Jag är rädd för min häst!

[Mariell]

Sv: Jag är rädd för min häst!

Det är ju det jag har gjort. Börjat om alltså. Tidigare ryttare tävlade en del och tränade både hoppning och dressyr med henne. Hästen var krånglig då också och de hade massor med duster och det löste sig aldrig riktigt, tror jag. Men det gick i alla fall tillräckligt bra för att de skulle ta sig upp till ridhuset och kunna träna. När hon slutade rida henne (flyttade) har hon mest gått i hagen i ca 3 år och blivit skrittad då och då. urtråkigt, tycker hon, förstås. Och nu har jag börjat om med henne. Jag började redan för ett år sen, fast då hande jag så ont om tid så det blev inte så mycket som jag ville, men då höll vi på med övningar på marken, bara. Och på marken lyder hon mig fint. Sen började jag rida henne för ett tag sen (jag har ridit henne tidigare, men inte så ofta) och jag kräver verkligen inte mycket. Att ta sig upp för backen är liksom ett måste eftersom stallet ligger mitt i den... den är inte särkillt brant heller, och hästen är, förvånande nog, ganska välmusklad. Annars kräver jag mest att vi ska ta den skogsvägen som jag bestämt och inte vända hem igen, att hon ska stanna på kommando, inte mer än så. Bra dagar har vi gjort lite sidvärtsrörelser över vägen också för att lösgöra henne.

 

[Mariell]

Sv: Jag är rädd för min häst!

Ja, det är väl bäst att vi får henne kollad igen, ifall hon skulle ha ont nånstans. Hon är nämligen snäll som ett lamm (men uttråkad) när hon får promenera efter mig i änden på grimskaftet... Det känns som att det hela mest är en ledarskapskonflikt, men vad vet jag

 

[Mariell]

Sv: Jag är rädd för min häst!

Skönt att det är fler än jag som känner sig uppgivna. Ibland verkar det ju som om alla har fd "problemhästar" som har blivit sååå fina nu med rätt hantering. Och jag vet ärligt talat inte riktigt vad jag gör för fel.

Jag har en sadelfast och auktoritär bekant som precis har börjat rida henne. Vi får se om det kan hjälpa. (fast det var efter att hon ridit henne första gågnen som det blev extremt illa, som igår. så det kanske bara gör det hela värre )


Ika77: Var det det där halvblodet du köpte? vad var det för stam på honom, jag fick för mig att han var släkt med monstret... (i så fall kan det ju förklara ett och annat... Hon är förresten aningen inavlad )

 

[strumpan]

Sv: Jag är rädd för min häst!

Bra att du tar tag i broblemet.Det är ju inte roligt att vara rädd för hästen sin.Det löser sig ska du se.
Var bara lyhörd nu så du inte blir skadad innan du får hjälp

 

[Elektron]

Sv: Jag är rädd för min häst!

Jag är nyfiken på stammen på båda era hästar.