beter sig som ett barn.

Så vad ska du göra? Nummer ett är att sluta prata och bete dig rasistiskt runt familjen. Det är jobbigt att sakna en förälder. Att då dessutom få höra att det som anses fel med en beror på den andra föräldern är vidrigt.
Nummer två, kolla upp föräldrakurser och ge det som förslag. De allra flesta föräldrar kan hitta något litet guldkorn i sådana oavsett om de har ett eller tio barn.
Nummer tre, erbjud dig att gå ut och leka med honom medans mamman tittar på syskonets ridlektion.
Nummer fyra, att du inte vet vad som är ett normalt beteende gör det inte okej att döma barnet som du gör, sluta med det genast!

 

[moster_punk]

TS, jag instämmer i vad de flesta andra skrivit. Det du beskriver är en normal, aktiv femåring. Det är osmakligt att folk i hans omgivning ägnar sig åt att leta fel på honom, mest chockerande är de rasistiska insinuationer du menar finns i er krets, men att överhuvudtaget betrakta ett barn med sådana glasögon är verkligen totalt fel. Ett barn är en växande människa, en människa under utveckling, inte en färdig vuxen som kan förväntas uppträda artigt och belevat. Dock spelar allt som barnet upplever och är med om roll i huruvida det ska bli en artig&belevad fungerande vuxen, eller någon som får svårt att klara sitt vuxenliv.

Det bästa du och andra i pojkens omgivning kan göra är att ge honom er tid. Se honom och bekräfta honom. Ta med honom på aktiviteter eller lek med honom. Prata med honom- femåringar är i en rätt rolig ålder där de ofta har intressanta tankar. Om han har fyra syskon och en ensamstående mor är det säkert den allra bästa hjälpen för både pojke och mamma om du ger honom din tid och uppmärksamhet. Det behöver inte vara så stora grejer, kanske sitta ner och rita med honom och prata om hans teckningar, eller gå ut och spana på bilar eller vad som nu intresserar honom. Det blir lite automatisk mindfulnessträning för dig på en gång, betydligt hälsosammare för er båda än att du letar fel på ett oskyldigt barn.