Kaeela
Trådstartare
Ush å fy, har så dåligt samvete...
Red en sväng i fredags och min tjej var alldeles nipprig och studsig. Hade bara hunnit hoppat upp så kastar hon sig iväg och blir rädd. Det skedde bredvid båten som står på gården. Okej den är lite läskig, stort åbäke, med en jättepressening över sig som flaxar när det blåser, som det gjorde då. Men den står i närheten av hagarna, dessutom rider vi förbi den dagligen, så hon är ju van att se den, inget nytt liksom, tänkte jag.
Tar en liten sväng i skogen och vänder sedan när hon blivit lite lugnare. Rider tillbaka mot stallet och båten och tänker att nu får hon faktiskt bete sig! Men när vi kommer dit studsar hon iväg igen! Fortsätter en bit bort för att få henne lugn och börjar då fundera om det har något att göra med vaccinationen hon fick i tisdags. Och att hon vilade den dagen, onsdagen, skritttur på tordagen...
Vänder mot stallet igen och tänker att nu är det tredje gången gillt, nu går det bra...men slutade med att hon kastar sig tillbaka och jag håller på att fara av, och hon är alldeles uppstressad. Ger upp där och tar in henne i stallet, pysslar o donar så hon får varva ner...
Jobbar trettontimmarspass på lördagen så en i stallet är "hästvakt" och hästen får då ha vilodag. Då ringer en annan som har häst där o undrar om det hänt något vid in å utsläpp med hennes häst då hon inte vill passera hagöppningen. Inget har hänt och jag börjar fundera...den hästen går i hagen som är närmast båten...
Åker till stallet på söndagen, går upp till båten o hagarna...lägger handen på marken och får VÄRSTA stöten! Stallägaren har grävt ner tråden som ger ström till hagarna i sommmar och nu när det har regnat en massa så har hela backen där blivit strömförande. Och jag som tvingade min stackars gumma att gå förbi om och om igen!
Idag när jag red förbi där så tvekade hon som bara den och jag kände mig sååå elak. Efter lite mjukt övertalande så gick hon, men med stor tveksamhet.
Ja, det blev ett långt inlägg om hur hemsk hästägare jag är...och varsågod nu får ni banna mig, jag förtjänar det...
Red en sväng i fredags och min tjej var alldeles nipprig och studsig. Hade bara hunnit hoppat upp så kastar hon sig iväg och blir rädd. Det skedde bredvid båten som står på gården. Okej den är lite läskig, stort åbäke, med en jättepressening över sig som flaxar när det blåser, som det gjorde då. Men den står i närheten av hagarna, dessutom rider vi förbi den dagligen, så hon är ju van att se den, inget nytt liksom, tänkte jag.
Tar en liten sväng i skogen och vänder sedan när hon blivit lite lugnare. Rider tillbaka mot stallet och båten och tänker att nu får hon faktiskt bete sig! Men när vi kommer dit studsar hon iväg igen! Fortsätter en bit bort för att få henne lugn och börjar då fundera om det har något att göra med vaccinationen hon fick i tisdags. Och att hon vilade den dagen, onsdagen, skritttur på tordagen...
Vänder mot stallet igen och tänker att nu är det tredje gången gillt, nu går det bra...men slutade med att hon kastar sig tillbaka och jag håller på att fara av, och hon är alldeles uppstressad. Ger upp där och tar in henne i stallet, pysslar o donar så hon får varva ner...
Jobbar trettontimmarspass på lördagen så en i stallet är "hästvakt" och hästen får då ha vilodag. Då ringer en annan som har häst där o undrar om det hänt något vid in å utsläpp med hennes häst då hon inte vill passera hagöppningen. Inget har hänt och jag börjar fundera...den hästen går i hagen som är närmast båten...
Åker till stallet på söndagen, går upp till båten o hagarna...lägger handen på marken och får VÄRSTA stöten! Stallägaren har grävt ner tråden som ger ström till hagarna i sommmar och nu när det har regnat en massa så har hela backen där blivit strömförande. Och jag som tvingade min stackars gumma att gå förbi om och om igen!
Idag när jag red förbi där så tvekade hon som bara den och jag kände mig sååå elak.
Efter lite mjukt övertalande så gick hon, men med stor tveksamhet.Ja, det blev ett långt inlägg om hur hemsk hästägare jag är...och varsågod nu får ni banna mig, jag förtjänar det...
