Tillit
Trådstartare
Alltså, till att börja med, det ser ut som att Emil ska bli storebror i april
Så nu var det sagt...och nu till saken.
Jag är inte alls glad! Konstig sak att säga kanske, men det är så jag känner - just nu.
Vi vill ha det här barnet, det är planerat och önskat och ja, allt sånt.
Det som är jobbigt är att jag mår så fruktansvärt dåligt, mår illa och har ett humör som inte är av denna värld! Blir så arg och ledsen, och tålamod har jag inget alls kvar.
Jag känner mig så skör och liten, inte alls som en mamma som klarar allt, ni vet...
Jag tycker synd om min underbara lilla kille som ju behöver mig, och just nu så orkar jag inte riktigt.
Jag orkar inte vara en glad och påhittig mamma, och det känns piss rent ut sagt.
Dessutom får både jag och den blivande tvåbarnspappan höra från höger och vänster hur jobbigt det kommer att bli med två.
Senast igår sa svärmor att " ja det kommer ju inte kännas som ni får ett barn till, det kommer kännas som att ni får minsta två till!!"
Och det är så svårt, jag vet liksom inte alls vad jag ska göra med en sån kommentar?
När jag redan mår så dåligt också, och känner mig lite smådeppig är det så svårt att inte ta åt sig....
Suck, jag vet inte riktigt vad jag vill få ut av den här tråden egentligen, mer än kanske lite stöd..? Lite pepp helt enkelt
/Tillit - i elfte veckan
Så nu var det sagt...och nu till saken.
Jag är inte alls glad! Konstig sak att säga kanske, men det är så jag känner - just nu.
Vi vill ha det här barnet, det är planerat och önskat och ja, allt sånt.
Det som är jobbigt är att jag mår så fruktansvärt dåligt, mår illa och har ett humör som inte är av denna värld! Blir så arg och ledsen, och tålamod har jag inget alls kvar.
Jag känner mig så skör och liten, inte alls som en mamma som klarar allt, ni vet...
Jag tycker synd om min underbara lilla kille som ju behöver mig, och just nu så orkar jag inte riktigt.
Jag orkar inte vara en glad och påhittig mamma, och det känns piss rent ut sagt.
Dessutom får både jag och den blivande tvåbarnspappan höra från höger och vänster hur jobbigt det kommer att bli med två.
Senast igår sa svärmor att " ja det kommer ju inte kännas som ni får ett barn till, det kommer kännas som att ni får minsta två till!!"
Och det är så svårt, jag vet liksom inte alls vad jag ska göra med en sån kommentar?
När jag redan mår så dåligt också, och känner mig lite smådeppig är det så svårt att inte ta åt sig....
Suck, jag vet inte riktigt vad jag vill få ut av den här tråden egentligen, mer än kanske lite stöd..? Lite pepp helt enkelt
/Tillit - i elfte veckan