Sen jag köpte min travare -02 har jag hela tiden sagt att nej
vi ska inte tävla, bara träna och utbilda henne (hästen då
) så långt som möjligt.
Har inga direkta tävlingsnerver haha.
Böt tränare (E) för ungefär ett år sedan, som var mer inriktad på hoppning.
Började för E dels för att hästen min är tokig i hoppning,
likaså jag, och jag tyckte vi stod still och inte kom någonvart med
andra tränaren.
Efter några månaders träning för E insåg både hon och jag att min
häst är en relativt bra hoppare. Vi utvecklades i raketfart, tog ett
megakliv framåt och den lilla tanken på att kanske man ska börja
tävla nåt litet nån gång grodde, E var på lite lätt att klubbtävlingar
kan jag ju testa och se hur det går.
Våren gick, sommaren gick, höstenkom och hästen gick bättre än nånsin.
Tog mod till mig och var med i två klubbisar under oktober, gudars
vad bra det gick!
Och det kändes jättebra, när jag tävlade
för några år sen höll jag på att spy av nervositet, nu var det bara
ett litet pirr av förväntan i magen. Kände väl mig mer förbered nu än
då för några år sen, såg verkligen fram emot det nu också.
Fick lite blodad tand i höstas och nu i vår ska vi bli lite mer "seriösa" sas,
en pay and jump den 11/2, klubbtävling i början i mars och sen tänkte
jag vara med på första lokala den 25/3! Sen får vi se, går allt bra blir
det fler lokala under våren.
Jag längtar så otroligt mycket! Ska bli sjukt kul!
Jaja, vet inte vad jag ville med detta inlägget egentligen haha.
Kanske säga att man kan verkligen ändra sig, från att svimma av bara
tanken på att tävla till att längta sig fördärvad
vi ska inte tävla, bara träna och utbilda henne (hästen då
) så långt som möjligt.Har inga direkta tävlingsnerver haha.
Böt tränare (E) för ungefär ett år sedan, som var mer inriktad på hoppning.
Började för E dels för att hästen min är tokig i hoppning,
likaså jag, och jag tyckte vi stod still och inte kom någonvart med
andra tränaren.
Efter några månaders träning för E insåg både hon och jag att min
häst är en relativt bra hoppare. Vi utvecklades i raketfart, tog ett
megakliv framåt och den lilla tanken på att kanske man ska börja
tävla nåt litet nån gång grodde, E var på lite lätt att klubbtävlingar
kan jag ju testa och se hur det går.
Våren gick, sommaren gick, höstenkom och hästen gick bättre än nånsin.
Tog mod till mig och var med i två klubbisar under oktober, gudars
vad bra det gick!
Och det kändes jättebra, när jag tävladeför några år sen höll jag på att spy av nervositet, nu var det bara
ett litet pirr av förväntan i magen. Kände väl mig mer förbered nu än
då för några år sen, såg verkligen fram emot det nu också.
Fick lite blodad tand i höstas och nu i vår ska vi bli lite mer "seriösa" sas,
en pay and jump den 11/2, klubbtävling i början i mars och sen tänkte
jag vara med på första lokala den 25/3! Sen får vi se, går allt bra blir
det fler lokala under våren.
Jag längtar så otroligt mycket! Ska bli sjukt kul!
Jaja, vet inte vad jag ville med detta inlägget egentligen haha.
Kanske säga att man kan verkligen ändra sig, från att svimma av bara
tanken på att tävla till att längta sig fördärvad
