Jag måste äga världens mest barnvänliga katt

Zaria

Trådstartare
Fick ju tillökning i Juli,hade oroat mig jättemycket för hur mina små katter skulle reagera,råden haglade att jag borde göra mig av med dem illa kvickt redan när jag var gravid som alla "vet" är det farligt att rensa kattlådan som gravid och katter lägger sig på småbarn & kväver dem förutom att de gärna biter och klöser sönder dem av svartsjuka det var vad jag fick höra.

Hur som helst var det ABSOLUT INTE aktuellt att göra mig av med mina katter,men oroad var jag över hur minstingen (katthane på 3 år) skulle reagera då han är väääldigt väääldigt mammig.

I början var han mest rädd för bebisen,skrikig typ tydligen men sedan blev han mer och mer intresserad,han var med och hade koll på allt från ammning till blöjbyten hela tiden,när bebisen eller Hampus som han heter sov middag i min säng la han sig gärna en liten bit därifrån och vaktade snällt va.

Höjdpunkten var nu i helgen då sonen satt i sin babysitter och lekte med sina leksaker,plöstligt ser jag hur han tar något konstigt och stoppar i munnen,pilar ju dit då har Lillkisse (som inte kan jaga men gärna vill) "jagat" en korvbit av nån granne & gett till i present till sonen :eek:

SÅ nu är han accepterad i familjen på riktigt sonen min,igår morse kom han in med en tom äggkartong till sonen...

Förövrigt får sonen dra & slita hur mycket han vill i Lillkisse,han går gärna dit självmant & lägger sig hos honom när han ligger på golvet...

Såhär bra trodde jag aldrig att det skulle gå...:love: :love: :love:
 
Sv: Jag måste äga världens mest barnvänliga katt

När min dotter var liten jagade min gamla katthona möss och gav till henne. Äckligt med rart. När dottern var nyfödd fick hon döda möss, när hon var ½ år och låg på filt på golvet kom kattan in med fångade, levande möss och släppte till ungen så hon kunde lära sig jaga.:crazy:

Behöver jag berätta vad min mamma som inte tyckte om katter sa om det hela?:angel:
 
Sv: Jag måste äga världens mest barnvänliga katt

Underbart ! Katter är tydliga !

Min kastrerade hankatt som jag hade på den tiden mina flockor var små, kissade i deras sängar och på deras kläder. Jag tror helt enkelt att han pinkade in dem i sitt revir.
 
Sv: Jag måste äga världens mest barnvänliga katt

Zaria skrev:
Höjdpunkten var nu i helgen då sonen satt i sin babysitter och lekte med sina leksaker,plöstligt ser jag hur han tar något konstigt och stoppar i munnen,pilar ju dit då har Lillkisse (som inte kan jaga men gärna vill) "jagat" en korvbit av nån granne & gett till i present till sonen :eek:

Vad gulligt! :love:
 
Sv: Jag måste äga världens mest barnvänliga katt

Visst är det skönt när katter och barn går ihop. Mina två monster som bor hemma hos pappa är det dock inte bara rosa moln med. Den stora lurven älskar ungarna och lägger sig gärna PÅ 2-åriga Fanny som bara råkar vara livrädd för honom ;) och de andra ungarna får bära och dra i honom bäst de vill. Däremot är den andra katten betydligt mer reserverad, i regel ser man honom inte när det är barn i huset.
 
Sv: Jag måste äga världens mest barnvänliga katt

Det är vanligt att katterna ser barn som sina egna ungar och anser att människoföräldrar är usla som lägger dem i en egen säng och inte lär dem jaga eller nåt :D
Jag undrar ärligt talat varifrån alla historier om hur dumt det är att ha katt och barn har kommit. Jag har hört talas om ett fåtal fall där katten inte trivdes när det kommit tillökning i familjen, och då har katten blivit deppig och matvägrat, inte blivit farlig för barnet.
 
Sv: Jag måste äga världens mest barnvänliga katt

Min syster gjorde sig av med sina katter när hennes dotter var liten. Barnet var väl lite hårdhänt, och då revs katterna. Så de fick flytta.

Det verkar ganska vanligt - läser man annonser så står det ganska ofta att "nu väntar vi/har fått barn och kan inte ha kvar katterna". Det jag ofta förundras över är att katterna ofta inte är mer än kanske ett år gamla. Visste man inte redan när man skaffade katt att det var barn på väg el planerade då?
 
Sv: Jag måste äga världens mest barnvänliga katt

Mabuse skrev:
Min syster gjorde sig av med sina katter när hennes dotter var liten. Barnet var väl lite hårdhänt, och då revs katterna. Så de fick flytta.

Det verkar ganska vanligt - läser man annonser så står det ganska ofta att "nu väntar vi/har fått barn och kan inte ha kvar katterna". Det jag ofta förundras över är att katterna ofta inte är mer än kanske ett år gamla. Visste man inte redan när man skaffade katt att det var barn på väg el planerade då?

Ja, det undrar jag med? :confused: Och man får väl se efter och passa på sina ungar och lära dem vad som är fel att göra. En liten unge lämnar man väl ändå inte själv någon lång stund?

Och om barnet blir rivet, vad gör väl det?? Det är inget livshotande, det gör lite ont och barnet lär sig att hålla sig borta från katten/alternativt hantera den på ett bättre sätt när den blir äldre.

Förstår mig inte på folk som "kastar" bort sina katter så fort något problem uppstår istället för att lösa det... :mad:
 
Sv: Jag måste äga världens mest barnvänliga katt

Ja det är jätteskönt att det funkar bra,man får ju lita på katterna också,visst finns det katter som är olämpliga med barn men jag tror det finns betydligt fler barn som är olämpliga för djur och inte behandlar dem med respekt.

Jag tror att när Hampus blir större och mer hårdhänt går katterna undan när det är nog och det skall de ju självklart få kunna göra,så gör man ju själv också låter katterna gå när de inte vill kela eller leka mer.
 
Sv: Jag måste äga världens mest barnvänliga katt

Uh,fast det är ju inte lika mysigt,mina katter vill inte vara i varken i vagnen eller i spjälsängen,lite konstigt,däremot i min säng när sonen ligger där.
Älsta katten ligger gärna i underdelen av vagnen på promenader,så slipper han att gå själv :idea:
 
Sv: Jag måste äga världens mest barnvänliga katt

Ja det har jag också hört och det är ju rätt logiskt att katten kan bli svartsjuk och inte trivas,finns det överhuvudtaget något dokumenterat fall där en katt legat ihjäl ett spädbarn?
Det pratas ju väldigt mycket om att det händer men jag har aldrig hört talas om något fall där det hänt...skröna?
 
Sv: Jag måste äga världens mest barnvänliga katt

Och om barnet blir rivet, vad gör väl det?? Det är inget livshotande, det gör lite ont och barnet lär sig att hålla sig borta från katten/alternativt hantera den på ett bättre sätt när den blir äldre.

Exakt,så fick jag lära mig,den hårda vägen då jag som femåring stoppade in min kanin i en neccesär "stavas"?
Det var ingen som tyckte synd om mig då när kaninen bitit mig då jag skulle stänga blixtlåset :o

Kan tillägga att jag efter det alltid varit mycket snäll mot både kaniner och andra djur :)
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp