Inget särskilt

Jag har egentligen inget vettigt att säga men skriver mest i referenssyfte. Jag går ju ibland tillbaka i dagsboksinlägg och kollar saker.

Det är en sån där mellandag idag. Inte bra och inte dålig heller. När jag vaknade i morse var jag på mitt filosofiska humör. Så jag låg och funderade på en sak som man kan se på två olika sätt och även ett tredje sätt som är något utanför boxen. Ett av perspektiven tycker jag är svår att förstå, så jag har funderat på det där. Hur tänker en person som ser på saken från det perspektivet? Det andra perspektivet har jag lättare för att förstå och perspektivet utanför boxen är också lättare.

Jag funderar för mycket ibland. Det är nog rätt många ämnen jag vänt och vridit på genom åren. Var finns logiken, vilka åsikter finns det i ämnet, vad finns det för fakta, vad är det som motsäger fakta, finns det fakta som fattas, vilket perspektiv har man missat? Så där kan jag hålla på i evigheter. Egentligen är det skitjobbigt. Ibland är det som om jag förlorar mig själv när jag vänder och vrider på saker. Som lösning på det brukar jag fråga vad hjärtat tycker eftersom hjärnan misslyckas. Och nånstans där hittar jag den riktning som jag tycker känns rätt och så skiter jag i detaljerna.

 

[cassiopeja]

Jag tycker att det är så lustigt - jag ser ganska ofta en liten samklang med mig själv i det du skriver! (fast jag är lite dålig på att berätta det...) Igår t ex så satt jag och funderade en stund på att jag funderar väldigt mycket över allting i livet - och så kommer jag in här idag och ser att du har skrivit precis om att fundera för mycket! Märkligt. Fast själv kom jag fram till att jag gillar mitt funderande/filosoferande - det är lustfyllt för mig och gör mig glad, det känns som att jag gör det för egen underhållnings skull, och jag kan släppa det på några sekunder om jag tröttnar. Det är som att jag matar mitt nyfikenhetsdjur med filosoferande, och som tack skiter det ut glädje. Typ...

 

[Magiana]

Jag tycker att det är så lustigt - jag ser ganska ofta en liten samklang med mig själv i det du skriver! (fast jag är lite dålig på att berätta det...) Igår t ex så satt jag och funderade en stund på att jag funderar väldigt mycket över allting i livet - och så kommer jag in här idag och ser att du har skrivit precis om att fundera för mycket! Märkligt. Fast själv kom jag fram till att jag gillar mitt funderande/filosoferande - det är lustfyllt för mig och gör mig glad, det känns som att jag gör det för egen underhållnings skull, och jag kan släppa det på några sekunder om jag tröttnar. Det är som att jag matar mitt nyfikenhetsdjur med filosoferande, och som tack skiter det ut glädje. Typ...

För mig beror det på vilket ämnet är för funderingarna. Om jag börjar ifrågasätta min världsbild, och liknande, då hamnar jag lätt i en nedåtgående spiral. Att fundera på något neutralt, så som exempelvis hästens biomekanik, är däremot intressant och har ingen negativ påverkan på mig.