Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

[Gimlan]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Jag har hästarna på lösdrift, samt att vi är ett bra gäng som hjälps åt, vi delar broderligt på alla sysslor vilket gör att det blir minimalt med jobb. Stallägaren har dock huvudansvar för fodringar och ev insläpp/utsläpp om hästarna står på box ngn kortare period (typ regn flera veckor i steck så de får torka upp i tassarna). Så att inte komma en dag eller två löser sig.

Jobbar natt 80% vilket ger mycket hästtid på dagen. Har även ett socialt liv och kan åka bort utan att det kärvar ihop sig. Partner däremot har jag svårt att få att fungera :P men det skulle ju gå om jag verkligen ville.

 

[heidi maria]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Just nu är hästarna på bete, men mitt liv har sett ut ungefär såhär i vinter:

06.10 ungefär. Går upp(lr åker hem från pojkvännen) duschar, klär på mig.

06.25 tar ut hästarna, 4st, samt kutar runt i hagen på olika platser och lägger ut hö. 1-4 balar beroende på årstid samt om de ska bli lunchfodrade. ( är det ingen lunch på ingång blir det ca 7 kg var fördelat på många ätplatser åker till jobbet ca 06.35.

Mina syrror och mamma har sina hästar hos mig, så ca 3-4 dagar i veckan är det lunchat, mockat och foder inlagt under dagen.

18. Ca, kommer hem, ev mockar, lägger in foder. Tar in hästarna eller ger lite middag ute Beroende på väder och årstid.

Rider, lagar staket osv äter eller umgås med pv om han kommer över. 20-22 kvällshö. Mängd beroende på tid. Ger jag tidigt får några finmaskigt hönät. Åker till pv eller går in och lägger mig vid 22 ungefär

Ska jag iväg nånstans ordnar jag det med syrrorna eller mamma som fixar hästarna.

 

[MaritH]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Intressant tråd!

Jag tror att man får söka sig fram till sin egen sanning. Allt beror förstås på vilken häst man har, vilken person man är själv och vilken pojk-/ flickvän man har. Går man i de här funderingarna så tycker jag att det är klokt att för det första ha en häst som inte tar all tid man har, d.v.s. inte en tävlingshäst, en överviktig häst, en unghäst eller en fånghäst . Det är som med hundar, man får hitta en ras som passar ens familjeförhållanden. Då blir det inte så mycket problem. Har man redan en häst som tar mycket tid så får man i stället hitta en välanpassad pojkvän

Om man sedan har möjlighet att få hjälp med sin häst (helinackordering, medryttare o.s.v.) så är det ju också toppen, men inte aktuellt för alla pga ekonomi eller åter igen vilken häst man har. Har man en lite trixigare häst så är det svårare att få medryttare t.ex.

I mitt liv har jag en 17-årig häst som rids ca 5 gånger i veckan. Jag har just hittat en bra medryttare som kommer hjälpa mig 1-2 dagar i veckan, vilket känns skönt. Min pojkvän är totalt ointresserad av hästar, men vet vad de betyder för mig. Men för honom och oss är det viktigt att det inte alltid är han som måste anpassa sig efter mig, utan att jag också anpassar mig efter honom. Så det innebär att jag ibland rider tidigt innan han vaknar, ibland sent när han jobbar och ibland inte alls för att vi helt enkelt fick andra planer den dagen. Jag måste kunna vara flexibel, annars dör min själ rätt snabbt. Tur då att min häst inte bryr sig så mycket om hon rids tre eller sex dagar en vecka, hon är liksom nöjd med livet ändå.

 

[Marty]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Jag har nyligen avslutat en treårig högskoleutbildning. Bodde dessutom inte i staden jag studerade utan hade totalt ca 1 timmes restid, enkel resa. Jag har dessutom sambo och häst. Första halvåret bodde vi dock inte tillsammans utan då bodde jag ännu längre från skolan. Då kände jag att jag inte hann med något. Skola, hem (ca 1,5h), hästen, hem och fixa till mig och sen åka till pojkvännen (ca 40 min). Jag sov oftast hos honom. Efter ett halvår med detta pendlande orkade jag inte mer så jag sa i stort sett till pojkvännen att vi var tvugna att flytta ihop, annars skulle det aldrig funka. Och så blev det, och det har funkat rätt bra. Då slipper jag planera in honom i schemat, utan vi träffas den tiden som "blir över"

Det jag har gjort för att underlätta är att jag står i ett stall utan jourer. Första året stod jag i ett sånt stall, men att inte ha jourer gör att man inte blir så upplåst. Då har jag kunnat åka till stallet om jag varit schemafri på förmiddagen. Sen har jag kört bilen till tåget så att jag kunnat åka direkt till stallet, för att spara lite restid. Det sociala livet har väl dock stått tillbaka lite. Det har mest blivit helger, framförallt under den mörkare årstiden. I vissa perioder har hästen fått stå tillbaka lite, exempelvis under sista terminen som jag skrev C-uppsats. Känner mig ganska stolt som lyckats få ihop allt, men det är nog ingenting jag skulle göra om. Då hade jag nog skaffat en medryttare eller dylikt.

 

[SaraMara]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Jag skulle säga: det beror på jobbet.

Jag har under min studietid arbetat minst 50 % parallellt med 100 % studier och också i perioder arbetat heltid, haft hund, häst, sambo, hus o.s.v. och hunnit rida både två-tre hästar på en dag och träna på gym m.m. Men då hade jag ett 7-16 arbete (snarare 6-15 dessutom) som jag så gott som alltid kunde gå hem i tid ifrån.

Efter avslutad universitetsutbildning ser arbetssituationen väldigt annorlunda ut. Jag arbetar betydligt mer än heltid och dessutom på ett sätt som innebär att jag inte alltid vet när jag kan gå hem och ständigt mot deadlines som gör att det ibland blir så att jag inte kan gå hem alls den dagen i princip. Den verkligheten är svår att få ihop med ett aktivt hästägande, jag är i dagsläget glad om jag kan rida fyra ggr i veckan (oftast landar jag på tre max just nu när det är 'högsäsong i fabriken').

Med ett lite mindre kvalificerat yrke där jag inte ansvarar för egna deadlines och projekt och där "klockan stannar" när dagens åtta timmar är gjorde så är det inga som helst problem tycker jag, men efter fem år på universitetet gissar jag att också du kommer hamna i ett yrke där din verklighet inte ser ut så att du kan gå hem exakt på minuten alltid?

Jag skulle inte vilja sälja eller vara utan häst - men jag hade nog inte sett utrymme för att köpa mig en om jag inte redan var van. Det blir dyrt att köpa tjänster som täcker upp för den tid som jag inte har möjlighet att lägga dessutom.

 

[stjarnfrugt]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Jag jobbar oregelbundna tider, och till saken hör att min kille gör det också. Dessutom samma då vi jobbar ihop. Vi hinner se varandra på jobbet, även om vi inte umgås så blir det iaf att vi ses, och sedan är vi ju lediga samtidigt så på en hel dag vi är lediga är jag bara borta 3-4 tim och då är det ju inga problem. Men detta kan man ju inte jämföra med ett normalt förhållande

Tidigare pojkvänner var det svårt med. Då min förra också jobbade oregelbundna tider, dock ej samma som jag. Vi sågs knappt aldrig pga att både han och jag hade lika tidskrävande hobbys samt jobbande olika tider. Vi var bara lediga ihop någon gång ibland så vi gled isär rätt snabbt.

Socialt liv får jag mkt av på jobbet och i stallet. Nu bor jag väldigt långt bort från släkt och vänner så jag kan ändå inte ses i vardagen. De kompisar jag har här ser jag dock väldigt sällan, men det bror nog mer på arbetstiderna än på hästen.

som allt annat handlar det om vad man har för behov av sin partner varje dag. Jag är en sådan som har stort behov av egentid och inte alls behöver ses och kramas i soffan varje dag. Är man däremot den som vill ha timtals ihop varje kväll kan det ju bli svårt att kombinera med heltidsjobb och häst.
Men sedan beror det också på inkomst och vart man bor, har man råd och möjlighet att köpa fullservice tar ju inte hästen så många timmar varje dag och då kan man göra annat än skotta skit

 

[Yrja]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Socialt liv får man ha i stallet.

Jag hade 3-4 mil till jobbet åt ena hållet och hästen stod 2 mil åt andra hållet. Han stod på kollektiv lösdrift med ca 1 pass i veckan, jag ansvarade för lösdriften med inackordering, möten, höbeställning mm. Hade litet hus och sambo, heltidsjobb 8-16.30.

Det gick ändå bra. I perioder kan ens kille tycka att det är lite drygt när man ska iväg, men jag sa faktiskt till min dåvarande kille (nuv. man) redan när vi träffades att bara så han vet så kommer jag att ha häst i hela mitt liv och det kommer att ta den tid det tar, det kan ingen kille ändra på - punkt. Han tog mig på dom premisserna. Jag hade innan haft en relation där jag kände mig pressad över att jag la tid i stallet.

Jag red långturer på ca 3 timmar varje helg (oftast visste jag inte hur länge jag skulle vara ute utan sa att jag ringer när jag är klar), blev ofta kvar och småpratade en timme efter att jag ringt och sagt att jag var klar i stallet, och det tog 25 min hem från stallet. Så visst fick min sambo väl lida lite pga mitt intresse. Men livet förändras och lever man en hel livstid tillsammans kommer säkert perioder då rollerna är ombytta. Jag hade dock en avlastning i form av min syster som hade hästen 3 dgr i veckan (vi är delägare) så dessa dagar var jag inte där alls, en dag i veckan lät jag honom stå ibland. Så 3-4 ggr i veckan åkte jag ut.

Nu har jag två små barn samt husbygge och jag ska säga att utan lösdrift med fullservice 3 minuter hemifrån hade det varit svårt att alls ha honom kvar. Jag rider inte mycket nu när barnen är små, men eftersom att jag inte måste mocka och fodra varje dag går det att ha honom kvar tills om några år när det kanske är lättare att ta sig tid. Han har tid att vänta och jag tycker att hästägandet är mycket värt även om jag inte hinner rida så mycket. Man gör sig inte av med en vän så lättvindigt och jag vill trots allt rida när jag kan.

Mitt tips är att skaffa en medryttare några dar i veckan så att du slipper åka ut dom dagarna. Dom dagar som du har hästen själv kommer du inte att kunna göra så mycket annat efter jobbet, men hur det känns för er handlar om förväntningar. Tala om för din kille att det tar 3h i stallet så då får han helt enkelt planera in att du är borta den tiden. Man hinner ofta umgås ändå på kvällen även om man kanske inte hinner med att umgås med vänner om det inte är helg. Och prova att ta med dig killen, det är aldrig för sent att prova på nya saker, han kanske tycker det är jättekul att hänga med ibland.

 

[Nasseman]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Maken är uppvuxen med grundinställningen att "djur är jobbigt" och jag har alltid haft djur omkring mig. Sedan minstingen (då 1 år) lärde sig säga "mamma", "pappa" och "häst" har familjebilden ändrats något.
Först kom kaninen, följd av marsvin och ytterligare kaniner (och marsvin... och fiskar).. När maken började bli varm i kläderna kom givetvis hästen också.. eller snarare hästarna.
Man kan klämma in det mesta i tillvaron - om man tullar lite på nattsömnen.
Har de senaste åren varit ensam med två (ganska bekväma) tonåringar, nybyggt hus (läs ofärdig tomt) två hästar, heltidsjobb och maken i Kina. Visst går det, men de kompisar man träffar, träffar man i stallet.

 

[Petruska]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Hrm, jo jag misstänkte att det kan vara lite knepigt att få ihop det hela, särskilt med sambo/pojkvän.

Det där är helt obegripligt för mig. Jag fattar inte hur jag skulle kunna ha häst om jag levde ensam.

Tack vare att jag har en partner finns det ofta mat färdig när jag kommer hem från stallet, och jag behöver bara handla, tvätta etc hälften så ofta som om jag bodde ensam. Dessutom innebär ju livet med partner att vi umgås, så att jag inte bara jobbar eller är med hästar hela tiden. Dessutom drar ju partner igång en del umgänge med andra, där jag bara kan haka på.

Om jag levde ensam skulle jag bli Ensam Hästtjej, tror jag. Med partner lyckas jag ändå hjälpligt hålla mig kvar i någon form av socialt liv som inte har med hästar att göra, och jag träffar folk.

När man har barn kan det hela dock vara rätt meckigt att få ihop, men våra är utflugna.

 

[TheRedLightning]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Du får väl låta din pojkvän läsa Havrepappans blogginlägg som heter "Hästtjejer för dummies" och finns i flera kapitel.

Men ärligt talat så är det nog bra om ni båda har hobbies som tar ungefär lika mycket tid. Alternativ hitta en lösning som gör att ni kan umgås fast du håller på med ditt intresse, ni får kompromissa om det skulle bli problem. Lycka till.

 

[stjarnfrugt]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Gud vilken rolig blogg Jag ska läsa resterande kapitel senare, när jag får tid... är ju hästtjej

 

[TheRedLightning]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Jag vet, jag skrattar så jag dör varje gång jag läser något nytt från honom.

 

[YorkWann]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Alltså, jag vet knappt hur jag hann med (har ingen egenhäst just nu)

Jag hade medryttare, och otroligt snälla stallägare Så de dagar jag började sent (9.30) Åkte jag till stallet vid fem, mockade för stallägaren och gjorde iordning allt för dem samt min egen, (Hon tog min ca 2 dagar i veckan) red, sen väckte jag stallägaren och fick komma in på frukost och bytte om där, sen åkte jag till jobbet. Då hade jag kvällarna med man och hundar Helgerna är ju inga direkta problem, sen följde mannen med till stallet ibland med

Dock har både han och jag behov av egentid, men på olika sätt, så jag tycker det har löst sig helt naturligt

Nu rider jag, men har inte egen, men funderar på det, dock måste jag få tiden att gå ihop, vilket det inte gör just nu

 

[TheBlackOne]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Jo givetvis underlättas väl hemmasysslorna då vi delar det på två men mitt huvudbry lutar snarare åt den sociala aspekten. Dels är jag lite rädd att min pojkvän ska känna sig väldigt åsidosatt och ensam när jag är mina obligatoriska långa timmar i stallet. Som det är nu är vi båda hemma samtidigt då vi utövar våra olika "hobbys" då de är möjliga att utföra i hemmet (sömnad respektive datorspel). Man är alltid inom räckhåll så att säga, små pratar lite osv. Sen är jag även lite orolig för om jag kommer hinna med det sociala livet utanför hemmet och stallet.

Men utefter de råd som givits så känns det som att vår lösning nog är att behandla mitt hästeri och hans datorspelande som "egentid". Detta i kombination med att jag antingen betalar extra för någon typ av helpension (mockning, utfodring, in-/utsläpp etc) alternativt att jag engagerar några kompisar i att vissa dagar pyssla om hästen. På så sätt uppstår ju möjligheten för mig att kunna stanna hemma från stallet en eller par dagar i veckan för att umgås med pojkvännen eller göra något med kompisar utanför stallet. Jag tror att blotta vetskapen om att jag "kan" eller har "möjlighet" att ägna tiden åt något annat än hästen minskar risken för stress och känslan av att inte räcka till.

 

[stjarnfrugt]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Vänd på steken, reflekterar din pojkvän över hur mkt tid ifrån dig hans intressen tar i anspråk?

Det behöver givetvis inte alls ha med ditt fall att göra, men jag tycker att det är typiskt kvinnligt att planera sitt eget liv och de drömmar man har utifrån hur man ser på pojkvännens/reltaionens behov och inte sina egna.
Jag hade alla dagar i veckan valt hästägandet före att ha en massa tid över till min pojkvän även om vi inte jobbat som vi gör nu. Men jag har å andra sidan alltid haft stort behov av att ha egentid också. Jag har fö aldrig heller hört honom ens reflektera över att han skulle kunna umgås med mig istället för att sitta vid datorn 4-12 timmar/dag beroende på om han jobbar eller är ledig.

 

[Petruska]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Jag tror att blotta vetskapen om att jag "kan" eller har "möjlighet" att ägna tiden åt något annat än hästen minskar risken för stress och känslan av att inte räcka till.

Jag tycker att det som är svårast att få till är annat umgänge, utanför familjen. Spontan öl efter jobbet, tex, säger jag ju nästan alltid nej till. Det är den största nackdelen med att ha häst, tycker jag.

Att min partner är något jag ska "räcka till för" är ett främmande sätt för mig att tänka. Vi delar liv, helt enkelt. I mitt liv ingår min häst. Om han inte kan hantera att det tar mycket av min tid, så står det honom fritt att bli ihop med någon annan.

Jag har ingen strategi - som att kalla tiden i stallet för egentid - utan det är helt enkelt så att jag är den sortens person som har en häst. Det ingår i min utformning av min vardag. Tiden i stallet är inte tid som jag tar från honom, för han äger inte mig och min tid. Alltså behöver jag inte heller "räcka till" för honom. Skulle han inte vara nöjd får han ta upp det till diskussion. Det har hittills inte hänt (vad gäller stallet, alltså, det händer ju att han tar upp annat som han tycker är problematiskt).

 

[Korven]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Herregud va klokt och bra skrivet

 

[Ramona]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Jag har insett att jag faktiskt trivs bäst utan egen häst så länge jag inte har egen mark och eget stall. Jag mår inte bra av bundenheten som inackordering innebär där jag måste foga mig efter regler och där jag inte kan komma och gå som jag vill.

Jag har haft egen gård och egen mark och det var helt annorlunda. Många människor tycker att det är så mycket jobb med egen gård, men jag tycker tvärtom. Det blir så mycket merjobb och så mycket restid som går åt när man står uppstallad.

Jag vet inte om det är för att jag under årens lopp tappat det där verkliga intresset, eller att jag är mer avslappnad rent tävlingsmässigt nu. Jag hade aldrig velat ha häst ifall jag inte kunde tävla. Sen gör det mig inte så mycket att det inte är jag som rider hästen på tävling, utan det handlar mer om att jag vill vara aktiv med min häst.

Tyvärr är det nog så att jag har prioriterat om i livet och jag saknar inte att ha egen häst. Jag rider två dagar i veckan och det räcker gott och väl. Det är så jag tvingar mig att rida ibland som det redan är. Man är inte sämre för att man ändrar sig och för att man inser att det kanske inte är värt allting att ha egen häst. Att ha egen häst tar väldigt mycket tid, energi och pengar. Har man inte det att avvara så blir hästägandet en börda istället för ett glädjeämne. Jag äger gärna hästar, men jag vill helst inte ha hela ansvaret för dem, och det är inte verklighetsförankrat alls så jag avstår just nu från att ha egen häst.

 

[stjarnfrugt]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Kunde inte ha sagt det bättre

 

[lizzie]

Sv: Jobb, pojkvän, socialt liv OCH häst...

Jag har insett att jag faktiskt trivs bäst utan egen häst så länge jag inte har egen mark och eget stall. Jag mår inte bra av bundenheten som inackordering innebär där jag måste foga mig efter regler och där jag inte kan komma och gå som jag vill.

Jag har haft egen gård och egen mark och det var helt annorlunda. Många människor tycker att det är så mycket jobb med egen gård, men jag tycker tvärtom. Det blir så mycket merjobb och så mycket restid som går åt när man står uppstallad.

Nu är man ju olika som person, men jag känner som du. Stall hemma is da shit!

Jag har stått inackorderad i flera år innan jag byggde stall hemma. Visst det finns fördelar, just om man blir sjuk eller ska resa bort. Men nackdelarna är att jag blev sjukt bunden vid tider. Jag var aldrig hemma så maken och jag kommunicerade via lappar på köksbordet. Jag var alltid tvungen att anpassa mig till andras åsikter om hästeriet - mer eller mindre goda idéer...

När jag så valde att bygga stall hemma så kraxade olyckskorparna om att jag inte var klok, att jag skulle bli ännu mera bunden och att jag skulle bli ensam om alla pass.

Visst är man bunden - måste åka hem från jobbet vid en viss tid varje dag. Svårt att hänga med på impulsgrejer efter jobbet. En after work måste ju planeras så någon kan åka hem och ta hand om djuren. Men jag upplever ändå MYCKET mera fri tid över till annat när jag hade hästarna hemma än när jag stod inackorderad.

Den stora tidsvinster är att jag slipper ÅKA - man ska inte förringa restiden till och från stallet.

Jag slipper hantera ANDRAS hästar och den tid som det tar.

Jag kan lägga upp rutinerna i stallet så det passar mina hästar och mitt liv. Även om jag är ute i stallet och mockar - så är jag hemma och finns tillgänglig för den man lever ihop med .

Det enda som jag saknar är den sociala biten - jag har bara mina två hästar och kan ibland sakna någon att rida ut med. Alla mina kompisar har ju också hästar och är fullt upptagna i sina stall Att hinna umgås utanför stallet kräver en hel del planering

/Lizzie