Islandshäst med "vanlig häst"

axa

Trådstartare
Islandshästarna skiljer sig ju en del från "vanliga hästar", och vice versa. Kan man med gott samvete för båda involverade hästar hålla en islänning och en vanlig häst tillsammans? "Möts" de halvvägs eller anpassar sig på något vis gällande kroppspråk och tankesätt till varandra? Förstår om frågan upplevs otydlig 😂 Generellt - vad är era erfarenheter att hålla två hästar, en av varje sort, utan några "typiska rasfränder"?
 
Jodå vi har så då vi har fem hästar totalt var av två islänningar. Den ena är just nu utlånad som sällskap på bete tsm med en annan häst av annan ras. De två går bra ihop men han är inte så snäll mot många andra hästar förutom sin rasfrände då. Hon går tsm med våra två andra hästar som är kvar hemma just nu och de går bra men hon är mer anpassningsbar en vallacken som är mer en sådan som aldrig ger sig, han retar gallfeber på alla hästar.
 
Islandshästarna skiljer sig ju en del från "vanliga hästar", och vice versa. Kan man med gott samvete för båda involverade hästar hålla en islänning och en vanlig häst tillsammans? "Möts" de halvvägs eller anpassar sig på något vis gällande kroppspråk och tankesätt till varandra? Förstår om frågan upplevs otydlig 😂 Generellt - vad är era erfarenheter att hålla två hästar, en av varje sort, utan några "typiska rasfränder"?

Det brukar gå alldeles utmärkt med två individer. Så himla olika är de inte.

Min gamle islandsgubbe dyrkades av mitt halvblod exempelvis. Och jag har alltid stått i stall med främst annat än islandshästar.
De islandshästar jag jobbat med har även de kunnat gå med andra raser utan besvär.
 
Jodå vi har så då vi har fem hästar totalt var av två islänningar. Den ena är just nu utlånad som sällskap på bete tsm med en annan häst av annan ras. De två går bra ihop men han är inte så snäll mot många andra hästar förutom sin artfrände då. Hon går tsm med våra två andra hästar som är kvar hemma just nu och de går bra men hon är mer anpassningsbar en vallacken som är mer en sådan som aldrig ger sig, han retar gallfeber på alla hästar.

Art=häst
Ras=islänning, shettis osv.

Alltså är alla andra hästar hans artfrände.
 
Min gick med 4 andra raser och min var den stabilaste av de fem. Fattar inte att han orkade med dem :D. Ett knasigt fullblod, en rädd nordsvensk , en galen New Forest, och ett SWB som trodde att hon var drottning men klarade sig inte utan min islands-klippa. Hon vågade inte rida ut efter vi flyttade. Paddock i 8 år sen. 😢
 
Islandshästarna skiljer sig ju en del från "vanliga hästar", och vice versa. Kan man med gott samvete för båda involverade hästar hålla en islänning och en vanlig häst tillsammans? "Möts" de halvvägs eller anpassar sig på något vis gällande kroppspråk och tankesätt till varandra? Förstår om frågan upplevs otydlig 😂 Generellt - vad är era erfarenheter att hålla två hästar, en av varje sort, utan några "typiska rasfränder"?
Huruvida hästar går ihop eller inte har ingenting med rasen att göra. Det har med personligheter och tidigare erfarenheter att göra.
 
Min har en bästis i en islandshäst, skulle våra hästar få välja så skulle dom delat hage men dom får nöja sig med att träffas när vi rider ut på fredagar.
 
De islandshästar jag träffat har gått ihop med andra raser utan problem.
Om alla inblandade individer är vana att fungera i flock och lärt sig respekt och att tala hästspråk ser jag inga hinder.

Jag tror att den där seglivade myten om just islandshästar som inte kan gå med andra hästar startats av främst två skäl. Det ena i fall där flockuppfödda islandshästar släppts ihop med hästar av andra raser som inte är vana vid flock, kanske inte sällskap överhuvudtaget.
Det andra i fall där islandshästägare vill hålla sig för sig själva i stallen, oftast antingen av praktiska skäl, ibland på grund av fördomar/lika barn leka bäst.

Och gällande ras. Jag märker skillnad bara på våra travare på hur de är uppvuxna.
De som inte gått i blandad flock som unga, utan växt upp som herre/lady på täppan, tar längre tid på sig innan de blivit harmoniska och accepterade av resten av gänget. De andra hästarna uppfattar dem som otydliga eller respektlösa och då blir de utkörda ur gemenskapen tills de lärt sig att samverka.
 
Något att tänka på är att vissa hästar av andra raser är rädda för isisar.
En vän körde sina hästar till bete för några år sedan, i hagen bredvid gick några isisar var av vännens hästar drog genom staketet och stannade inte fören dom var hemma i stallet igen några km bort.
Dom som känner till Anneberg/ Kungsbacka så började flykten nära kvarnen i Anneberg och slutade i stallet på farmatjänst.
 
Jag har jätte svårt att tro att rasen påverkar hur hästen fungerar i flock, har aldrig hört nått liknande, som att olika raser skall ha olika språk då? Eller hur tänker man? Det som har nått att säga tänker jag är uppväxt, miljö, hälsa, ålder, rang och att dom är individer. Måste tillägga, att islandshästar skiljer sig från andra hästar tror jag till stor del beror på hantering.
 
Tycker också att det är dumheter att islänningar ska ha "ett eget språk". Visst kan det skilja lite mellan hur en häst som är uppvuxen i storflock kommunicerar jämfört med en som oftast gått ensam men annars är de individuella skillnaderna större än de rasrelaterade. Mina halvblod går tex för tillfället med islänningar utan några som helst problem. Gammelstoet har dessutom för första gången hittat en riktigt nära valackkompis i en av islänningarna och dom är jättegulliga mot varandra.
 
Kom kanske fram lite för otydligt. Detta tar jag från egna erfarenheter med rasen, inget någon sagt till mig eller jag fått intryck från andra utav. Jag ser de ha ett annorlunda typiskt "språk/tänk". Är ju inte så grovt som att se de som en egen grupp som att de skulle vara totalt främmande för en vanlig häst, men när jag tittar på detaljer och mer på djupet samt jämför flera islänningar, så finner jag likheter inom rasen och saker som skiljer sig från övriga hästar av andra raser. Svårt att riktigt sätta fingret på det, men något är det. För den som undrar är kroppsspråk och allt som tillkommer som en separat hobby för mig, därav att jag gärna analyserar beteende hos olika hästar än att bara se till att de kan gå bredvid varandra i en hage. Min häst har inget agg emot islänningar, inte jag heller för den delen. Min har gått med ett flertal islänningar, men då han gick ensam med två utav dem relaterade han inte till dem som flock som han gjort med alla andra hästar han gått med. Inte heller med de han gått med tidigare när de gått i större grupp, islänningarna har hållit sig för sig själva på ett hörn. Islänningarna tycks i alla fall jag sett, vilket omfattar många olika konstellationer, individer och mängd djur i flock, ha föredragit sällskapet av andra islänningar, och därmed vanliga hästar detsamma. Upplever Islänningarna mer självständiga och oberoende än många andra hästar.
Men jag kanske bara mött udda exemplar eller de med "uppväxt" annorlunda till alla andra hästar jag stött på? :p Kul att höra om era fina historier, kanske är mina erfarenheter och uppfattning baserade på fel grunder då, men tror i sådant fall att det ligger mycket "individkemi" i detta, då jag inte sett något sådant fall i förhållande till det jag sett med övriga raser (Alltså, inte att de inte kan gå ihop, utan att de får ett närmre band till varandra) :D
 
Något att tänka på är att vissa hästar av andra raser är rädda för isisar.
En vän körde sina hästar till bete för några år sedan, i hagen bredvid gick några isisar var av vännens hästar drog genom staketet och stannade inte fören dom var hemma i stallet igen några km bort.

Å andra sidan verkar det inte gälla enbart just islandshästar. Här i krokarna finns ett travstall där en häst enligt gårdens ägare sprang ihjäl sig när de släppte en fjording i hagen för en massa år sen. Andra hästar från samma stall reagerade rätt kraftigt på min fjordvalack när vi möttes ute. I andra stall har jag sett hästar flippa av att det dyker upp en skimmel...
 
Många hästar reagerar på våra islandshästar när de möter de ute :laugh: vet inte om de tycker de ser konstiga ut eller vad de är men något reagerar de på. Min egen var helt fascinerad i början av dem,han älskar sin lilla islandsdam.
 
Islandshästarna skiljer sig ju en del från "vanliga hästar", och vice versa. Kan man med gott samvete för båda involverade hästar hålla en islänning och en vanlig häst tillsammans? "Möts" de halvvägs eller anpassar sig på något vis gällande kroppspråk och tankesätt till varandra? Förstår om frågan upplevs otydlig 😂 Generellt - vad är era erfarenheter att hålla två hästar, en av varje sort, utan några "typiska rasfränder"?

Det klart man kan ha en isis med annan hästras!vVarför inte?
Kroppsspråket är det samma. Men som på oss människor är vi olika tydliga, gäller hästar och alla raser. Så även på isis del är tydligare och en del mindre tydliga.
 
Å andra sidan verkar det inte gälla enbart just islandshästar. Här i krokarna finns ett travstall där en häst enligt gårdens ägare sprang ihjäl sig när de släppte en fjording i hagen för en massa år sen. Andra hästar från samma stall reagerade rätt kraftigt på min fjordvalack när vi möttes ute. I andra stall har jag sett hästar flippa av att det dyker upp en skimmel...

Jag vet en skimmel som var utmobbad i en flock. Hon fick gå själv med en snäll kompis, en valack som var upp över öronen förälskad i henne. Jag har hört att en del hästar inte gillar skimmlar för att de är så ljusa och syns så bra för rovdjuren. Vet inte om det stämmer.

Jag tror att många hästar reagerar på det de inte sett innan. En travare jag red hade bara sett bruna hästar och fuxar. Aldrig en ponny eller skäck. När jag red ut henne var hon bara rädd för en sak: shettisar, speciellt om de var skäckar. Det var så konstigt tyckte hon! Men det var ju inte för nåt shettisen gjorde utan bara för att travaren aldrig sett en så liten häst innan som dessutom var skäck.
 
Något att tänka på är att vissa hästar av andra raser är rädda för isisar.
En vän körde sina hästar till bete för några år sedan, i hagen bredvid gick några isisar var av vännens hästar drog genom staketet och stannade inte fören dom var hemma i stallet igen några km bort.
Dom som känner till Anneberg/ Kungsbacka så började flykten nära kvarnen i Anneberg och slutade i stallet på farmatjänst.
Nordsvensken i stallet jag skrev om blev jätteskrämd när jag tog ökad tölt när de travade, de ville aldrig mer rida med mig trots att jag sa till . Vi var inte kompatibla nånstans.
 
Nordsvensken i stallet jag skrev om blev jätteskrämd när jag tog ökad tölt när de travade, de ville aldrig mer rida med mig trots att jag sa till . Vi var inte kompatibla nånstans.
Mina hästar har blivit fundersamma när jag ridit tillsammans med islandsekipage. Men jag tror mer att det berodde på att de for omkring som popcorn överallt, till synes planlöst, i ridhuset. Ungefär som en del ponnybarn kan göra. Men det var lättare att lära ponnybarnen vanligt ridhusvett än de vuxna karlarna och damerna på islandsdjuren 😅 Dessutom hade de ofta några boots/benskydd som flappade i takt med tölten, det tillsammans med sex ben under magen (hästens + ryttarens) gjorde nog att det gav ett något annorlunda intryck i de andra hästarnas ögon 😂
 
Kan det inte vara så att tölten är en "rädd och stressad" gångart i andra hästars ögon? Vissa hästar kan ju nästan röra sig i töltliknande rörelsemönster om de blir oroliga och stressade. Och hästar blir ju många gånger rädda bara av att någon annan börjar springa helt plötsligt.
 

Liknande trådar

Islandshäst Jag planerar att köpa en islandshäst. Tidigare har jag haft halvblod men tänkte nu byta ras eftersom jag blivit helt såld på dessa...
2 3
Svar
54
· Visningar
3 761
Senast: hofi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp