Det är just det; känslighet och reaktioner på hjälper. Med sämre svar eller inget svar alls innebär detta att halvhalter eller halter inte funkar, drivningar blir sega. Om hästen svarar efter några steg, så hinner t ex tölten försämras rejält innan din hjälpgivning nått fram. Och hur bygger man bra gångarter och samling ur detta?
Ett stångbett är effektivt såtillvida att ryttarens hjälper blir långt skarpare/ tydligare. Dessvärre så blir hästens svar inte alls lika tydligt - så här finns stora risker att man försämrar kontakten i stället för att få till ett känsligare samspel. Att hästen "hänger" sig på bettet kan bero på många saker; dels att han "får hänga" - alltså vad gör du, blir du också hängande? Är övningarna rätt för hästen, gällande svårighetsgrad och längd på träningen? Är ledarskapet klarlagt eller struntar din häst i dig? Det finns mycket att klura över.
Jag skulle råda dig att gå lektioner eller kurser för att komma på rätt spår; GOD grundridning är förutsättningen för en bra fortsättning och utveckling för er båda. Atlis lilla bok som nyss kom ut är väldigt inspirerande läsning också
För mig är grunden just svar på hjälper; fram, stanna (vilket är milsvid skillnad från en korrekt halt
), flytta åt sidan för vikt osv.