Inte en dagbok

Alltid lika svårt att komma på en passande rubrik. Men jag får inte riktigt se detta som en dagbok helt och hållet för det blir inte bra.
Men jag vill ändå dela med mig av mina framsteg. Inom flera områden i livet. Sakta men säkert går det.

 

[karamelldrottningen]

Ska kontakta en fysioterapeut som skulle vara duktig på bäckensmärta.

Sen hjälp av familjepedagog. Visste inget om dem innan men fått berättat för mig vad de gör och så och jag tänker att det kan nog absolut vara bra testa. Både före och efter födseln.

 

[Pinus]

Heja dig!

 

[karamelldrottningen]

Ibland får jag smått panik över allt möjligt. Saker som inte blir klara och att kroppen är som den är och inte som den brukar.
Känner också att jag inte får tillräcklig respons från partner.
Känslomässigt är han ett stort stöd men vissa grejer har jag märkt nu när jag har svårare att göra dem själv att jag måste tjata på honom om. Sånt avskyr jag.
Och vill inte heller.
Så jag har idag tänkt mycket hur jag ska lösa olika saker utan att själv gå sönder mentalt och kroppsligt och utan att bli för beroende av partner.
Jag har alltid varit emot det att behöva vara beroende av en annan människa. Har alltid fått i grunden klara mig själv. Aldrig ta någon annan för given.
Vilket jag märker att jag lite grann har gjort. Tagit partner för given. Det är farligt. Då tappar man sig själv.
Ingenting är för givet.
Med sådant jag kan få hjälp med. Som tex rör barnet. Det kommer jag tacka ja till och även be om om jag märker att det inte funkar.
Det är professionella personer. Deras jobb.
Och mitt jobb att se till att jag gör mitt bästa och mitt jobb att se till att jag söker och får hjälp.